Michel Ekman

Michel Ekman

Litteraturkritiker

Senast publicerade artiklar

23.10.2018

Bokrecension: Vandringens orsak är sorg

Gösta Ågren är i sin kompromisslöshet en poet som delar åsikterna. Man kan, utifrån ett annat poesiideal, reagera emot allt som är grunden för hans storhet. Ågren kåserar aldrig, och överlåter aldrig åt läsaren att hitta på mening åt små, fragmentariska fraser utan versaler. Han har ett ärende med sin praktik, och det är existentiellt. Den nya samlingen är en av hans bästa.

21.10.2018

Bokrecension: Tvånget att vilja och välja

Allas ungdom är väl på något sätt intressant men nästan ingen har förmågan att i realtid dissekera den så levande, intressant och tidvis analytiskt som Gun-Britt Sundström. En aspekt av berättelsen är att den handlar om ett motsträvigt men obestridligt underbarn.

14.10.2018

Bokrecension: När samhällsklimatet förgiftas

Vad innebär det att leva i ett politiskt klimat där den så kallade ”normala högern” mangrant ställer upp på ett litet ytterlighetspartis värderingar för att i utbyte få stöd för en ekonomisk politik som drabbar de allra fattigaste? Bertolt Brecht har beskrivit sjukdomsförloppet.

23.9.2018

Bokrecension: Det antisemitiska Polen

Det katolskt konservativa styret i Polen driver igenom en lag som gör det straffbart att hävda att polacker deltog i Förintelsen. Maciej Zarembas nya bok om den efterkrigstida polska antisemitismen känns mycket aktuell.

15.9.2018

Tv-recension: Den kusliga lyckan

I kväll uppmärksammas den franska filmregissören Agnès Varda på tv. Dokumentären Visages, villages som visades på bio förra hösten har tv-premiär. Som avslutning visas filmen Le Bonheur från 1965.

7.9.2018

Bokrecension: I den läckande båten

Heidi von Wrights sjunde bok Mellanblad är i stort sett en stark och tänkvärd diktsamling, men innehåller väl många fragment som kunde ha blivit något mer.

26.8.2018

Bokrecension: Vikten av sysslolöshet

Vad är en essä, vad allt kan sysslolöshet betyda och varför är det så viktigt för essäister att låtsas att de ingenting gör? Sådana frågor begrundar Emma Eldelin i en stor undersökning. Den kräver en del tålamod av läsaren men belönar också.

19.8.2018

Bokrecension: Ohjälpligen just en jude

Ett barn, på ytan och ofta till livsföringen helt ryskt, får på tröskeln till ungdomen av sina jämnåriga veta om sin judiska bakgrund som alla utom han själv tycks känna till. Meddelandet är handgripligt, och på mobbningen följer ett liv av förföljelser. Denna grundfigur finns i flera av novellerna i en välredigerad antologi med judisk-ryska författares texter.

5.8.2018

Bokrecension: Granplantage och knärot

En hage i Uppland, med sin mångfald av växter som lockar insekter, fåglar och däggdjur är motivet för Kerstin Ekmans senaste bok. Den är inte alls polemisk, men den har en underliggande hetta.

18.7.2018

Vandringen och livsvandringen

Gillar du att promenera? Eller kallar du ditt gående för vandring? Hur som helst – det du sysslar med har beskrivits, kodifierats, definierats i konsten. Det finns inte bara i dina fötter, utan också i din föreställningsvärld och i ditt språk, tack vare engelska diktare och tyska bildkonstnärer.

18.6.2018

Bokrecension: Två städer och en kvinna

Tomas Janssons sätt att väva samman sina personers livsöden med omvärldens förändringar i romanen Linda tilltalar recensenten. Liksom den genomträngande melankolin.

17.6.2018

Bokrecension: Sibiriska lärdomar i Martti Anhavas nya essäsamling

En utförlig genomgång av den omfattande ryska lägerlitteraturen, en presentation av en poststalinistisk samtidsskildrare och några glimtar ur de finska mästermodernisternas liv ingår i Martti Anhavas nya essäsamling Siperia opettaa.

12.6.2018

Impuls: Ledsamt efter mamma

Kolumnisten läser Roland Barthes Sorgedagbok, ser Greta Gervigs film Lady Bird och tänker på mamma.

3.6.2018

Bokrecension: Träskonäbbar och andra

Barbro Lindgren fortsätter att ställa de enormt enkla och komplicera frågorna, omöjliga att svara på men en outsinlig källa till reflektion. Själv önskar hon att hon ska återfödas som en träskonäbb.

10.5.2018

Bokrecension: Bo Carpelan om minne och främlingskap

Lika skickligt som alltid utövar Bo Carpelan i sin sista, postumt utgivna diktsamling sin förmåga att få den exakta iakttagelsen att leva så att vardagliga omgivningar avslöjar många nivåer av känslor och minnen.

26.4.2018

Bokrecension: Erövraren i Brunnsparken

I dag framstår Gunnar Björling självklart som en av de ledande svenska 1900-talspoeterna. Av sin samtid kallades han "Profeten", men motarbetades också hårt av tongivande litterära kretsar. Han var ensam och länge oförstådd trots den lilla krets av beundrare som omgav honom. Sent omsider har han nu fått en biografi. Fredrik Hertzbergs utmärkta bok vänder på många stenar. Den fogar samman vår splittrade kunskap om Björling till en helhet och fångar fint spänningarna och skönheten i hans liv och verk.

19.4.2018

I själens magasin

Mikael Enckell pläderar för det som han ser som judendomens öppna tänkande, friheten att röra sig i olika riktningar, att slippa välja mellan alternativ och att återvända till det förflutna när det känns påkallat i stället för att konsekvent följa en linjär utveckling.

8.4.2018

Bokrecension: Kluriga krumelurdikter

Kanske det faktiskt finns tillräckligt med poesi nu? Kanske vi klarar oss bra med det vi redan har, åtminstone ett tag?

10.2.2018

Impuls: Bland dårar, ulvar och nidingar

Bertel Gripenberg var en våldshyllande fascist och grym hatpropagandist. Den borgerliga finlandssvenskheten älskade honom.

28.1.2018

Bokrecension: En målares livsroman

De verkligt stora författarna, sådana som Peter Handke eller Patrick Modiano, söker inte omväxling. Joel Haahtela skulle inte heller ha behövt göra det.

19.1.2018

Impuls: 30 år kärlek och anarki

Kärlek & anarki är en allmänfestival som erbjuder något åt alla med seriöst filmintresse, skriver Michel Ekman.

17.12.2017

Bokrecension: Hästarna under våra fötter

Drömmen om odödligheten uttryckt i den stora konsten och människornas oftast fruktlösa försök att förstå och omfatta den. Det är kanske temat för den ungerske författaren László Krasznahorkais sällsamt poetiska berättelsesamling.

10.12.2017

Lyckliga slut eller leendet på Carols läppar

Vad kärleksfilmen gör är att låta oss (åter)uppleva stunder när vi befunnit oss utanför tidens och dödens grepp. Det lyckliga slutet är inte nödvändigtvis en dos socker och snabba kolhydrater, skriver Michel Ekman i sin essä.

3.12.2017

Möta flyktingarna anständigt

De svenska författarna Jasim Mohamed och Jan Henrik Swahn skriver personligt, engagerande, på ett bra sätt påträngande om frivilligarbete bland flyktingar på Samos.

2.12.2017

Fågelns klara klang

Den svenska litteraturen kan glädjas åt en ny diktare. Tidigare känd som poet på finska och prominent översättare av svensk poesi debuterar Caj Westerberg på svenska. Det sker med samma självklara behärskning som allt annat han gjort.

26.11.2017

Möta flyktingarna anständigt

De svenska författarna Jasim Mohamed och Jan Henrik Swahn skriver personligt, engagerande, på ett bra sätt påträngande om frivilligarbete bland flyktingar på Samos.

26.11.2017

Impuls: Se Sonja också!

Michel Ekman har upptäckt en suverän men tämligen okänd filmare: Kirsi Marie Liimatainen.

12.11.2017

Plock & fynd: Den goda fattigdomen i Sverige

Svenska tidskriften Essä utkommer med ett högst läsvärt första nummer – om fattigdom.

29.10.2017

Med urnan i bagageutrymmet

Terézia Moras roman Monstret är en djupt berörande depressionsskildring och en bild av ett Europa i upplösning. Ändå är den, tack vare författarens skarpsynthet och berättarskicklighet, en glädje att läsa.

15.10.2017

Bokrecension: Tråkmånsar göre sig icke besvär!

Salongen var en plats för konstruktiva möten på kulturens område. Eller är – i Ingrid Svenssons bok introduceras några salongsvärdinnor att ta lärdom av.

24.9.2017

Den rikssvenska blicken

En bok om nordens litteratur borde egentligen inte skrivas av nordbor. Den borde skrivas av de bästa icke-nordiska skandinavisterna.

25.8.2017

Filmfredag: Söndagens frihet

Människor en söndag är en filmpärla som speglar det moderna, urbana livet i Berlin sommaren 1929. Stumfilmens visas med musik under Helsingfors festspel på söndag.

7.7.2017

I ett nordligt Arkadien

Så länge värmen vägrar infinna sig får vi hålla till godo med blotta överenskommelsen att sommaren är underbar. En tapper hållning som har gamla anor. På 1700-talet rådde den så kallade lilla istiden. Men istadigt diktade Bellman, Oxenstierna och andra om sommarens skönhet. Varifrån kom övertygelsen om att det var så och hur upprätthölls den i pinande nordvästan?

18.6.2017

På tal om blommor

Utgående från sin tolkning av en mindre känd dikt av Arthur Rimbaud ger Jesper Svenbro oss en suveränt uppslagsrik samling texter kring parodin och hur vi ska förstå litteraturens förändringar.

11.6.2017

Att läsa poesi i öknen

Den svenska översättaren och författaren Stewe Claeson har med Snön faller i Cochise County skapat en egenartad och mycket tilltalande hybrid mellan resedagbok och poesiantologi. Dessutom berättar den om poetik och om poesins levnadsvillkor, och om skillnaderna mellan nordiskt och amerikanskt.

27.5.2017

Impuls: Blod, snö, lera

Frantisek Vlácils Marketa Lazarová (1967) är en ganska vild tjeckisk film som var en succé på sin tid och fortfarande förekommer på kritikernas listor över de bästa filmerna. Vacker är den också, på ett gruvligt sätt.

21.5.2017

POESI: Hemma vid avgrundens rand

Varför är det inte plågsamt utan en både uppfordrande och tröstande upplevelse att vistas i den svenska poeten Lennart Sjögrens nedskruvade värld?

1.5.2017

Konstnärer från shtetteln analyserade

De unga judarna som utvandrade från Öst- och Centraleuropas judiska bosättningar tog med sig kunskapen om traditionen och tron. Tom Sandqvist visar hur det judiska verkar också hos konstnärer som förefaller helt assimilerade.

30.4.2017

Hjärnflykt och glad vetenskap

Det var en dyster bild av vetenskapens möjligheter att göra sin röst hörd i dagens medieklimat som Claus Elholm Andersen målade upp på sin bejublade avskedsföreläsning på Nordica. Ändå var hans uppmaning till oss alla att förbli de vetenskapliga idealen trogna. Några alternativ finns inte.

23.4.2017

Att förstå Tua Forsström

En ny antologi med analyser av Tua Forsströms poesi aktualiserar frågan vad litteraturforskaren kan göra. Behövs tolkningar överhuvudtaget och hur ska man delge läsarna sina djupaste upplevelser?

24.3.2017

Filmfredag: Till sist avslöjar sig vardagen som en spång över en avgrund

Michel Ekman tipsar om en feministisk filmklassiker.

19.3.2017

Plock & fynd: Den utopiske Lars Gustafsson

Lars Gustafsson, som avled för ungefär ett år sen, var en betydande poet. Det är en okontroversiell åsikt. Kanske den enda om den mångsidige Gustafsson.

28.2.2017

Pappersbruket molmar

Jörgen Mattlars dikt tar oss långt bort från den förtröstansfulla natursyn som i det förflutna kunde få till exempel Diktonius att åkalla havet som en stor, oövervinnelig gudom.

26.2.2017

Inte elak, men snabb och teknisk

Mellan tjugotre och femtiosex är livet svårt. Anders Larssons nya bok är en mångbottnad barndomsskildring som granskar det vi håller för normalt och undrar varför vi gör det.

12.2.2017

Bokrecension: Från det förlorade folkhemmet

Solidaritet, klassresor uppåt, pampvälde och inskränkthet präglade det svenska folkhemmet mellan 1940 och 1980. Dagens värld föddes ur denna oskyldiga och framåtsträvande idyll. Conny Svensson har granskat det Sverige han växte upp i.

5.2.2017

Plock & fynd: Vem är Olle Svensson?

Ni vet hur det är på Facebook. Folk lägger ut kattbilder, skäller på politiker och gratulerar varandra på födelsedagen. Mest förutsebara saker. Men inte riktigt.

15.1.2017

Plock & fynd: Provins i Österbotten

Den norrländska kulturtidskriften Provins visar upp Österbotten i ljus och mörker, poesi och prosa.

8.1.2017

Bokrecension: Erasmus rider och skriver

En viktig orsak till att Erasmus av Rotterdam blivit utbytesstudenternas skyddshelgon är hans rastlösa kringflackande i Europa.

11.12.2016

Bokrecension: Det rena cyklandets idé

Bruno Schulz avskydde livet i småstaden men lyckades av inre och yttre orsaker aldrig lämna den. Han stannade kvar, tills han mördades av Gestapomannen Karl Günther en novemberdag 1942. Efter sin död har han tagit plats bland den europeiska modernismens elit.