Erik Kruskopf

Erik Kruskopf

Konstkritiker

Senast publicerade artiklar

18.6.2018

Impuls: När konstpendeln svängde

För 50 år sedan, i juni 1968, öppnades i Venedig den 34:e biennalen för konst. Finland hade regelbundet varit med sedan 1956, först i en egen liten paviljong, ritad av Alvar Aalto, efter 1962 tillsammans med Norge och Sverige i en nyuppförd paviljong.

4.1.2018

Åke Hellman – tradition med magiska inslag

Konstnären Åke Hellman avled den 18 december, 102 år gammal. Erik Kruskopf minns från många möten Hellman som en mångsidigt bildad traditionalist, med en benägenhet att kombinera det naturalistiska med det överraskande. Efter några experiment i modernistisk anda tog traditionen till slut överhand både i hans populära stilleben och i hans långa rad av välkarakteriserade beställningsporträtt.

27.9.2017

Bild, ord och tanke

Bildkonstnären Carolus Enckell (1945-2017) var en tänkare, och tog också i sina texter upp samtidskonstens estetiska spörsmål på ett banbrytande sätt, skriver Erik Kruskopf.

23.6.2017

På konstlinjen: Aaltos kärlek till bildkonsten

Mindre känt är att Alvar Aalto faktiskt också själv ägnade sig åt måleri, inte bara i de optimistiska ungdomsåren utan också senare, i livets slutskede, skriver Erik Kruskopf.

2.2.2017

Impuls: Äkta eller falsk konst?

Också en konstförfalskning kan utstråla den kraft som originalet besitter.

24.9.2016

På konstlinjen: Toves blommor

I Helsingfors konstmuseum (Ham) finns en liten permanent avdelning för Tove Jansson, rätt mycket dominerad av muminiana, men med hennes enda förverkligade freskomålningar som huvudnummer genast i entrén.

29.8.2016

Konstrecension: Vår konst i nytt perspektiv

Med en fullmatad hängning i 1800-talsstil sätter Ateneum de enskilda verken i ett kollegialt sammanhang, som visar både likheter och kontraster.

25.4.2016

På konstlinjen: Ett steg mot modernismen

Ateneums utställning Japanomani i den nordiska konsten är vacker och medryckande på många vis, skriver Erik Kruskopf.

27.2.2016

På konstlinjen: Amos och tornet

Hbl-husets torn är ett karakteristiskt inslag i stadsbilden, och har, alltsedan Erik Bruun tecknade av det, varit ett väsentligt inslag i Hbls typografi.