Ann-Catrin Östman
Lektor i historia vid Åbo Akademi
Senast publicerade artiklar
I dag: Svenskättade kunde framställas som de bästa av krigare och rasifierat knöts bilder av maskulinitet till begreppet folklynne
"De svenskättade kunde framställas som de bästa av krigare och på ett rasifierat sätt knöts bilder av maskulinitet till det då så populära begreppet folklynne."
PremiumI dag: Kulturhistoriker har beskrivit äldre tiders marknader som karnevaler
"De förhållandevis informella möjligheterna till marknadshandel var en betydelsefull inkomstkälla för många."
PremiumI dag: Dumsnål överhet
"På arkiven utformas vår framtid och där tryggas medborgerliga rättigheter"
PremiumI dag: I bondesamhället var simkunnighet ingen självklarhet och det var få som lärde sig att simma
"Vid sekelskiftet 1900 grundades föreningar som skulle öka simkunnigheten. Inledningsvis var den här färdigheten knuten till klass och det var främst män i de övre klasserna som behärskade konsten."
PremiumI dag: Den finländska utbildningens historia är kort och kan snabbt urholkas om resurserna för utbildning och forskning inte garanteras
"Ligger förklaringen till Finlands snabba utveckling i en välutformad utbildning?"
PremiumI dag: I en samhällskultur där det stationära och det kontrollerbara utgjorde en överordnad norm såg i synnerhet överheten med oblida ögon på de individer som inte hölls på plats
"Gårdfarihandlare och andra kringvandrande yrkesutövare kunde bemötas med medömkan, nedlåtenhet, rädsla eller motvilja."
PremiumI dag: Pandemin har gjort att vi för första gången i viss mån uppmärksammar utifrån kommande arbetares bostadsvillkor
"Bostadspolitiken har varit central i den finländska historien, inte minst efter de senaste krigen då en stor brist på bostäder rådde särskilt i storstäderna."
PremiumI dag: Bettlare, vägmän och andra smittobärare
"I mitten av seklet yrkades det på att de karelska bönder som reste till Finland skulle vara försedda med läkarintyg."
PremiumI dag: Är Sverige ett nordiskt land?
”Jag är säkert inte den enda som på det här sättet har sparat välfärdens artefakter, saker som för samman det lilla livet med det stora.”
PremiumI dag: Friheter och restriktioner
Dagtid kunde även ”opåkallade” folksamlingar som lockade fler än fem förbjudas.
PremiumI dag: Varför föll jag inte för korna i universitetsbokhandeln?
I Wisconsin har kornas antal inte minskat under de senaste fyra åren – men de återfinns i ökande grad på ”food factories”.
PremiumI dag: ”För den swåra tijdens skuld”
I förmodern tid var rörligheten kringskuren på ett sätt som vi i dag har svårt att föreställa oss.
I dag: Tidiga loppisgrävare irriterar – bättre regler förr
Förr fick handelsutbytet inte starta före utsatt tid på torg och marknader, i dag håller man inte så strikt på starttiden.
PremiumI dag: Sammanflätade vägar
I dag behöver vi förse oss med många ingångar till det förflutna.
PremiumI dag: Gamla platser, nya rum
Då handelsbegränsningarna luckrades upp blev det nästan något av ett mode att öppna lanthandel.
PremiumI dag: En tågresa under fredskris
Samhället hanterade en så kallad fredskris, det vill säga de problem som uppstod när en ny vardag väntade efter det katastrofala.
PremiumI dag: Vit månad?
"Handelsmannen Erik i Jakobstad krävde upprepade gånger att borgerskapet skulle förbjuda handel med hans svärdotter Karin, som flera gånger gjort sig skyldig till hustjuvnad och gett hushållets bodvaror i utbyte mot brännvin."
PremiumI dag: Skog i blåsten
Det verkar som marknadsaktörer profiterar både på landsbygd och gröna tankesätt, med stora miljö- och landskapsmässiga ingrepp som följd.
PremiumI dag: Att skatta det svenska
I de trakter där jag växte upp var svenskan stark och självklar, inget som ifrågasattes.
PremiumI dag: Omvälvningar i resande
Emigranterna kunde framställas som odugliga och lata lycksökare, lätta offer för bondfångare.
PremiumI dag: ”Koskam”
Smöret var också en klassfråga – ansedda husmödrar serverade sin familj smör, men för tjänstefolk var det inte alltid lätt att ta av det framdukade smöret.
PremiumI dag: ”Främand”
Också i förmoderna städer fanns rädslor inför det främmande och främlingsfientlighet.
PremiumI dag: Möjligheter och omöjligheter
På 1960-talet fördes en omfattande diskussion om abortfrågan: vid denna tid genomfördes ett stort antal hälsovådliga aborter.
PremiumI dag: Heimat utan gränser
Företagande är en viktig grund för fortsatt upprätthållande av samhällelig välfärd.
PremiumI dag: En dag att märka – med eller utan kvast
Just på den här dagen vill jag inte få en blomsterkvast.
PremiumI dag: Förpaktare
En studie visar att diskussionen om allmännyttiga verksamheter är gammal och att tron på vinstdrivna lösningar har kritiserats under fyra århundraden.
PremiumI dag: Flera folk på plan, förr och nu
Även om de skräniga drängarna, torparna och bönderna inte bar gula västar kan de ha bidragit till förändring.
PremiumI dag: Könat krut
Uppfattningar om genus kan utformas till arenor där politiska, ekonomiska och kulturella konflikter utspelar sig.
I dag: Mjölk i plast – om värdighet och konsumtion
I dag utpekas både plasten och mjölken som en klimatfara.
I dag: Blåvita bär
Varför plockade finländska skolbarn bär under decennierna efter kriget?
I dag: Semesterpengen
"Som konsumenter bär också vi ansvar för övergödningen av vatten; det är genom ett effektivt jordbruk och pressade priser som vi alla kunnat avnjuta allt billigare mat."
I dag: Mellan andtider
Semestern som vi känner den – eller har känt den – kom till under mellankrigstiden.
I dag: Historiekulturella skuggor
Tvivelsutan finns tabubelagda tystnader när det gäller sexualiserat våld.
I dag: Emancipation och aktivering
Lagen om inlösen av torp behandlades den 25 januari år 1918, just då landet klövs itu.
I dag: Vit socialist
Det skapades ett straffkompani för tredskande finnar, ett läger som förefaller att ha osynliggjorts i de texter om jägarna som nu cirkulerat.
I dag: ”Allmogen, vargen och överheten”
Vargskinnsskatten sågs som olaga och som orättvis, och den var även svår att fullgöra.
I dag: Ölets moralekonomi
Ölbryggning kom så småningom också att intressera män – detta skedde som ni förstår när gebitet blev mera lukrativt.
I dag: Mökränkning förr och nu
Nu förefaller också de sociala skyddsmurar som främst gagnat män i överordnade positioner monteras ned.
I dag: Mitt Norden
”Är det så här lätt att förstå isländska?” Det frågade den unge mannen mig när jag mötte honom vid bussen från Keflavik. Bägge hörde vi till en kohort av ungdomar som hade fått Nordjobb på Island år 1985. Då var den här formen av nordiskt samarbete ny.
I dag: På salutorgen och på trätorgen
Mina kolleger kan visa på användning av rasifierade invektiv och därtill blottlägga våldsdåd, bland annat riktade mot gårdfarihandlare och mot judarna på Trätorget i Åbo.
I dag: Mygg, sex och språk
Namnet försvenskades tvivelsutan innan ordet sex blivit sexigt.
I dag: Förpassade
Det är många av oss som kommer att korsa gränser denna sommar: är ditt pass i skick inför stundande resor?
I dag: Också en sida av medaljen
När republiken nu minns 1917 kan också detta uppmärksammas; den hungersnöd som många familjer stod inför ska ges plats i berättelsen om jubileumsåret
I dag: Med böcker på Highway 99
När chauffören styr genom San Joaquin-dalen där familjen Joad förgäves sökte utkomst dras jag in i läsning.
I dag: Ett annat 60-tal
De kvinnor som i dag skulle kallas nyanlända var med om att forma en del av det som vi kanske allra mest förknippar med grannlandet.
I dag: I ett rum bakom saloonen
Socialhistoriska studier erbjuder statistik om de människor som valde eller tvingades att flytta, till en början främst unga män från landsbygden och senare även kvinnor.
I dag: Land vi ha ändå?
Även den framväxande välfärdsstaten, inklusive 1960-talets omfattande vårdreformer, bidrog tvivelsutan till att också de enspråkigt svenska gjorde landet till sitt.
I dag: Herrarna i hagen
Stärks återigen homosociala mönster och könskodade uppfattningar om politik?
I dag: Sprit och sex i det femte landskapet?
Att just kvinnorna drog i väg väckte också ont blod: Hur kunde de lämna ett krigsdrabbat land?