Så här tycker partierna

HBL har bett de nio partierna i nuvarande riksdag att svara på samma frågor som du i HBL:s valkompass. Vi har också bett dem kommentera svaren för att öppna upp hur de tänker och resonerar. Här nedan ser du deras svar på de 25 frågorna. Mycket nöje!



1.

Finland skall införa en flygskatt

DELVIS EMOT. Flygskatt kan införas enbart om den införs på EU nivå. Om Finland som enskilt land inför flygskatt inverkar det negativt på bl.a. vår exportindrustris konkurrenskraft.

INSTÄMMER DELVIS. En flygskatten bör utredas. SDP har som mål att hejda ökningen av flygtrafiken och att minska utsläppen. Generellt sett föredrar SDP en mervärdesbeskattning som beaktar miljöinverkan i all verksamhet istället för punktskatter.

DELVIS EMOT. Centern stöder inte en nationell flygskatt. Skattens verkliga miljökonsekvenser kan vara små och man når mer imponerande resultat med andra styrmedel. Det är lätt att förutspå att skatten skulle förorsaka skada för inhemskt flyg, för våra flygplatser samt bidra till ökad ojämlikhet mellan regioner. En flygskatt baserad på internationella avtal skulle däremot vara möjlig att genomföra. Med de medel som den inbringar kunde man stödja utvecklingsländerna i deras strävanden att dämpa effekterna av klimatförändringen.

HELT EMOT. En flygskatt är ett ineffektivt och förvrängande verktyg, eftersom den skulle rikta sig mot billigare flyg, som i medeltal orsakar minde utsläpp. Vi måste göra allt ambitiösare arbete för att skapa ett internationellt system för prissättning av flygtrafikens utsläpp. Vi måste också höja målen för EU:s egen utsläppshandel. Dessutom måste vi arbeta för att skapa alternativ för flygtrafik. I detta arbete är t.ex. den inhemska järnvägstrafiken i central roll. Vi vill också undersöka alternativ hur Finlands flygsektor kunde vara föregångare i distributionen av förnybart bränsle.

DELVIS EMOT. För att en flygskatt ska vara meningsfull måste den vara global, och i början inom EU. Att ensidigt försämra verksamhetsförutsättningarna för våra egna flygbolag är inte meningsfullt. I samband med beställning av en flygbiljett ska det vara möjligt genom en enkel åtgärd att ekonomiskt kompensera den egna andelen av flygets utsläpp av växthusgaser

INSTÄMMER HELT. Flygtrafiken växer med våldsam fart globalt. I samma takt ökar utsläppen från flygtrafiken. Så kan det inte fortsätta, eftersom flygtrafiken är den för miljön mest skadliga kommunikationsformen. De åtgärder som har gjorts internationellt räcker inte. Snarare tvärtom: flygbränslet är genom internationella avtal befriat från skatt och flygtrafiken ingår bara delvis i EU:s utsläppshandel. Flygtrafiken åtnjuter också här i hemlandet anmärkningsvärda skattelättnader. En nationell flygskatt skulle vara ett sätt att ens försöka begränsa den snabba tillväxten av flygtrafiken och sätta fart på åtgärder på EU-nivån.

HELT EMOT. En flygskatt enbart för Finland skulle skada till exempel trafiken till Asien och bara förflytta utsläppen till något annat ställe. Det skulle också minska medelklassens möjligheter att flyga på semesterresa en gång om året, medan en flygskatt knappast skulle påverka höginkomsttagares flygresor.

HELT EMOT. När det gäller flygskatt lönar det sig inte för Finland att göra nationella lösningar. Finland kan vara med om flygskatten först när den omfattar hela EU eller ännu hellre hela världen.

INSTÄMMER HELT. Att minska på koldioxidutsläppen är en nödvändighet för att bekämpa klimatförändringen. Att hejda klimatförändringen förutsätter också att man tar i beaktande socioekonomiska faktorer så att ansvaret inte vilar så tungt på medel- och låginkomstagare. Att införa en flygskatt leder till att man riktar klimatförändringens kostnader till höginkomsttagare som flyger mycket.


Till översikten

2.

Politisk styrning ska få oss att äta mindre kött

HELT EMOT. Allt fler väljer att gå över till en mer växtbaserad kost. Att äta en sund och varierad kost är en stor utmaning, särskilt för vegetarianer: Det beror på att kött (samt ägg och mjölk) bidrar med många viktiga nyttiga delar av vår kost. De vegetabiliska produkterna innehåller inte samma mängd aminosyror som animaliska livsmedel och dessutom innehåller växtbaserade livsmedel inte alla essentiella aminosyror. Kött är proteinrikt och bra i begränsade mängder men inte nyttigt i för stor mängd.

INSTÄMMER HELT. Stegvisa förändringar i konsumtion bör uppmuntras så att användningen av animaliska produkter minskar medan användningen av inhemsk fisk, grönsaker, frukter och bär ökar. Samtidigt bör människor uppmuntras att planera matinköpen så att matsvinnet minskar. SDP vill utveckla mervärdesskatten till en skatt som stöder hållbar utveckling, dvs. styr mot mer hållbar konsumtion och produktion.

DELVIS EMOT. Vi litar på människornas eget val. Redan av hälsomässiga skäl borde vi äta mer grönsaker och hållbart fångad/odlad fisk. Man borde informera människor om vad som är hälsosam mat och också informera om matens klimatpåverkan. All vegetarisk mat är inte miljövänlig medan till exempel finländskt viltkött är ett miljövänligt val. Vi rekommenderar inhemskt producerad mat som dessutom hör till världens renaste; grönsaker, kött, fisk, mjölkprodukter och andra livsmedel. Kött är en viktig del av den finländska mattraditionen.

INSTÄMMER DELVIS. I Samlingspartiet uppskattar vi en rik och mångsidig matkultur samt en hållbar och etisk produktionskedja. Människor har frihet att välja innehållet på sin tallrik, men det är skäligt att miljöbelastningen syns på matens prislapp. I det långa loppet bör man minska på stöden för ohälsosamma och miljöbelastande produkter.

DELVIS EMOT. Finskt kött produceras hållbart. Att försämra verksamhetsförutsättningarna för våra inhemska producenter leder till att tillgången på inhemskt kött på sikt minskar. Detta i sin tur riskerar öka importen vilket leder till ett ökat klimatavtryck. En mångsidig kost bestående av inhemskt producerad mat är ett hälsosamt och klimatsmart alternativ. Vi förespråkar dagar med vegetarisk meny i daghem, skolor och på äldreboenden. Närproducerad mat är också ett bättre alternativ för miljön.

INSTÄMMER HELT. När jordens befolkning växer och det har blivit en fråga om liv och död att få stopp på klimatförändringen, måste det gå att föda människorna på jorden med mindre belastning på miljön. Köttproduktionen förbrukar enormt mycket naturresurser. För att producera till exempel ett kilo nötkött går det åt 15 000 liter vatten. För att producera ett kilo vete behövs bara en bråkdel av det. På den mark som nu används för boskapsuppfödning kunde man producera en mångfalt större mängd växtprotein. Ändå ökar konsumtionen av kött hela tiden. Det är inte hållbart. Man måste sätta som mål att minska köttkonsumtionen och öka konsumtionen av växtprotein. Ingen är på väg att ta bort köttet från folks tallrikar helt och hållet, men att halvera konsumtionen av animaliska produkter skulle ha en oerhört stor effekt. Vi skulle fortsatt inte befinna oss i någon köttfri tidsålder, utan snarare skulle det motsvara den mängd animaliska produkter som finländarna konsumerade på 1970-talet, vilket på inget sätt kan betraktas som en vegetarisk tidsålder. Just nu får köttproduktionen ansenliga stöd, vilket gör köttet mer förmånligt för konsumenten är växtproteiner. Konkurrenssituationen kan rättas till genom att beskatta animaliska produkter högre. Beskattning är ett bättre styrmedel än att strypa stöden eftersom högre skatter också skulle gälla importerat kött.

HELT EMOT. Det hör inte till statens uppgifter att bestämma vad folk äter. Att uppmuntra människor att äta inhemska grönsaker och frukter låter sig göras på andra sätt, däremot ska man inte straffas för att man äter kött. Också när det gäller köttproduktion ska inhemskt prioriteras. Det gör gott både för människor och miljö.

HELT EMOT. Det är inte politikernas sak att bestämma över medborgarnas diet. Skattefrihet på vegetabilier ska införas. Mera morot, mindre piska.

INSTÄMMER HELT. Matproduktionen och konsumtionen är i en central roll i bekämpandet av klimatförändringen. Vi behöver ett nationellt klimatpolitiskt matprogram vars mål är att minska köttkonsumtionen samt öka förståelsen för matproduktion. Den offentliga sektorn ska övergå till vegetariskt betonad och närproducerad mat.


Till översikten

3.

Försäljningen av nya bensin- och dieselbilar ska förbjudas senast på 2030-talet

HELT EMOT. Elbilens andel kommer gradvis att öka. Men i takt med att teknologin utvecklas så kommer förutom elbilar också biogasbilar och hybridbilar att få en större marknadsandel på den finländska personbilsmarknaden. Utbudet av olika alternativ kommer således att öka. Inom några år kommer också begagnade miljövänliga bilar att nå marknaden och då sker förändringen allt snabbare. Alla har inte råd att köra med elbil redan om 10 år. Alla bor inte heller i storstadsmiljöer med korta körsträckor. Det är inte realistiskt att bilindustrin skulle ha kapacitet att att producera den mängd elbilar som skulle behövas ifall förbränningsmotorn skulle förbjudas. Dagens klipmatdebatt har antagit formen av ett ställningskrig mellan fossila bränslen och elektrifiering. Samtidigt görs stora investeringar på att utveckla bättre förbränningsmotorer, och tekniken fortsätter att utvecklas. Jag tror att vi ännu en lång tid framöver kommer att ha förbränningsmotorn med. De kan drivas genom hybridteknik, biogas eller förnybart dieselbränsle.

INSTÄMMER DELVIS. SDP stöder Smart Energy Transition-projektets mål om 750 000 bilar med små eller nollutsläpp år 2030. Under nästa regeringsperiod bör man slå fast en tidtabell för att förbjuda nya bilar med förbränningsmotorer i trafiken och för att övergå till biobränsle i den tunga trafiken

HELT EMOT. Man ska målmedvetet minska användningen av fossila bränslen också i trafiken och sträva efter att övergå till förnybar energi. Men vi stöder inte ett totalförbud. Det är förhållandevis lätt att ändra om fordon från fossila bränslen till etanol- eller gas, och det är ett lätt och förmånligt sätt att minska utsläppen. Det höga priset på elbilar samt de problem som är förknippade med batteriteknologin kommer troligen ännu en tid att göra det svårt att skaffa sådana bilar i stor skala. Dessutom är det bra att komma ihåg att då det gäller att minska utsläppen räcker det inte med enbart en åtgärd. Därför behöver vi ett parlamentariskt överenskommet program som sträcker sig över valperioderna och som innehåller flera lösningar.

HELT EMOT. Finland är en del av EUs interna marknad, så att förbjuda försäljningen i Finland skulle inte ha någon effekt. Fokus på beskattningen av nya bilar bör flyttas från själva köpet till att beskatta bilens utsläpp. Vi vill bli av med drivkraftsskatten för gas- och elbilar. Vi är också beredda på att stöda omvandlingen av bilar till gasdrift med ett konversionsstöd för viss tid. Dessutom bör tjänste-/företagsbilars skattevärde göras mer progressiv på basis av bilens utsläpp.

DELVIS EMOT. Ett förbud är inte ändamålsenligt. Men för att minska trafikens utsläpp bör vi bland annat öka utsläppsfria (el) eller utsläppssnåla (gas, hybrid) bilars andel av bilparken och kontrollerat avstå från bensin- och dieselbilar. Det ska löna sig att skaffa en utsläppssnål bil och genom beskattningsåtgärder kan vi öka andelen miljövänliga och utsläppssnåla bilar. Genom beskattningen kan vi förnya bilparken och öka andelen elbilar, bland annat genom att sporra företagen att byta till elbilar. På det här sättet kan vi förnya hela Finlands bilpark, eftersom företagsbilar kommer till konsumenthandeln efter ca tre års bruk. Det här kunde aktivera handeln av begagnade elbilar. Vi bör bygga ut tillhörande infrastruktur samt förbättra tillgången till laddningsstationer och tankningsstationer för biogas. Finland behöver en nationell strategi för det här.

INSTÄMMER HELT. Det gagnar alla att samhället i tid informerar om att nya bensin- eller dieselbilar inte längre kommer att säljas efter 2030. Det ger såväl bilindustrin som konsumenter och bilhandeln tid att förbereda sig. Det är i själva verket sannolikt att brytningen inom bilindustrin sker snabbare än det här, och att det under 2030-talet inte finns bensin- och dieselbilar på marknaden utan biltillverkarna har redan gått in för renare lösningar. Inom privatbilismen kommer det i huvudsak att handla om elbilar. Hållbart producerade biobränslen används i första hand inom den tunga trafiken och flygtrafiken eftersom alternativen är färre för dem.

HELT EMOT. Ingendera ska förbjudas. Bara så garanterar man varje finländares rätt till bilkörning i vårt glest bebodda land, där kollektivtrafiken når endast en bråkdel. Dessutom baserar sig försäljningen av bilar med bränslemotorer på EU:s typgodkännande. Finland kan inte ensidigt förbjuda en bilförsäljning som är godkänd av EU.

HELT EMOT. Utsläppen från bensin- och dieselbilar minskar kontinuerligt i takt med att tekniken utvecklas. En förnyelse av bilparken ska stödjas genom att man betalar skrotbilspremie för gamla bilar och genom att gradvis avveckla bilskatten. Vi stödjer inte ett förbud av bränslemotorer.

INSTÄMMER HELT. Vårt mål är att trafiken är utsläppsfri 2045. Detta görs genom att satsa på kollektivtrafiken i tätorterna samt genom att utreda trängselavgifter i huvudstadsregionen. Vi stöder övergången till elbilar genom att utveckla nätverket av laddningsstationer samt genom att stöda anskaffningen av elbilar som tjänstebilar. Vi utvecklar möjligheten för dem med lägre inkomster att ändra bensin- samt dieselbilar till biogas och etanol.


Till översikten

4.

Det behövs en lag om att sortera plast i hela landet

INSTÄMMER DELVIS. Vi gör en viktig miljöinsats när vi återvinner plastförpackningarna. För varje kilo plastförpackning vi återvinner sparar vi ett kilo olja samt minskar koldioxidutsläppen med två kilo. Finland har lyckats tämligen väl när det gäller materialåtervinning av förpackningar. Idag återvinns redan mer än hälften av förpackningarna. I flera år har bland annat materialåtervinningsresultaten för kartong, glas och metall överskridit de mål som EU och Finland har satt upp, medan materialåtervinningsmålen för plastförpackningarna har uppnåtts. Jag tror att Finland är på rätt väg, både konsumenter och leverantörer har vaknat till och jag bedömmer att plastsorteringen kommer att öka i den grad att vi nödvändigtvis inte måste införa tvång via lagstiftning.

INSTÄMMER DELVIS. Plastinsamlingen i Finland är otillräcklig. Enligt den nuvarande trenden kommer vi inte att nå EU-målsättningen att hälften av alla plastförpackningar återvinns 2025. Hindren för insamling av plastavfall måste lösas snabbt. Samtidigt måste man avgöra vems ansvar det är, handelns eller kommunens.

INSTÄMMER DELVIS. En lag om att sortera plast borde se till att återvinningskärlen placeras så att tömningen och annan användning är förnuftig både ekonomiskt och miljömässigt sett.

INSTÄMMER HELT. Vi måste förnya kraven för separat insamling av plastavfall för att effektivera insamlingen. Dessutom behöver vi mera insamlingsställen. En lösning kunde vara att utvidga systemet med fastigheters egna samt regionala insamlingsställen och skapa system för kvartärer i småhusregioner att ha gemensam insamling.

INSTÄMMER HELT. Vi vill satsa på att utveckla nätverket av återvinningspunkter och speciellt se fler plastinsamlingspunkter. Finlands återvinningsgrad skall vara 50 % före utgången av 2021. Kommunerna ska ansvara för att följa upp återvinningsgraden.

INSTÄMMER HELT. Plast hör inte till naturen. Användningen måste minskas och insamlingen och återvinningen förbättras. Det behövs en lag om att mängden plastinsamlingsställen måste öka i hela landet och att det i alla större fastighetsbolag måste finnas insamlingskärl för plast. Det här håller på att förverkligas i Helsingfors. Syftet med lagen är således att förpliktiga de som är ansvariga för insamlingen.

INSTÄMMER DELVIS. Det behövs en lag förutsatt att man får återvinningen ordnad på ett förnuftigt sätt. Miljöregleringar bara för syns skull är onödiga. Å andra sidan är problemen med plast allvarliga också på andra ställen än i Finland.

INSTÄMMER DELVIS. Plastavfall i till exempel havet är ett problem som måste åtgärdas. Den här valperioden har det gjorts en utredning utifrån Blå framtids krav om att ta i bruk en plastskatt. Att effektivera återvinningen av plast är ett effektivt sätt att minska plastavfallet på fel ställen, men det får inte ske så att det oskäligt drabbar folk i glesbygden.

INSTÄMMER HELT. Det är centralt att först uppdatera de kommunala förordningarna som reglerar sorteringen av plast i fastigheter. Om sorteringen av plast inte ökar, behövs det förändringar i lag.


Till översikten

5.

Skogsägare som ökar kolsänkan ska belönas

INSTÄMMER HELT. Vi kan befrämja en ökning av kolsänka genom att ersätta betong, konstfiber och plaster med trä. Genom beskattningsåtgärder kan vi också uppmuntra skogsägare till en god skogshushållning.

INSTÄMMER HELT. SDP vill skapa incentiv för skogsägare att förlänga skogens omloppstid. För att nå målet att Finland är koldioxidneutralt före 2035 är det viktigt att öka kolsänkorna.

INSTÄMMER DELVIS. Skogsägarna gör ett oerhört viktigt arbete genom att sköta sina skogar på ett bra och hållbart sätt. Centern anser att man bör kartlägga och utreda vilka möjligheter det finns för att uppmärksamma skogsägare som ökar kolsänkan.

INSTÄMMER HELT. Vi vill utreda balanserade styrningsverktyg, som kan förstärka skogarnas tillväxt och kolsänkan. Skogarnas roll som kolsänka bör utvidgas i första hand med sådana medel, som samtidigt maximerar värdet som fås för trädet per fast kubikmeter, både för skogsägarna och för den förädlande industrin. I praktiken kan detta innebära att skogarna blir i genomsnitt lite äldre och träden lite större.

INSTÄMMER HELT. Vi måste minska på våra utsläpp av växthusgaser, men vi måste också binda kol från atmosfären för att återta en del av den skada som redan har skett. Växande skog är vår viktigaste kolsänka och våra åkrar har en betydande potential att binda mera kol än idag. För att ytterligare förstärka kolsänkorna föreslår vi ett system där skogsägare kompenseras för den kolsänka de upprätthåller och för hållbart skogsbruk.

INSTÄMMER HELT. Skogarna behöver användas som kolsänkor för att stoppa klimatförändringen. Genom att införa en tillväxtpremie ska skogsägarna uppmuntras att låta sina skogar växa i stället för att avverkas. Med andra ord öka kolsänkan. Detta skulle leda till att skogen skulle avverkas först när den är äldre, varvid lagringen av koldioxid har pågått längre och träden skulle ha hunnit växa sig kraftigare och därmed mer värdefulla.

HELT EMOT. Förnybar skog är den bästa kolsänkan. Finland är i färd med att utöka biomassaproduktionen via nya cellulosafabriker. För att säkra dessa investeringar måste vi garantera tillgången på inhemska råvaror.

INSTÄMMER DELVIS. Man ska överväga ekonomiska incitament för skogsägare i syfte att öka kolsänkor. Olika åtgärder ska utredas, till exempel någon form av kompensationssystem.

INSTÄMMER HELT. Vårt mål är att göra skogsägare samt jordbrukare till klimathjältar. Jord- och skogsbruk spelar en central roll för ökningen av kolsänkan. Genom att skapa incitament för att senarelägga avverkningen av skogen så att man får ett bättre pris för kraftigare träd. Tanken är att skogsägaren ska kunna få en ekonomisk vinst genom att öka kolsänkan


Till översikten

6.

Böcker och annat material i gymnasier och yrkesskolor ska vara gratis för alla studerande

INSTÄMMER DELVIS. Alla ungdomar ska, oberoende av familjernas inkomster, ha möjlighet att studera. Ifall en studerande kommer från en som inte har råd bör studiematerialet bekostas med allmänna medel.

INSTÄMMER HELT. SDP vill förlänga läroplikten och göra andra stadiets utbildning genuint avgiftsfri. Andra stadiet är i dagens värld de facto grundläggande utbildning, men t.o.m. en tredjedel av familjerna har svårigheter att klara kostnaderna. Det är inte rätt eller hållbart att unga på grund av ekonomiska skäl måste välja bort eller avbryta studier.P

INSTÄMMER DELVIS. Varenda ung människa borde ha likadana studiemöjligheter oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Regeringen Sipilä har i år beslutat att ta i bruk ett läromedelstillägg, som ger de studerande på andra stadiet som kommer från familjer med låga inkomster ett tillägg på 46 euro i månaden. Vardagen kommer att underlättas för många familjer då 33 000 unga människor har möjlighet att få stödet. Under nästa valperiod vill vi satsa alldeles särskilt på de unga som riskerar att marginaliseras. På grund av detta har vi föreslagit en modell för lärorätt som höjer läroplikten till 18 år. En helt gratis utbildning på andra stadiet är vårt långsiktiga mål.

DELVIS EMOT. Att erbjuda gratis material för hela årsklasser är en dyr åtgärd som inte riktar hjälpen till de som mest behöver det. Under denna regeringsperiod skapades ett nytt stöd för studerande, nämligen läromaterialstillägget. Studerande från familjer med små inkomster får tillägget automatiskt som en del av sitt studiestöd. Tillägget är 47 euro per månad.

INSTÄMMER HELT. Vi anser att andra stadiets utbildning ska vara avgiftsfri i hela landet. Vårt utbildningsväsende har drabbats av nedskärningar och kvalitetsförsämringar. Införandet av avgiftsfriheten får inte innebära att medel tas från annan utbildning.

INSTÄMMER HELT. Med enbart grundskoleutbildning kommer ingen i praktiken att klara sig på arbetsmarknaden under de nästa årtiondena. Vi måste höja finländarnas utbildningsnivå så att varenda ung människa utbildas åtminstone på andra stadiet. Enligt Ungdomsbarometern 2017 har nästan var femte ung människa varit tvungen att välja bort studiemöjligheter av ekonomiska orsaker. Andra stadiet måste därför bli genuint kostnadsfritt och garantera en studieplats för alla. För att se till att det sker borde läroplikten förlängas till andra stadiet eller tills man åtminstone är 18 år.

HELT EMOT. Böcker och annat material ska vara gratis på andra stadiet enbart för dem som inte annars har råd. Gratis skolgång för alla på andra stadiet är inte en förnuftig lösning. Förutom att det inte löser grundproblemet - avbrutna studier - är det inte förnuftigt att öka det kostnadsfria. I stället ska insatsen riktas mot dem som behöver hjälp. Utöver det är det viktigt att värna om undervisningen i skolan och kvaliteten på den.

HELT EMOT. Inte en enda ung människa ska behöva avbryta sin utbildning på andra stadiet på grund av för höga kostnader, men att göra andra stadiet helt gratis för alla är för dyrt. På Blå framtids förslag har man inom ramen för studiestödet tagit i bruk ett materialtillägg för att hjälpa mindre bemedlade. Digitaliseringen kommer att göra det möjligt att sänka priserna på studiematerialet och den vägen kommer man nära ett helt gratis material. Dessutom borde utlåningen av studiematerial utvecklas så att kostnaderna för studierna minskar också den vägen.

INSTÄMMER HELT. Vi strävar till att förlänga läroplikten till 18 år och utvidga den till andra stadiet. Detta förenat med avgiftsfria studiematerial förebygger effektivt utanförskap samt avslutandet av studierna.


Till översikten

7.

Den nya läroplanen lägger för mycket ansvar på eleven.

INSTÄMMER DELVIS. -

DELVIS EMOT. Den nya läroplanen har ändrat undervisningssättet och ökat betydelsen av egna initiativ och växelverkan i undervisningen. Det är färdigheter som behövs i dagens samhälle och arbetsliv. Undervisning enligt den nya läroplanen kräver dock att lärare har tillräckligt med tid att lära ut dessa färdigheter. Det i sin tur är en resursfråga.

DELVIS EMOT. Den nya läroplanen betonar det individuella lärandet. Det får ändå inte leda till att ansvaret för lärandet vilar på eleven själv. Lärarens och den övriga personalens ansvar förstärks mer än tidigare för att se till att barnen och de unga hittar ett sätt att lära sig som passar just dem.

HELT EMOT. Enligt den nya läroplanen styrs barn och unga att ta ansvar över sin egen inlärning. Samtidigt stöder man kunskaper inom tänkande och inlärningstekniker. Eleven ses som en aktiv aktör, som har möjlighet att bära ansvar för sitt eget och gemensamt arbete, samt utveckla sina sociala och emotionella färdigheter. Lärarens uppgift är att styra och hjälpa eleven i studierna, följa med arbetandet, stöda välbefinnandet samt ta itu med eventuella svårigheter i ett tidigt skede. Läraren ser också till att elevens rätt till rådgivning och styrning verkställs och att eleven får det pedagogiska och elevvårdsliga stöd hen behöver. På elevens ansvar är att regelbundet delta i skolarbetet samt att för sin del respektera skolgemenskapens arbetsro.

INSTÄMMER DELVIS. Den nya läroplanen är ännu så pass ny att det är svårt att dra tydliga slutsatser. Men det är ytterst viktigt att följa upp den och vara lyhörd för lärarkårens synpunkter. Vi måste se till att den grundläggande utbildningen har tillräckligt med resurser och att lärarna har goda möjligheter till fortbildning.

INSTÄMMER DELVIS. Den nya läroplanen ger eleverna en aktivare och mer självständig roll, och ökar därmed elevens eget ansvar för sitt lärande. Det finns en uppenbar risk för att de elever som också i övrigt klarar sig bra - är initiativrika, intresserade av att studera, klarar av att söka fram och handskas med information - drar nytta av situationen, medan de elever som också annars har det svårt faller av kälken. Det här upplägget kommer inte att fungera om lärarna inte ges tillräckligt med resurser, tid och arbetsro att leda alla. Det förutsätter mindre undervisningsgrupper, satsningar på specialundervisning samt stödtjänster. De Gröna har föreslagit en skolsatsning på en miljard euro under nästa valperiod för att upphäva de nedskärningar som regeringen Sipilä gjort. En del av detta är att öka finansieringen till grundskolorna för att stärka jämlikheten.

INSTÄMMER HELT. Den nya läroplanen fungerar kanske bra för de elever som också annars har kontroll på saker och vars motivation och inlärningsförmåga är i skick. För alla andra är läroplanen problematisk i flera avseenden. Den fenomenbaserade undervisningen, slopandet av sifferbetyg, lärarens försvagade roll och självändamålet med elektroniska hjälpmedel är stora problem.

INGEN ÅSIKT. Den nya läroplanen ökar elevens eget ansvar men ökar samtidigt det individuella stödet. Blå framtid väntar därför på resultat av den nya läroplanens tillämpning innan det är dags för eventuella nya förändringar. Ge lärarna arbetsro i stället för en ständig projektcirkus.

INSTÄMMER DELVIS. Ökandet av fenomenbaserad utbildning kan hämma inlärningen för de som redan har inlärningssvårigheter. En fenomenbaserad utbildning kräver väldigt mycket samarbete mellan lärare, vilket visat sig vara problematiskt i flera skolor.


Till översikten

8.

Elever vid yrkesskolor ska ha rätt till minst 25 timmar lärarledd undervisning i veckan.

INSTÄMMER HELT. Inom yrkesutbildningen bör mängden närundervisning utökas och möjligheterna att beakta färdigheter som man införskaffat i arbetslivet.

INSTÄMMER HELT. Ett minimum om 25 veckotimmar innebär i snitt fem timmar undervisning om dagen. Tillräckligt med närundervisning behövs speciellt i början av studierna.

INSTÄMMER DELVIS. Hela studiedagar och -veckor är viktiga särskilt för dem som just avslutat grundskolan och påbörjat sina studier. Vi har krävt att ministeriet som är ansvarigt för yrkesskolreformen tillsammans med dem som ordnar utbildningen ska ta fram en modell för hur man förverkligar hela skoldagar. Det här kan man göra genom att utnyttja den praktik som sker på arbetsplatser och gynna lokala innovationer.

INSTÄMMER DELVIS. En elev som kommer rakt från grundskolan för att börja sina yrkesinriktade studier är nödvändigtvis inte redo för att bära allt ansvar själv för sina studier. Dessa studerande får inte lämnas ensamma i yrkesutbildningen. Oregelbundna veckor, sparsam styrning och stöd, samt för snabba krav på självständig verksamhet är inte heller målsättningen med reformen av yrkesutbildningen. Man måste dock beakta att reformen endast varit i kraft i ett år och att man i många yrkesskolor först håller på att verkställa förändringarna.

INSTÄMMER HELT. SFP vill ha en närundervisningsgaranti. Alla studerande har rätt till tillräcklig närundervisning, idag är det inte så. Det är ändå viktigt att notera att behovet av antalet timmar kan variera mellan olika utbildningar.

INSTÄMMER HELT. Regeringen Sipiläs skolnedskärningar har slagit hårdast mot utbildningen på andra stadiet - just där det är viktigast att ha med alla, särskilt pojkarna. De unga behöver stöd i sitt lärande och för studierna på andra stadiet. De Gröna har föreslagit en satsning på närmare 200 miljoner euro för andra stadiet, så att man kan korrigera de skador som nedskärningarna lett till, bland annat att få lärare att återvända till yrkesskolorna och garantera en tillräcklig mängd närundervisning och handledning.

INSTÄMMER DELVIS. Det är alldeles för lite närundervisning i yrkesskolorna nu. Det är helt klart så att undervisningen borde utökas och även andra problem inom yrkesutbildningen borde åtgärdas. Paragrafer i en lag löser i sig inte problemen.

INSTÄMMER DELVIS. En god yrkesutbildning är viktig för Finlands framgång också i framtiden, men viktigare än undervisningstimmar inskrivna i lagen är kvaliteten på undervisningen och praktiktiden så att de som inleder studier också utexamineras.

INSTÄMMER HELT. Det behövs mera resurser till närundervisningen i yrkesskolor. Vi strävar till att öka grundfinansieringen yrkesskolorna.


Till översikten

9.

Studiestödet ska höjas

INSTÄMMER HELT. Studiestödet bör höjas och inkomstgränserna för studerande bör avskaffas.

INSTÄMMER HELT. SDP:s målsättning är att studiestödet höjs till den nivå den hade i början av år 2017 och att stödet indexjusteras årligen.

INSTÄMMER DELVIS. I början av den här valperioden var vi tvungna att knipsa litet av studiestödet på grund av det kärva ekonomiska läget. Under valperioden har vi kunnat göra vissa förbättringar i studiestödet: studerande har övergått till systemet för allmänt bostadstillägg, studiestödet har utökats med ett försörjarbidrag och dessutom har situationen förbättrats för de studerande på andra stadiet som bor ensamma. För att uppmuntra studerande att skaffa familj vill Centern ytterligare höja försörjarbidraget och inkomstgränserna för studerande med familj. Utkomstmöjligheterna för studerande bör finnas med när systemet för den sociala tryggheten reformeras.

HELT EMOT. Studiestödet har förnyats under den senaste regeringsperioden och studerandena i Finland har flyttats från bostadstillägget till det allmänna bostadsstödet. Vi bör noga iaktta hur dessa förändringar inverkar på saker och ting innan vi gör nya förändringar. Ett möjligt sätt för att stöda studerandena kunde vara att förstärka incentiven i stödet. Dessutom måste man beakta studerandenas ställning i förhållande till den planerade socialskyddsreformen.

INSTÄMMER HELT. Studiepenningens belopp ska höjas, och studiestödets inkomstgränser ska höjas med 50 procent.

INSTÄMMER HELT. Studiestödet har fortlöpande stöpts om de senaste åren. Studiepenningen har skurits ner med en fjärdedel, månaderna när man får stöd har blivit färre och villkoren för att få stöd har skärpts. Det är inget under att förutsättningarna för att studera på heltid har försvagats. Det är dags att sluta förnedra studerande och istället ge dem studiero. De Gröna har därför föreslagit att studiepenningen ska höjas med en tredjedel för alla studerande. På det sättet minskar man behovet av studielån, man stärker jämlikheten inom utbildningen och försnabbar studierna. På längre sikt är vårt mål att ersätta studiestödet med en basinkomst.

DELVIS EMOT. Viktigt vore att höja inkomstgränserna så att man kan jobba under studietiden.

INSTÄMMER HELT. En fördubbling av studiestödets försörjarbidrag skulle vara en bra start på studiemöjligheterna för dem med familj. Dessutom borde inkomstgränsen för studiestödet slopas, så att arbete inte bestraffas utan de studerande kan jobba vid sidan av studierna.

INSTÄMMER HELT. Nedskärningarna av studiestödet bör upphävas och studiepenningen ska genast höjas till 350€ i månaden. På sikt strävar vi efter en basinkomst för alla. Detta gör man stegvis, genom att först enhetliggöra de sociala bidragen till 800€ per månad. Därefter kan man övergå till en basinkomst.


Till översikten

10.

Arvsskatten ska slopas

INSTÄMMER DELVIS. Arvsskatten bör gradvis reformeras. Framförallt bör beskattningen lindras när det gäller generationsväxlingar för företag och lantbrukare

HELT EMOT. Arvs- och gåvoskatten inbringar ca 720 miljoner euro årligen och inkomstbortfallet är svårt att ersätta. Ur ekonomisk synvinkel är arvsskatten effektiv eftersom den inte påverkar företagsamhet eller arbete. Däremot finns det behov av lappa hålen skattebasen för att minska skatteplaneringen. SDP vill underlätta skattebetalningen genom att göra det möjligt att flexibelt skjuta upp betalningen i svåra situationer, t.ex. då en ärvd fastighet inte kan överlåtas.

DELVIS EMOT. Centern anser inte det berättigat att slopa arvsskatten som en enskild åtgärd just nu. Arvs- och gåvoskatten ska utvärderas som en del av beskattningen som helhet, och målet med beskattningen är ett skattesystem som stöder sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Det arvsskatten inbringar är en anmärkningsvärd summa och att skärpa beskattningen på överlåtelsevinster, som föreslagits som ersättning för arvsskatten, är inte oproblematiskt. Regeringen Sipilä lättade på arvs- och gåvoskatten i början av valperioden med fokus på generationsväxlingar inom företag.

INSTÄMMER HELT. Samlingspartiet vill under nästa valperiod undersöka slopandet av arvsskatten samt möjligheterna att ändra vårt system med förebild i Sveriges skatt på överlåtelsevinst för arv. Skatteuppbärningen skulle då rikta sig mot förhöjningen i värde och skatten skulle betalas förs i det skedet, då arvet realiseras.

INSTÄMMER DELVIS. På sikt ska arvsskatten ersättas med en skatt när arvet realiseras.

DELVIS EMOT. Ackumulering av en ärvd förmögenhet från en generation till en annan förstärker märkbart ojämlikheten i samhället. Därför är det berättigat att arv beskattas som en del av den gemensamma, universella, jämlika och rättvisa finansieringen av välfärdssamhället. Nivån på arvsskatten är förhållandevis låg i Finland så det finns utrymme för en måttlig skärpning av beskattningen på stora förmögenheter.

INSTÄMMER DELVIS. Arvsskatten borde åtminstone göras mera måttfull. Det väsentliga är att underlätta änkors och barns situation i sådana fall där till exempel änkan blir kvar i hemmet. Det är orimligt att änkan ska betala skatt för den gemensamma bostaden som har anskaffats och betalats gemensamt. När änkan ärver sin make ska den gemensamma bostaden inte beaktas i arvsbeskattningen. För det andra skulle vi korrigera läget också för de barn som ärver i situationer där änkan blir kvar i det gemensamma hemmet.

HELT EMOT. Först och främst behövs skattelättnader på arbete och företagande. Få skatter har så lite negativa effekter som arvsskatten. På små arv betalar man inte heller nu skatt.

HELT EMOT. Det argumenteras ofta att arvsskatten borde slopas för att underlätta generationsskifte i företag eller vid jordbruket. Det tillämpas redan betydande lättnader för detta ändamål. Den nuvarande regeringen har även ökat lättnaderna. Det finns starka skäl till att öka och utveckla arvsskatten så att den blir rättvis och effektiv. Grundtanken är att stora arv ska beskattas strängare och små arv lindrigare, det bör också övervägas om man kunde avbetala arvsskatten i delar över en längre period.


Till översikten

11.

Kapital ska beskattas mer än nu

HELT EMOT. -

INSTÄMMER HELT. SDP vill under nästa valperiod lätta beskattningen av arbete och pensioner samt flytta tyngdpunkten i beskattningen mot ägande och verksamhet som belastar miljön. Kapitalbeskattningen skulle skärpas främst genom att täta och utvidga skattebasen. Då hålls skattesatserna skäliga.

DELVIS EMOT. Centern anser det inte berättigat att skärpa kapitalbeskattningen för hushåll ytterligare. Målet borde i stället vara att lätta på beskattningen för småföretagare genom att utveckla företagaravdraget samt att stärka inhemskt ägande genom att utveckla systemet med investeringssparkonton. Man borde också utreda om det är möjligt att utvidga skattebasen genom att införa en skatt på investeringar för inhemska och utländska allmännyttiga samfund som nu är befriade från skatt. På samma gång skulle man klargöra vad som menas med allmännyttiga samfund.

HELT EMOT. Grunden för vår välfärd bryts ner. Investeringar i ny industriell kapital har inte under de senaste 10 åren räckt ens för att täcka nedbrytningen av kapitalet. I Finland har beskattningen av kapital och risktagning en central roll för framtida investeringar. I en global värld flyter kapitalströmmarna över nationella gränser allt lättare till sådana ställen, där det är mera lukrativt.

DELVIS EMOT. Inom företags- och kapitalinkomstbeskattningen är det av stor vikt att beskattningen är förutsägbar och långsiktig.

INSTÄMMER HELT. Ökade klyftor beror för tillfället inte på inkomstskillnader av lönearbete utan av en ansamling av förmögenhet och kapital hos dem som har tillräckligt redan från tidigare. I Finland äger den förmögnaste tiondelen nästan hälften av finländarnas nettoförmögenhet. Kapitalinkomsterna kunde skärpas måttligt.

DELVIS EMOT. Som en del av en helhetsreform av beskattningen är det viktigt att bredda skatteunderlaget. Det borde skrivas in i bestämmelserna om skattefrihet för allmännyttiga föreningar, stiftelser, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer att skattefriheten inte får utnyttjas till exempel för att göra rå business. Ideella organisationer med de största kapitalinkomsterna borde beskattas med 15 procent. Reformen skulle gälla enbart de största organisationerna och inte merparten av finska föreningar eller stiftelseuniversitet.

DELVIS EMOT. Kapitalbeskattningen borde göras mer progressiv så att den bättre motsvarar progressionen på inkomstskatter. På det sättet skulle man betala lite mer i skatt på stora kapitalinkomster medan mindre kapitalinkomster kunde vara helt skattefria.

INSTÄMMER HELT. En skild kapitalskatt bör avskaffas. Alla inkomster bör beskattas enligt en enhetlig progressiv skatt. På detta sätt ökar skatteintäkterna och beskattningen blir enklare och förståeligare. Det leder också till mindre skattesmitning och progressionen fungerar bättre. Alla de som får mindre kapitalinkomster gynnas ekonomiskt av detta. Beskattningen bör jämna ut inkomst och förmögenhetsskillnader. Förmögenhetsskillnaderna är betydligt större än inkomstskillnaderna och de ökar hela tiden. Vi i vänsterförbundet anser att tonvikten på beskattningen ska flyttas till förmögenheter, kapital och miljöhot. Samtidigt är det möjligt att lätta på beskattningen av arbete, speciellt för låg och medelinkomsttagare.


Till översikten

12.

Det ska krävas en motprestation av den arbetslösa för att få dagpenning

INSTÄMMER DELVIS. Man skall inte behöva känna sig ”straffad” ifall man man blir arbetslös ex. i samband med att företag eller organisationer tvingas bort personal. Generellt bör det dock vara så att det ska löna sig att ta emot jobb. Därför förespråkar vi mera sporrande element som uppmuntrar till att ta emot jobb som erbjuds.

INSTÄMMER DELVIS. För att få arbetslöshetsförmåner bör den arbetslösa finnas till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga söka och ta emot jobb eller delta i sysselsättningsfrämjande service. Majoriteten av de arbetslösa vill få sysselsättning, men en del saknar förutsättningar. Därför vill SDP satsa på aktiv sysselsättningspolitik med individuellt stöd och tjänster, istället för orimliga krav och automatiska nedskärningar som i aktiveringsmodellen. Den sociala tryggheten ska vara utformad så att det alltid lönar sig att ta emot jobb.

INSTÄMMER HELT. För att få stöd måste alla ställa sig till förfogande för arbetsmarknaden enligt var och ens förmåga.

INSTÄMMER DELVIS. Vi föreslår i vår modell för universalstöd (med universell kredit –modellen som förebild) som krav att personen ska vara aktiv arbetssökande samt delta i service som befrämjar sysselsättning. Om man försummar eller underlåter att följa sina plikter, kunde stöden skäras med 20 eller 40%. Samtidigt är det viktigt att man förstärker tillgången till service.

INSTÄMMER DELVIS. Utgångspunkten för alla arbetsföra arbetslösa ska givetvis vara att man försöker hitta ett jobb eller en studieplats. Regeringens aktiveringsmodell måste ändå korrigeras.

HELT EMOT. Det nuvarande finländska socialstödet kräver kraftiga motprestationer. Det har ändå inte lyft människor ur arbetslösheten och i jobb. Det är dags att pröva något nytt. I grunden gäller frågan: uppfattar man människor som lata och oförmögna, som ska tvingas, övervakas och förödmjukas, eller tror man på människor och släpper dem fria att koncentrera sig på det som känns meningsfullt och viktigt? De Grönas syn på människan är positiv. Vi vill lyfta upp människor, inte trycka ner. Därför föreslår vi en villkorslös medborgarlön som grund för socialstödet. Vi tror att människor vill göra meningsfulla saker, jobba, försöka och förbättra sin ekonomiska situation. Till medborgarlönen skulle vi koppla arbetslöshet- och socialtjänster. Vi tror också att den som befinner sig i en svår situation stöds bäst genom goda och personliga tjänster som utgår från den enskildes behov, istället för att hota honom eller henne med nedskärningar i socialstödet.

INSTÄMMER DELVIS. Någon form av motprestation kan man kräva men det är viktigt att planera detta rätt. Det viktigaste är att se till att det finns arbetstillfällen med rimliga möjligheter att söka och få. Man ska inte piska människor, eller “aktivera” dem, som det heter i regeringens modell. Arbetsföra människor måste få jobb. Också servicen och kvaliteten på tjänsterna borde förbättras så att man kan förvänta sig aktivitet. Jobbjippon och andra åtgärder som inte är till nytta för vare sig de arbetssökande eller samhället ska man inte understöda.

INSTÄMMER HELT. Den sociala tryggheten borde förnyas i sin helhet så att arbete alltid lönar sig och olika stödformer förenas till ett utkomststöd. För arbetsföra arbetslösa ska socialstödet kräva motprestationer så att det inte passiverar.

HELT EMOT. Det här är delvis en fråga som har att göra med människosynen. Vi i vänstern utgår från att människan själv vet bäst vad hen vill och tänker och att de flesta är produktiva då man ger dem möjlighet till det. Vi strävar efter en basinkomst för alla, vilket i sin tur skulle leda till att man kan söka jobb, ta emot snuttjobb etc utan onödiga byråkratiska hinder. De som kräver en motprestation antar att människor inte själva kan välja och anser att de ska ledas med käpp och morot. Dessutom förutsätter varje system som kräver en motprestation även fler kontrollmekanismer och därmed ökar även byråkratin. Således baserar sig vår modell sig i frihet och högerns i kontroll och byråkrati.


Till översikten

13.

Nästa regering ska avveckla största delen av de miljöskadliga företagsstöden

INSTÄMMER DELVIS. När det gäller industriföretag finns det verksamheter som har en del skadliga verkningar på miljön, bl.a. när det gäller användandet av fossila bränslen. När det gäller ex. skattestöden finns det orsak att se över skattesystemet. Samtidigt måste man beakta företagens verksamhet ur ett globalt konkurrens perspektiv och söka konkurrenskraftiga lösningsmodeller.

INSTÄMMER DELVIS. Den långsiktiga målsättningen bör vara att minska antalet företagsstöd samt öka deras effektivitet och förenkla företagsstödsystemet. Företagsstöd bör ha ekonomiska effekter för tillväxt, produktivitet, konkurrenskraft och rätta till marknadsbrister. Företagsstöd bör även ha samhälleliga effekter, som att förebygga ojämlikhet och positiv inverkan på klimat, miljö och säkerhet.

DELVIS EMOT. Centern är berett att utveckla systemet med företagsstöd genom att beakta till exempel målet att få ner koldioxidutsläppen. Förändringarna bör ske måttfullt och stegvis. Olika stödformer ska granskas utifrån hållbar utveckling så att man beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga synpunkter. Många stöd som anses skadliga för miljön har andra viktiga funktioner för samhället.

INSTÄMMER HELT. Tyngdpunkten på företagsstöd måste utvecklas så att de stöder produktutveckling och utsläppsfria lösningar. Kompenserande stöd ska definieras noggrannare på det sättet att de gäller konkurrensförvrängningar orsakade av statliga beslut. Återbäringen av energiskatten hos fossila bränslen ska slopas gradvis under nästa valperiod. Samtidigt måste vi upprätthålla Finlands konkurrenskraft och hindra kolläckage till länder där målen för att minska utsläppen inte är så stränga.

INSTÄMMER HELT. Företagsstöd är ofta föremål för debatt, men sällan föremål för en seriösare diskussion. Vi anser att det nog finns orsak att se över stöden men de får inte oskäligt drabba för Finland viktiga sektorer som t.ex. sjöfarten.

INSTÄMMER HELT. Finland använder ungefär en miljard euro årligen i stöd till fossila bränslen. Det är tredubbelt mer än stödet till förnybar energi. Vi försnabbar alltså klimatförändringen med hjälp av statens stödpolitik istället för att bekämpa den. I sin helhet betalas det årligen ut ungefär 3,5 miljarder euro i miljöskadliga stöd. Dessa borde på tio års sikt antingen köras ner helt eller omfördelas på nytt så att de riktas till lösningar som är hållbara för miljön i stället för till verksamhet som förorenar miljön. Avvecklingen kunde starta med stöden till fossila bränslen och miljöskadliga industristöd, det vill säga energiskatteåterbäringen och kompensationen för utsläppshandel.

INGEN ÅSIKT. Man kan inte svara på frågan utan att exakt definiera vad man menar med miljöskadlig verksamhet och sätta det i relation till kostnaderna. Vi motsätter oss förbud mot användning av stenkol och torv.

INSTÄMMER DELVIS. En del av företagsstöden förvrider marknaden och snarare bromsar än försnabbar utvecklingen av innovationer. Man måste ha nationens konkurrenskraft för ögonen när man bestämmer om företagsstöd, och förändringar ska göras på lång sikt med syfte att bevara arbetstillfällen.

INSTÄMMER HELT. Vi strävar efter att bromsa klimatförändringen, detta förutsätter att man i alla statliga beslut bör ta i beaktande klimatpåverkan. Detta gäller naturligtvis också för företagsstöden. Med andra ord bör staten stöda verksamhet som bromsar klimatförändringen och avskaffa alla stöd som ökar den. Detta kan staten göra genom att t.ex. stöda att företag effektiverar sin energianvändning och införa miljövänlig teknologi.


Till översikten

14.

De lägsta pensionerna ska höjas

INSTÄMMER HELT. Garantipensionerna och de minsta folkpensionerna bör höjas

INSTÄMMER HELT. SDP:s målsättning är att över tid höja inkomsterna med 100 euro i månaden för personer med en pensionsinkomst under 1400 euro i månaden. SDP förutsätter att de förmåner kopplade till folkpensionsindexet indexjusteringas. Det skulle lyfta över 50 000 personer över fattigdomsgränsen och underlätta hundra tusentals pensionärers vardag.

INSTÄMMER HELT. Pensionärerna med de lägsta inkomsterna befinner sig i en sårbar situation. Därför bör de lägsta pensionerna, det vill säga garantipensionerna, höjas. Centerns mål är en höjning av garantipensionen med 100 euro.

INSTÄMMER DELVIS. Vi kan inte ge löften som saknar täckning. Vi hjälper pensionärer bäst genom att trygga välfärdssamhället med hjälp av tillväxt i sysselsättningen och ekonomin. Vi vill ändå säkra att pensionärers köpkraft motsvarar kostnaderna. Därför borde man granska bestämningarna bakom indexet. Vi måste också beakta att garantipensionen i Finland redan har höjts under den här valperioden

INSTÄMMER HELT. Vi anser att garantipensionen ska höjas. Utöver det vill vi förbättra situationen för dem som lever på små pensioner genom att slopa index-frysningen av folkpensionen.

INSTÄMMER HELT. Fattigdomen bland äldre är en avsevärd del av den totala finländska fattigdomen. De allra fattigaste bland pensionärerna - ofta kvinnor med låga inkomster - hör till dem som får garantipension. De Gröna har därför föreslagit en höjning av garantipensionen med 50 euro.

INSTÄMMER DELVIS. Vi har föreslagit att man stegvis ska återinföra det så kallade halvvägsindexet, så att pensionerna följer lönerna. Vi vill förbättra köpkraften för pensionärer med lägst inkomster genom att ändra på plattskatter såsom uppvärmning och kommunikationer. Vi vill också jämna ut egenandelen för mediciner, läkarbesök med mera. Detta har en stor betydelse för pensionärer med de allra lägsta inkomsterna.

INSTÄMMER HELT. Den här regeringen har höjt garantipensionen tre gånger. Om nästa regering fortsätter på samma linje kan vi effektivt minska fattigdomen bland pensionärerna.

INSTÄMMER HELT. Det är inte hållbart och det är väldigt orättvist att vi har pensionärer som inte kan leva ett värdigt liv på grund av för låga pensioner. Vi har föreslagit betydande höjningar av folkpensionen och garantipensionen.


Till översikten

15.

Allmänbindande kollektivavtal ska slopas på sikt

INSTÄMMER DELVIS. Företagarna bedömer att en lagstiftning som ökar möjligheterna till lokala avtal ger fler jobb och förbättrar löntagarnas inkomster på lång sikt. Bland de frågor man kunde komma överens om lokalt är arbetstiderna och olika lönetillägg.

HELT EMOT. Ett sjysst arbetsliv baserar sig på fungerande relationer mellan arbetslivets parter och staten. Nationella och allmänbindande kollektivavtal ger trygghet i vardagen. Arbetslagstiftningen ska utvecklas i genuint samarbete mellan arbetsmarknadsparterna och staten.

DELVIS EMOT. Det behövs såväl ekonomisk som juridisk forskning om allmänbindande avtal och deras alternativ för att grundligt kunna utvärdera helheten innan man tar ställning. Centerns målsättning under kommande valperiod är att utveckla avtalsförhandlingar lokalt.

INSTÄMMER DELVIS. Samlingspartiet vill främja lokalavtal vilket innebär att göra de allmänt bindande kollektivavtalen mer flexibla. Kollektivavtalen skulle definiera minimivillkoren och förbli fortfarande som planlösning, men i de företag där det finns ett starkt förtroende mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skulle det vara möjligt att avvika från villkoren i avtalet, om det råder samförstånd mellan parterna.

DELVIS EMOT. Vi behöver se mera lokala avtal i Finland och mer flexibilitet på arbetsmarknaden, men det är inte realistiskt att tänka sig att allmänbindande kollektivavtal skulle slopas.

HELT EMOT. Allmänbindande avtal är en viktig del av det finländska sättet att förhandla om och lösa konflikter på arbetsmarknaden - ett sätt som regeringen Sipilä upprepade gånger försökt skaka om. Genom allmänbindande avtal garanterar man rimliga arbetsvillkor och ett minimiskydd för arbetstagarna på hela den finska arbetsmarknaden och förhindrar att det uppstår två arbetsmarknader - en där man tillämpar villkoren i arbetsavtalen, och en där man kan avvika från löner, arbetsvillkor och arbetarskydd.

HELT EMOT. Allmänbindande kollektivavtal är en trygghet både för företagare och arbetstagare. Genom de allmänbindande avtalen försäkrar man sig om en jämbördig konkurrenssituation för alla företag. Det skapar också trygghet för arbetstagaren. En väsentlig del av allmänbindande avtal är arbetsfreden. Om man bröt upp de allmänbindande avtalen skulle man komma överens om arbetsfreden inom varje företag enskilt. Det skulle leda till ständiga strejkvågor. På den finländska arbetsmarknaden behövs mer flexibilitet för att öka produktionen och förbättra företagens konkurrenssituation. Flexibla lösningar kan uppnås endast med gemensamma spelregler, via allmänbindande avtal. Vi kan inte tillåta fripassagerare med olika spelregler på arbetsmarknaden.

INSTÄMMER DELVIS. Att höja sysselsättningen till en hållbar nivå eller 75 procent eller över kräver svåra åtgärder. Blå framtid vill inte skrota allmänbindande avtal men vi vill diskutera vilka flexibla lösningar man kunde tillåta för små företag att förhandla lokalt.

HELT EMOT. Det nuvarande systemet med allmänbindande kollektivavtal är ett av de framgångsrikaste tillvägagångssätten att garantera en stabil och förutsägbar arbetsmarknad. Det är möjligt att utveckla de lokala avtalen inom det nuvarande systemet.


Till översikten

16.

För de mest fruktansvärda brotten ska livstids fängelse verkligen betyda livstid

INSTÄMMER DELVIS. Nuvarande lagstiftning hindrar inte att en brottsling tvingas sona straffet under hela livstiden.

HELT EMOT. -

HELT EMOT. De straff som följer på brott bör stå i rätt proportion till det klandervärda i handlingen. Livstidsstraff utdöms i Finland för mord samt för hög- och landsförräderi, det vill säga för de grövsta brotten. I Finland, precis som i de flesta andra västländer, betyder livstidsstraff inte bokstavligen livstid utan ett mycket långt fängelsestraff, varvid fången kan ansöka om villkorlig frigivning eller benådan via Helsingfors hovrätt. Det finns all anledning att fortsätta det här förfarandet i Finland. Beslut om villkorlig frigivning bör göras efter noggrant övervägande och utifrån en utvärdering där man beaktar hur farlig fången är och hur han eller hon uppfört sig under fängelsetiden.

INSTÄMMER DELVIS. Det kunde vara berättigat att inta en strängare ställning gällande livstidsstraff, då det gäller de allra hårdaste brotten t.ex. när det handlar om terrorism. För tillfället håller justitieministeriet på att utreda möjligheten att göra nya uppstramningar i Finlands kriminallagstiftning om livstids fängelse. Samtidigt måste vi beakta uppfyllelsen av mänskliga rättigheter och de internationella avtal som vi har bundit oss vid.

DELVIS EMOT. Det finns ändå skäl att granska tiden hur länge livstidsdömda faktiskt sitter i fängelse och vid behov se över nuvarande benådningspraxis. Minimistraffen när det gäller vissa brott behöver ses över, Ibland motsvarar dagens straff inte rättsuppfattningen i samhället. Vi behöver också fokusera mera på att hjälpa brottsoffren än idag.

HELT EMOT. En evig livstidsdom strider mot Europas människorättsavtal. Avtalet förbjuder en livstidsdom fram till döden utan att fången har rätt till en ny bedömning av domen. Människorättsdomstolen förutsätter att fången ska rätt, både enligt lag och i verkligheten, att någon gång släppas fri. I stället för en evig livstidsdom vore det mer motiverat att granska villkoren för villkorlig frigivning (och ge mera tyngd till bedömningen av hur farlig en fånge är). Det här låter sig göras inom ramen för nuvarande lagstiftning.

INSTÄMMER DELVIS. Straffskalan för vålds- och sexualbrott måste absolut höjas, men det ska framför allt ske genom att skärpa de lägsta straffen.

INSTÄMMER HELT. På brott ska följa domar som motsvarar folks rättsuppfattning. Det handlar i förlängningen om säkerheten för medborgarna. Personer som gjort sig skyldiga till särskilt allvarliga brott kan inte släppas ut ur fängelset och utgöra en fara för andra.

HELT EMOT. Vårt straffsystem utgår från tanken att det är möjligt att försona även de grövsta brotten.


Till översikten

17.

Finland ska ha en samtyckeslag

HELT EMOT. Det är inte bara paragraferna om våldtäkt som är problematiska, utan hela strafflagens kapitel 20 om sexualbrott behöver ses över. Det skulle krävas en grundlig beredning så att offrets rättssäkerhet verkligen tryggas, och så att de som ska tillämpa lagen kan göra det på rätt sätt. Det vore viktigt att göra en grundlig beredning med många exempel på hur lagen ska tolkas i konkreta fall. Samtyckesbegreppet måste gås igenom ordentligt, det är inte alltid helt entydigt. Det är viktigt att se till att offrets ställning beaktas tillräckligt.

INSTÄMMER HELT. Definitionen av våldtäkt borde ändras så att brottet definieras utifrån brist på samtycke, inte annat våld som använts. Annat våld i samband med våldtäkt bör vara grund för strängare straff.

INSTÄMMER DELVIS. Dåd som kränker den sexuella självbestämmanderätten är alltid mycket allvarliga och förkastliga. Vad gäller lagstiftningen för våldtäkt och sexualbrott bör man utgå från att varje brott som kränkt den sexuella självbestämmanderätten ska straffas. Fastän man redan med nuvarande lagstiftning kan döma ett samlag mot offrets vilja som våldtäkt är det bra om lagstiftningen förtydligas ytterligare. Under nästa valperiod bör strafflagens paragrafer om sexualbrott förnyas i sin helhet och senast i det skedet ska man förtydliga vad som kännetecknar våldtäkt.

INSTÄMMER DELVIS. Gärningarna som kränker den sexuella självbestämmanderätten är alltid ytterst allvarliga och förkastliga. Strafflagen bör ändras så att samtycket blir en starkare faktor i rekvisitet. I beredningen av lagen borde man se till att regleringshelheten fungerar. Tyngdpunkten i straffprocessen ska inte fokusera allt för mycket på offrets beteende. Utöver behöver vi följa hur samtyckeslagstiftningen fungerar i Sverige innan vi vidtar legislativa åtgärder i Finland.

INSTÄMMER HELT. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna konstaterade redan år 2003 att ett samlag utan samtycke är våldtäkt. FN:s CEDAW-kommitté har upprepade gånger uppmanat Finland att ändra på sin lagstiftning så att våld inte är det centrala kriteriet i en våldtäkt. Också Istanbulkonventionen förpliktar Finland att granska kännetecknen för våldtäkt.

INSTÄMMER HELT. Att själv bestämma över sin sexualitet är en mänsklig rättighet. Var och en bestämmer själv över sin kropp. Sex utan samtycke är våldtäkt. Enligt nuvarande lagstiftning räcker dock inte brist på samtycke som kriterium för våldtäkt, utan gärningen bedöms utifrån förekomsten av våld och offrets motstånd. Det här måste ändras. Lagen måste kompletteras med brist på samtycke som en definition på våldtäkt.

DELVIS EMOT. En samtyckeslag löser inte de verkliga problemen.

INSTÄMMER DELVIS. Sex, som motparten inte vill vara med om, är våldtäkt. Därför är en förnyelse av lagstiftningen nödvändig, men man måste samtidigt försäkra sig om att den inte ger utrymme för ännu mer tolkning än nuvarande lagstiftning.

INSTÄMMER HELT. Den nuvarande lagstiftningen utgår från att en annan människas kropp är automatiskt användbar för sexuellt umgänge om offret inte motsätter sig. Att definiera våldtäkt utgående från avsaknad av samtycke motsvarar en modern uppfattning om sexuell självbestämmanderätt. Att hävda att man inte vet om någon är villig eller inte till sexuellt umgänge är irrelevant. Om man är osäker, bör man fråga.


Till översikten

18.

Asylansökningar ska behandlas utanför Europas gränser

INSTÄMMER DELVIS. -

HELT EMOT. Rätten till skydd är grundläggande och måste beviljas till de som behöver det. SDP respekterar FN:s flyktingavtal och anser att det är viktigt att principerna för skydd och avvisning av flyktingar fortsättningsvis utgör grunden för Finlands flykting- och asylpolitik. SDP stöder en gemensam asylpolitik i EU, där alla medlemsländer tar sitt ansvar för att hjälpa de mest nödlidande människorna. EU behöver dessutom en gemensam flyktingpolitik, med fokus på den globala flyktingsituationen och de länder där majoriteten av flyktingarna finns.

INSTÄMMER DELVIS. Genom internationellt samarbete bör man fundera ut nya sätt att förhindra att asylsökande okontrollerat tar sig från ett land till ett annat. Man borde också förhindra människosmuggling och klara av att fatta beslut om allt detta. En lösning kunde vara att det grundas flyktinguppsamling utanför EU:s gränser där de asylsökandes ärenden granskas och att de som får positivt besked därefter förflyttas på ett tryggt sätt till EU-länderna.

INSTÄMMER HELT. Samlingspartiet anser att EU kunde grunda inreseförläggningar i samband med EUs yttre gränser redan på kort sikt. Således skulle asylsökandet ske på koordinerade, fungerande förläggningar där man uppfyller de mänskliga rättigheterna och kunde fatta besluten gällande asylansökanden. Asylansökningarna skulle då behandlas enligt EUs gemensamma kriterier. De som får ett positivt beslut skulle solidariskt fördelas mellan de olika medlemsländerna.

DELVIS EMOT. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att söka asyl. Finland har förbundit sig internationella avtal där rätten till asyl finns. Idag måste du befinna dit i Finland för att söka asyl här, möjligheten att göra det på en ambassad eller på annat sätt utomlands kunde minska antalet flyktingar som hamnar i händerna på människosmugglare när man desperat försöker komma hit. Vi stöder ändå inte att uppsamlingsläger utanför EU bildas.

HELT EMOT. Att stänga EU:s gränser för asylsökande är varken en hållbar eller medmänsklig lösning på de problem som finns med dagens system. Det ökar risken för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som det finns tillräckligt med oroväckande erfarenhet av från till exempel Libyen. Vi måste också fråga oss hur stor potentialen är för radikalisering, utnyttjande och humanitär misär om det inrättades asylcenter utanför EU:s gränser, till exempel i Nordafrika, där stora mängder människor, och i huvudsak unga män, skulle vänta långa tider på asylbesked, många utan framtidshopp. Rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna för asylsökande måste förverkligas och garanteras inom ramen för den internationella rättens asylsystem. Bland EU-länderna behövs en bindande ansvarsfördelning som är rättvis för såväl asylsökare som medlemsländerna.

INSTÄMMER DELVIS. Det här är naturligtvis en bättre lösning än att människor färdas genom hela Europa för att söka asyl i Finland. Viktigare ändå är att korrigera problemen med vår nationella migrationspolitik och se till att vi minimerar den skadliga invandringen till ett minimum. Människor ska hjälpas på ort och ställe och i närområden. Det internationella flyktingsystemet fungerar inte utan driver människor på flykt från utvecklingsländer till västländer och det ser inte ut att få ett slut.

INSTÄMMER HELT. Blå framtid har länge krävt att processen för asylansökningar ska flyttas utanför EU:s gränser. På det sättet förhindrar man att det uppstår okontrollerbara flyktingströmmar genom Europa och asylsökare som försvinner från myndigheterna samtidigt som man ser till att den livsfarliga människosmugglingen på Medelhavet får ett slut. En reform av asylsystemet borde göras till ett prioriterat tema under Finlands EU-ordförandeskap.

HELT EMOT. Att söka asyl inom Finlands gränser kan ses som en mänskliga rättighet. Naturligtvis kunde det snabba upp asylprocessen om man kunde behandla ansökningarna utanför landets gränser. En skälig process förutsätter ändå institutioner som kan garantera asylsökandes rättsskydd, detta är inte möjligt i flera av de länder man flyr från. I de länder där det finns av dessa Europeiska flyktinganläggningar har man inte kunnat garantera de grundläggande mänskliga rättigheterna och t.ex. I Turkiet och Libyen där det framkommit allvarliga brott. EU kan inte överföra sitt ansvar och sluta ögonen. Tvärtom bör man öka lagliga vägar att ta sig in i EU så att man inte tvingar flyktingar till människohandel eller utsätter dem för livshotande faror för att ta sig till Europa


Till översikten

19.

Finland ska öka flyktingkvoten till 2 000 personer per år

INSTÄMMER HELT. -

INSTÄMMER DELVIS. Kvotflyktingsystemet riktar sig till att hjälpa de mes nödställda eftersom Finland tar emot människor i behov av skydd direkt från flyktingläger. Därför är SDP berett att öka antalet kvotflyktingar. Det behövs dock ändringar på europeisk nivå för att en ökning av flyktingkvoten ska ha effekt i större utsträckning. EU-länderna borde gemensamt förbinda sig till att ta emot kvotflyktingar.

DELVIS EMOT. Mängden kvotflyktingar för Finlands del kan höjas först efter att EU:s gränser håller tätt, efter att de som ansöker om asyl registrerats utanför EU:s gränser och varje EU-land följer de gemensamma regler som man kommit överens om. På samma gång skulle detta minska den okontrollerade flyttrörelsen, mängden asylsökande och människosmugglingen.

INSTÄMMER DELVIS. Kvotflyktningssystemet hjälper dem som är mest nödställda bäst. Kvotflyktningssystemet är också ett medel för att minska asylansökan över gränserna och rikta internationellt beskydd till familjer med barn och andra grupper som behöver hjälp mest. Att komma överens om en gemensam flyktingkvot för EU skulle först och främst vara ett sätt att få de stora länderna i Europa att komma med i en kvotflyktningsliknande mekanism i ett rättvist förhållande.

INSTÄMMER HELT. Finland borde öka flyktingkvoten betydligt. Idag finns det flera kommunplatser än den nuvarande kvoten täcker. Det är galet att vår regering inte tar emot flera flyktingar när våra kommuner har beredskap att ta emot dem. Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR. Kvotflyktingar har de allra största behovet att få skydd.

INSTÄMMER HELT. I världen pågår den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Finland måste bära sitt globala ansvar och höja flyktingkvoten betydligt - i nästa skede till minst 3 000 personer.

HELT EMOT. Systemet med kvotflyktingar dras med nästan exakt samma problem som asylsökandet i stort (ekonomiska problem, kulturella problem, säkerhetsproblem) och vi vill inte öka kvoten. Rent etiskt fungerar inte systemet med kvotflyktingar heller. Mycket väsentligare är att effektivt hjälpa människor i närområden.

HELT EMOT. Det här kan vi återkomma till först när migrationen är under kontroll i EU och asylprocessen förlagd utanför EU:s gränser. Nuvarande nivå garanterar tillräckligt med resurser för integrationen av kvotflyktingarna, vilket har högsta prioritet. I valet av kvotflyktingar borde man av humanitära skäl prioritera de som befinner sig i den svagaste ställningen, till exempel små barn som mist sina föräldrar och kristna som förföljs.

INSTÄMMER HELT. Mottagandet av kvotflyktingar är ett bra tillvägagångssätt att hjälpa de mest utsatta av flyktingarna. Inom systemet för kvotflyktingar utvärderas flyktingarnas behov och förutsättningar för internationellt skydd, före flyktingarna anländer till Finland. Migrationspolitiken bör sträva till att minska livsfarliga resor över medelhavet samt människohandel. Genom att öka flyktingkvoten riktas stöd och resurser direkt till dem som är i största behovet av det.


Till översikten

20.

Medborgarskap ska förutsätta ett test i medborgarkunskap

INSTÄMMER HELT. -

HELT EMOT. -

INSTÄMMER HELT. Ett första skede av integrationen ska förutom utbildning och sysselsättning även innehålla studier i finska eller svenska samt samhälleliga värderingar som till exempel jämställdhet mellan könen och respekt för mänskliga rättigheter. Språk- och medborgarfärdigheter ska testas genom prov när man ansöker om medborgarskap.

INSTÄMMER HELT. Medborgarskapslagen bör förnyas så att medborgarskapet kräver ett inställningsprov som behandlar de grundläggande värdena i samhället. Inget enskilt prov kan garantera korrekt beteende i sig självt, men det skulle vara ett symboliskt sätt att förplikta sig att uppskatta spelreglerna i det finska samhället.

DELVIS EMOT. Idag krävs att din identitet är utredd, att du har tillräckliga språkkunskaper, att kravet på boendetid uppfylls, att kravet på oförvitlighet uppfylls och att du kan redogöra för din försörjning.

DELVIS EMOT. Att få medborgarskap förutsätter redan nu bland annat flytande språkkunskaper och tillräckliga inkomster. Språkkunskapen ska man bevisa med ett språkprov så det finns inga skäl till ytterligare språktest. Vad gäller att testa kunskaper i medborgarfärdigheter - som att förstå och känna till rättsstaten, jämställdhet mellan könen osv - är ett test ett alltför sent skede. Tillräcklig med vikt borde läggas vid att behandla den här typen av frågor i ett mycket tidigare skede, som en del av asyl- och integreringsprocessen.

INSTÄMMER HELT. Att få medborgarskap borde på alla sätt försvåras avsevärt, genom att förlänga tiden som krävs innan man får ansöka om medborgarskap samt genom att kräva redlighet och olika slags färdigheter, uppnådda mål och konkret integrering (till exempel arbete).

INSTÄMMER HELT. För att få finländskt medborgarskap förutsätts att man integreras. Vår princip borde vara: Integreras eller åk tillbaka.

HELT EMOT. -


Till översikten

21.

Utvecklingsbiståndet ska höjas till 0,7 procent av bnp senast år 2023

INSTÄMMER HELT. -

DELVIS EMOT. Finland bör göra en trovärdig plan för att höja utvecklingsbiståndet till 0,7% av BNI före 2030. Planen bör även fastställa biståndspolitikens centrala målsättningar och tyngdpunkter.

DELVIS EMOT. Finlands bistånd ska gradvis höjas till det internationella målet om 0,7 procent av bnp. För att uppnå detta behövs en realistisk tidtabell som de kommande regeringarna förbinder sig till. Att uppnå 0,7 procent av bnp till 2023 klarar vi inte.

INSTÄMMER DELVIS. Nästa regering borde bygga en trovärdig stig för att utvecklingshjälpens nivå långsamt kan höjas och motsvara småningom 0,7 procent av bruttonationsprodukten.

INSTÄMMER HELT. Biståndet har sänkts drastiskt under den här regeringens tid. SFP stöder en höjning av biståndet till 0,7% under nästa regeringsperiod och på sikt vill vi höja biståndet till 1% av BNP.

INSTÄMMER HELT. Finland ska bära sitt globala ansvar och öka biståndet till det av FN rekommenderade 0,7 procent av bnp. Ju snabbare detta sker, desto bättre. Det viktigaste är ändå att äntligen få till stånd en bindande politisk lösning inklusive tidtabell om vilka steg som krävs för att nå målet. När finansieringen ökar är det viktigt att pengarna riktas rätt, dvs till stöd för de viktigaste biståndsmålen, som är att stärka kvinnors och flickors ställning, utbildning, mänskliga rättigheter och bekämpning av klimatförändringar. Finansieringen till organisationer som sysslar med bistånd måste skyddas från alltför plötsliga och stora svängningar.

HELT EMOT. Vi är redo att ge resurser till biståndet först när vi fått ett slut på den skadliga invandringen till Finland. Då borde man organisera biståndssystemet på ett nytt sätt, som på riktigt och uppriktigt hjälper människor. Vi borde till exempel inte hjälpa stater som inte själv tar emot sina egna återvändande medborgare.

HELT EMOT. Blå framtid är inte redo att definiera hur många procent av bruttonationalprodukten som ska gå till exempelvis äldrevården, så på motsvarande sätt vill vi inte heller definiera hur många procent som ska skickas utanför Finlands gränser. Offentliga utgifter måste alltid anpassas efter den ekonomiska situationen i Finland. Med privata pengar kan man naturligtvis eftersträva en så hög biståndsnivå som möjligt. Procentsatsen är överlag en andrahandsfråga, i första hand borde man inom biståndet eftersträva resultat och inte en ökning av utgifterna.

INSTÄMMER HELT. Finland bör bära sitt globala ansvar. Det är en skam att vi ligger efter trots att vi har råd att bära vårt strå till stacken.


Till översikten

22.

Minst fyra månader föräldraledighet ska vikas för pappan eller den andra föräldern

DELVIS EMOT. Familjen ska ha rätt att utan kvotering besluta om hur familjeledigheten delas upp. Kristdemokraterna vill ge familjer fler valmöjligheter att välja hur de vill leva sitt liv och vilken barnomsorgsform som passar dem och deras barn bäst .

INSTÄMMER DELVIS. SDP vill förnya familjeledigheterna med målsättningen att fördela vårdansvaret jämlikt, stärka jämställdheten i arbetslivet och bli av med ogrundade löneskillnader mellan män och kvinnor. Familjeledigheterna bör ha barnet i centrum och beakta olika familjeformer. Målsättningen på sikt är 16 månader inkomstrelaterad föräldrapenning, som skulle uppnås genom att stegvis förlänga dels de öronmärkta föräldraledigheterna och dels den ledighet som föräldrarna kan dela fritt. SDP föreslår som ett första steg en kostnadsneutral reform av föräldraledigheterna, där föräldrarna har rätt till tolv månader inkomstrelaterad föräldrapenning efter att barnet fötts, varav 3 månader reserveras för vardera föräldern och de resterande 6 månaderna kan fördelas fritt. Den inkomstrelaterade föräldrapenningen kunde användas flexibelt tills barnet fyller tre år. Familjerna skulle även ha rätt till 12 månader föräldrapenning till fast eurobelopp, som skulle ersätta hemvårdsstödet. Den föräldrapenningperioden kunde familjerna förlänga till 24 månader genom att halvera penningbeloppet och ta ut flexibelt enligt familjens behov tills barnet fyller 10 år.

INSTÄMMER DELVIS. Centern är beredd att förlänga pappornas andel av den inkomstbundna föräldraledigheten. Det får inte leda till att mammornas andel förkortas. Vi behöver en trepartsöverenskommelse om att det ska satsas ungefär 200 miljoner euro på föräldraledigheter. Finansieringansvaret vilar också i fortsättningen inte bara på staten utan även på arbetsgivare och arbetstagare via arbetsinkomstförsäkringen. En förnyelse av föräldraledigheterna bör genomföras så att den behandlar olika typer av familjer jämlikt. Möjligheten till hemvård ska garanteras genom att man bibehåller rätten till hemvårdsstöd fram till tre års ålder.

INSTÄMMER HELT. Huvudlinjerna i Samlingspartiets förlag för familjeledighetsreform är följande: - Mamman får penning för graviditetens sista (fem) veckor. - 12 månader inkomstrelaterad föräldraledighet. Av denna 12 månader skulle båda föräldrarna ha en egen kvot på 3 månader. - 6 månader flexibel vårdpenning (800e/mån) som familjen kan fördela hur den vill. Modellen skulle förstärka familjernas valfrihet och öka kvinnors sysselsättningsgrad.

INSTÄMMER HELT. SFP har redan länge drivit en förnyelse av familjepolitiken för att öka familjernas valmöjligheter och flexibiliteten samt för att göra arbetslivet mera jämställt. Vi har föreslagit en tredelad helhetsreform av familjepolitiken som består av förnyade familjeledigheter enligt 6 + 6 + 6 modellen, 13 månaders rätt till flexibelt hemvårdsstöd och att varje barn som är över tre år gammalt har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik. Vår modell ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod och den tredje perioden är valbar för någondera parten. Föräldrarna kan själva fritt välja i vilken ordning och utsträckning de vill använda dessa ledigheter. Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform. För barnens och för familjernas skull. Men också för att förutsättningarna att sysselsätta sig och att ta emot jobb förbättras.

INSTÄMMER HELT. Föräldraledigheterna borde reformeras i en mer jämställd och flexibel riktning så att pappornas rätt till ett jämlikt föräldraskap och mammornas rätt till jämställdhet på arbetsmarknaden förstärks. I De Grönas familjemodell har båda föräldrarna rätt till 6 månader vardera av föräldraledigheten, och därtill ytterligare 6 månader som de kan fördela sinsemellan.

DELVIS EMOT. I vår modell är pappans andel 3 månader. Vi uppmanar till det särskilt av ekonomiska skäl. Vi litar på familjerna och på att föräldrarna själva kan avgöra och komma överens om vem som är hemma och när.

HELT EMOT. Vi tror att familjerna är de bäst lämpade att avgöra hur föräldraledigheten ska fördelas. Därför stöder vi en så fri fördelning av föräldraledigheten som möjligt, utan kvoter.

INSTÄMMER HELT. Vänsterförbundet strävar efter en 6+6+6-modell var det finns 6 månaders vikt för båda föräldrarna och den resterande 6 månaderna kan användas efter familjens egna behov.


Till översikten

23.

Finland ska införa obligatoriskt uppbåd för både män och kvinnor

HELT EMOT. Nuvarande system med frivillig värnplikt för kvinnor är bra.

INSTÄMMER DELVIS. SDP anser att statsrådet bör göra en bred utredning om att inleda uppbåd som skulle omfatta hela årskullen och om könsneutral medborgarservice.

INSTÄMMER HELT. Centern anser att försvarsmaktens uppbåd ska utvecklas till en framtida tjänstgöring som omfattar såväl unga män som kvinnor. I dem går man tillsammans med sakkunniga från olika branscher igenom det allmänna välbefinnandet, framtidsplaner, värnplikt och civiltjänstgöring samt frågor som rör en eventuell medborgartjänst i framtiden.

INSTÄMMER HELT. Vi är redo att avväga införandet av en medborgartjänst som skulle gälla alla medborgare. Samlingspartiet är redo att utvidga uppbådet så att det också gäller kvinnor, men värnplikten skulle bevaras frivillig för kvinnor.

INSTÄMMER HELT. Vi ska ha en värnplikt som fyller försvarets behov och samtidigt upplevs som ändamålsenlig och motiverande. Vi behöver också göra den mera jämställd, i det arbetet är ett allmänt uppbåd för hela årskullen vara ett bra första steg. Vi anser dock inte att värnplikten ska bli obligatorisk för kvinnor.

INSTÄMMER HELT. En militärtjänstgöring som gäller enbart männen är inte rättvis ur jämställdhetssynpunkt. Uppbåd för hela årskullar vore därför ett första steg mot ett mer jämlikt system.

DELVIS EMOT. Tjänstgöring för kvinnor är bra men vi understöder inte tvång.

INSTÄMMER HELT. Det finns ingen orsak att utvidga militärtjänstgöringen till att omfatta också kvinnor, men via uppbåd kunde man få en hel årskull samlad i ett viktigt livsskede. Det kunde också motverka marginalisering. Dessutom kunde kvinnor styras till samhällstjänst, som kunde vara en ny form av försvarsutbildning vid sidan av värnplikten.

DELVIS EMOT. Vi förespråkar en modell där både män och kvinnor har skyldighet att delta antingen militärt eller civilt. Längden bör vara densamma, oavsett om personen deltar i militärtjänstgöring eller i civiltjänst. Civiltjänst kunde utgöras genom att personen är i beredskap vid miljökatastrofer t.ex. vid fartygs oljeläckor.


Till översikten

24.

Obligatorisk svenska ska återinföras i studentskrivningarna

INSTÄMMER HELT. -

INGEN ÅSIKT. Socialdemokraterna vill stärka det svenska språkets ställning som nationalspråk. SDP vill förbättra språkkunskaperna i det andra inhemska språket genom att öka språkundervisningen.

DELVIS EMOT. Att göra det andra inhemska språket obligatoriskt i studentskrivningarna är inget Centern understöder. Däremot bryr vi oss om nivån på kunskaperna i svenska. Ett sätt att öka studiemotivationen kunde vara att införa en möjlighet att genomföra studier i så kallad tjänstemannasvenska i samband med utbildningen på andra stadiet.

HELT EMOT. Gymnasister måste ha tillräckligt med frihet att planera sina egna studier. Vi bör fokusera särskilt på våra barns och ungas tidiga levnadsår. Samlingspartiet anser att det är viktigt att man studerar språk i ett så tidigt skede som möjligt.

INSTÄMMER HELT. Det var ett stort misstag att Finland under minister Tuula Haatainen (SDP) avskaffade det obligatoriska studentprovet i det andra inhemska språket år 2005. Det påstods att det leder till att intresset för andra språk ökar, men det har gått precis tvärtom. Intresset för språkstudier överlag har rasat i gymnasiet. På 10 år har andelen som skriver svenska i studentexamen halverats.

INSTÄMMER DELVIS. Det svenska språket är en väsentlig och viktig del av Finland. Det svenska språkets ställning borde stärkas i grundskolan, på andra stadiet och i studentskrivningarna så att så många som möjligt skriver svenska. Det svenska språkets ställning borde framförallt stärkas i vardagen så att det blir bekant, man använder det och därigenom studerar det. Först därefter lönar det sig att överväga om det behövs juridiska lösningar för att driva detta framåt. Om vikten av studentskrivningarna förstärks ännu mer, till exempel vid ansökningar till högskolor, finns det en risk för att detta ytterligare försvagar svenskans ställning i studentskrivningarna. Ju mer tyngdpunkten ligger på realämnen som inträdeskriterium till högskolorna desto större är risken att färre väljer svenska i sitt ämnesutbud. Det kommer att återspeglas i hur många som studerar svenska och i svenskans ställning överlag. Den nedåtgående spiralen borde brytas - för att garantera tillräcklig kunskap i svenska språket.

HELT EMOT. -

HELT EMOT. Vi tror att eleverna själva kan avgöra vilka språkkunskaper deras karriärplaner kräver. Ett fritt språkval på alla stadier är bästa sättet att garantera en meningsfull språkinlärning.

INSTÄMMER HELT. En betydande del av forskningen tyder på att valfrihet i språk inte leder till ökade språkkunskaper i andra språk. Förutom att svenskan är ett av våra nationalspråk så gynnar goda färdigheter i språket även det nordiska samarbetet och därmed även näringslivet.


Till översikten

25.

Vinster i skattefinansierad vård ska förbjudas

INSTÄMMER DELVIS. -

INSTÄMMER DELVIS. Företagsverkamhet ska vara lönsam, men vinst ska inte göras på bekostnad av kvaliteten. De stora vårdföretagens jättevinster är inte acceptabla då de försummat kraven om god vård och omsorg. Företagen bör ta samhällsansvar.

DELVIS EMOT. Att maximera vinsten genom att pruta på vården, vårdkvaliteten eller personalresurserna är inte acceptabelt i något fall. Alla tjänsteproducenter måste grunda sin verksamhet på en stark etik. Att åtgärda de problem som uppdagats i några av vårdbolagens verksamhet måste ändå ske på andra sätt än att förbjuda vinster i vården. Att utveckla övervakningen i kombination med strängare kvalitetskrav är prioriterade lösningar. Enligt Centern borde man kartlägga möjligheten att införa böter för företag som försummar sina åtaganden liksom ett tillfälligt förbud mot att dela ut dividend. Kommunerna måste bära sitt ansvar för servicen också i de fall där det handlar om köptjänster. När avtal görs upp måste man poängtera vikten av kvalitet vid sidan av priset och man måste följa upp att det efterlevs.

HELT EMOT. Det viktigaste är kvaliteten av vården och att producenterna följer de utsatta reglerna. Om ett privat företag kan producera en tjänst mer effektivt med en högre kvalitet än den offentliga sektorn, och samtidigt göra vinst, har företaget betjänat sin vinst på basis av kvaliteten. Om modellen för valfrihet införs har kunden rätt att välja sin vårdplats och belöna de företag eller producenter som fungerar bra med sitt val.

DELVIS EMOT. Det är bra med valmöjligheter också inom äldrevården. Men vårdbolagen måste bevisa att deras främsta syfte är att erbjuda service av god kvalitet, inte att maximera vinsterna på patienternas bekostnad. Det är synnerligen oetiskt och oacceptabelt att skattepengar som ska användas för vård kanaliseras vidare till skatteparadis. I Finland har vi ca 25 personer som övervakar kvaliteten på åldringsvården. Det här är på tok för lite. Det är uppenbart att det behövs mera resurser till övervakningen inom äldrevården.

INSTÄMMER DELVIS. Omsorg om de mest sårbara människorna passar dåligt ihop med vinstmaximering. Hur vi tar hand om de människor som är i störst behov av hjälp är en människorättsfråga. Till allra först måste vi korrigera de skriande bristerna inom äldreomsorgen genom att stärka regelverket och övervakningen: slå fast bindande regler för mängden skötare, öka resurserna för övervakning och skapa ett nationellt system dit både personal och anhöriga anonymt kan anmäla brister. Vi behöver också ett ombud för äldreomsorg. Följande steg är att ingripa i problemen på djupet: undersöka hur man kan begränsa vinstmaximeringen för producenter av vård, så att det inte är möjligt för aktieägarna att tjäna pengar på försvarslösa människor.

DELVIS EMOT. Naturligtvis kan man inte förbjuda privata företag att göra vinst. Men det är väsentligt att se till att vården är bra - man får inte göra vinst och bli rik på vanvård av människor. Det behövs mer övervakning till den marknadsmässiga vårdbranschen och sätt att sanktionera, till exempel genom att bötfälla genom att ta en del av vinsten. Överlag borde man ingripa i det faktum sjuk- och hälsobranschen går i en allt mer marknadsmässig riktning.

INGEN ÅSIKT. Det är svårt att säga om det i praktiken är möjligt att begränsa vinster eller om det bara skulle leda till nya företagsstrukturer med vars hjälp man verkligen skulle dölja vinster.

INSTÄMMER HELT. Den privata sektorn kan som bäst stöda och komplettera den vård som erbjuds av den offentliga sektorn. Med skattemedel ska man finansiera en bra och högklassig vård menad för alla. God social,- och hälsovård tillhör alla, inte bara några få.





1: Finland skall införa en flygskatt
2: Politisk styrning ska få oss att äta mindre kött
3: Försäljningen av nya bensin- och dieselbilar ska förbjudas senast på 2030-talet
4: Det behövs en lag om att sortera plast i hela landet
5: Skogsägare som ökar kolsänkan ska belönas
6: Böcker och annat material i gymnasier och yrkesskolor ska vara gratis för alla studerande
7: Den nya läroplanen lägger för mycket ansvar på eleven
8: Elever vid yrkesskolor ska ha rätt till minst 25 timmar lärarledd undervisning i veckan
9: Studiestödet ska höjas
10: Arvsskatten ska slopas
11: Kapital ska beskattas hårdare
12: Det ska krävas en motprestation av den arbetslösa för att få dagpenning
13: Nästa regering ska avveckla merparten av företagsstöd för miljöskadlig verksamhet
14: De lägsta pensionerna ska höjas
15: Allmänbindande kollektivavtal ska slopas på sikt
16: För de grövsta brotten ska livstids fängelse bokstavligen innebära livstid
17: Finland ska införa en samtyckeslag
18: Asylansökningar ska behandlas utanför Europas gränser
19: Finland ska öka flyktingkvoten till minst 2 000 personer per år
20: Medborgarskap ska förutsätta ett test i medborgarkunskap och ett språkprov
21: Utvecklingsbiståndet ska höjas till 0,7 procent av bnp senast år 2023
22: Minst fyra månader föräldraledighet ska vikas för pappan eller den andra föräldern
23: Finland ska införa obligatoriskt uppbåd för både män och kvinnor
24: Obligatorisk svenska ska återinföras i studentskrivningarna
25: Vinster i skattefinansierad vård ska förbjudas

Till toppen