Så här tycker partierna

HBL har bett de åtta partier i nuvarande riksdag som ställer upp kandidater i EU-valet den 26 maj att svara på samma frågor som du i HBL:s EU-kompass. Vi har också bett dem kommentera svaren för att öppna upp hur de tänker och resonerar. Här nedan kan du läsa deras svar. Mycket nöje!



1.

Finland ska på sikt lämna euron

Instämmer delvis. Medlemsländernas gemensamma ansvar för varandras skulder får inte ökas. Varje medlemsland måste göra nödvändiga strukturella reformer och svara själv för sina egna skulder. I utvecklandet av EMU bör bankunionens insättningsgarantisystem tas i bruk så länge banksektorns risker inte är korrigerade.
I samband med den ekonomiska krisen 2008 fördes en diskussion om huruvida länder med krisekonomi skulle kunna lämna euron och ta i bruk en egen valuta. Ett sådant beslut innebär dock ett steg vars följder är svåra att förutsäga. EU:s planer på verkställandet av en gemensam bankunion innehåller dock element som KD har ställt sig kritiskt till. Bland annat måste banksektorn fås i skick förrän man inför ett gemensamt depositionsskydd.

Helt emot. Finland kommer att fortsätta vara medlem i eurosamarbetet.

Helt emot. -

Helt emot. Den gemensamma valutan har medfört ekonomisk tillväxt för finska medborgare och företag. Euron stärker den för Finland livsviktiga inre marknaden och minskar riskerna med kurssvängningar och växlingskostnader.
Den gemensamma valutan är inte felfri, utan måste utvecklas. Eurokrisen delade länderna i två läger: skuldsatta och borgenärer, vilket försämrade relationerna och tilliten mellan länderna. Vi måste finna en fungerande balans mellan att minska risker och samt att dela ansvar utan att vi skapar ett motsättningsförhållande mellan samtliga länder.
Samlingspartiet understryker varje medlemslands egna ansvar för sin ekonomi.

Helt emot. Av Finlands export går 40% till EU länder. Den gemensamma valutan har underlättat vardagen för såväl privatpersoner som för näringslivet, och samtidigt varit bra för vår exportindustri.

Helt emot. Den gemensamma valuta- och penningpolitiken har skapat stabilitet och förutsägbarhet. Det finns inga belägg för att konjunkturerna i världsekonomin skulle ha behandlat Finland mildare om vi inte haft den gemensamma valutan som skydd. Det har gett bredare axlar på finansmarknaden, där ett litet lands valuta är mycket sårbar. Euron har från första början också varit en del av ett politiskt projekt: Finlands förankring i väst, som en del av ett gemensamt Europa - den referensgrupp som vi vill vara en del av. Det finns ett stort värde i att samma pengar kan användas i Åbo och Rom, likaväl som i Paris och Wien. Det finns all anledning att hålla fast vid det här och säkerställa att Finland är med och bygger ett starkare och mer enhetligt Europa. Ett Europa som vi kan vara stolta av.

Instämmer helt. Det är ingen överdrift att påstå att euron var ett enormt politiskt misstag både till sin struktur och storlek. De länder som stannade utanför euroområdet och behöll sin egen valuta, så som Sverige, Danmark, Storbritannien och flera östeuropeiska länder, har klarat sig bättre än euroländerna i genomsnitt. Den största nyttan, om man lyckades lämna euron, skulle vara att få tillbaka en självständig penningpolitik. Det betyder att man vid behov kunde använda sig av styrräntan, fluktueringar i en flytande valutakurs och den egna Centralbankens balans för att köpa till exempel skuldebrev. På samma gång skulle det vara möjligt att undvika nya solidaritetsklausuler utfärdade av centralförvaltningen och därmed även undvika en fördjupning av federalstaten.

Delvis emot. Problemet med eurosamarbetet är att väldigt olika slags länder är sammanbundna genom en gemensam penningpolitik och gemensam valuta, utan gemensam finanspolitik. Problemen som medföljer detta har under de senaste tio åren konkretiserats i samband med eurokrisen. EMU: s strikta regler för ekonomisk disciplin har förvärrat den ekonomiska krisen, försvårat den ekonomiska återhämtningen och orsakat ett oberättigat mänskligt lidande, särskilt i Sydeuropa. Samtidigt har nedskärningspolitiken skapat en grogrund för populistiska och högerextrema rörelser. Även i Finland har man under en lång tid förbundit sig alltför rigoröst till EU:s regler för budgetdisciplin som i sin tur har förlängt recessionen då man stramat åt ekonomin under en lågkonjunktur.
Vänsterförbundet anser att eurosystemet bör förnyas radikalt. De finanspolitiska reglerna för statsskulden och budgetunderskottet bör göras flexiblare och medlemsstaterna bör få större finanspolitisk handlingsfrihet. Detta skulle ge medlemsländerna bättre möjligheter till att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som strävar till att öka sysselsättningen.
Den europeiska centralbankens mandat bör förnyas och centralbanken bör ges möjlighet att låna pengar direkt åt medlemsländerna. Målsättningarna för penningpolitiken bör förutom att stävja inflationen även vara en förbättrad sysselsättning. Man bör också uppmärksamma de interna överskotten inom EMU-området och inte stirra sig blind enbart på underskotten.
Reformerna av valutaunionen, förbättrade möjligheter att föra en förnuftig konjunkturpolitik och utvecklingen av bankunionen minskar sannolikheten för att en medlemsstat eller euro-området glider in i en ny ekonomisk kris. För att underlätta återhämtningen för länder som har varit i svårigheter och för att förstärka de privata bankernas ansvar bör mekanismen för skuldsanering inom EU utvecklas.
Om eurons strukturella problem inte korrigeras, kommer eurosamarbetet att präglas av nya ekonomiska kriser. För tillfället är det dock inte möjligt att lämna eurosamarbetet utan att lämna EU samtidigt. Vänsterförbundet anser att detta bör ändras, så att ett medlemsland med stora ekonomiska svårigheter ges möjlighet att lämna valutaunionen och därmed på ett kontrollerat sätt kan införa en egen valuta och använda penningpolitiken som ett verktyg för ekonomisk återuppbyggnad.


Till översikten

2.

Alla EU-länder ska ta emot asylsökande

Instämmer delvis. Asylpolitiken skall trygga hjälp riktad till dem som mest behöver den. Det lyckas bäst genom en höjning av flyktingkvoten. Asylprocessen bör vara snabb, men garantera att den sökandes rättsskydd realiseras. Bieffekter förhindras genom reglering av olaglig vistelse i landet. Det sker genom effektiv övervakning och utvisning. Vid familjeåterföreningar skall internationella lagar följas.

Instämmer helt. Det är väntat att asylsökande kommer att vara ett fenomen i Europa också i framtiden.

Instämmer delvis. Centern föreslår sex sätt att bättre kontrollera migrationen på EU-nivån. För det första behövs åtgärder som effektivare tar itu med de underliggande orsakerna till migrationen. För det andra bör vi allt mer hantera migrationen genom direkta förflyttningar från flyktingläger i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. För det tredje är det viktigt med en effektiv övervakning av de yttre gränserna. För det fjärde bör ett tydligt system inrättas för att dela på bördan i undantags- och krissituationer. För det femte bör återsändningarna påskyndas. Och för det sjätte bör Schengensystemet förbättras. Då minskar trycket från den okontrollerade migrationen av asylsökande och vi kan bättre rikta hjälpen till dem som behöver den mest.

Instämmer helt. Finland ska ta emot människor som har behov för internationellt skydd och det borde alla EU-länder göra. Vi har en skyldighet enligt internationella avtal.
Enligt Samlingspartiet borde EU gå mot ett system där tillgången till internationellt skydd ska övergå till ett system där man kan söka asyl direkt från krisområden och flyktingläger i stället. Att avtala om en gemensam flyktingkvot för EU vore framför allt ett sätt att få Europas stora länder involverade i en rättvist fördelad flyktingkvotsliknande mekanism. Vi måste hitta ett sätt att komma överens, eftersom det skulle leda till att färre personer skulle åta sig den farliga resan över Medelhavet.

Instämmer helt. Alla EU-länder ska ta sitt ansvar i enlighet med våra grundläggande värderingar om allas lika värde, och allas rätt till ett mänskligt bemötande. Det vore önskvärt att alla EU länder kunde komma överens om hur ansvaret fördelas.

Instämmer helt. Att ansöka om asyl är en mänsklig rättighet. Just nu bär en liten grupp medlemsländer ansvaret för majoriteten av alla asylansökningar och asylsökare. Det nuvarande systemet måste förnyas och det borde skapas en rättvis och bindande ansvarsfördelning mellan medlemsländerna vad gäller asylsökandena. Den ska inte vara beroende av till vilket land den asylsökande först anländer. I ansvarsfördelningen ska man också beakta den asylsökandes familjeförhållanden och andra bindningar.

Helt emot. Man borde komma bort ifrån den fruktlösa diskussionen om att dela på bördan när det gäller asylsökande och koncentrera sig på att unionens gränser övervakas effektivt. Det betyder att alla personer som försöker överträda unionens land- och havsgränser ska återsändas till ursprungsorten av EU:s gräns- och sjöbevakning.

Instämmer helt. Det FN-samordnade systemet med flyktingkvoter är det mest effektiva sättet att hjälpa de mest utsatta. Genom flyktingkvoten erbjuder man en säker väg till skydd direkt från flyktinglägren. Vänsterförbundet vill att alla EU-länder ökar mottagandet av kvotflyktingar betydligt.
Vänsterförbundet vill även se en bindande ansvarsfördelning för mottagandet av asylsökande inom EU. Den nuvarande situationen, där EU-länder tävlar mot varandra genom att försämra lagstiftningen och behandlingen av asylsökande är ohållbar och leder till en slags kapplöpning mot botten, där de mänskliga rättigheterna helt glöms bort. Reformen av EU:s asylpolitik måste leda till harmoniserade regler gällande asylprocessen och mottagning av asylsökande, samt bindande ansvarsfördelning för mottagandet.
Vänsterförbundet motsätter sig även planerna på att grunda centraler i Nordafrika för behandling av asylansökningar. EU och medlemsstaterna är också ansvariga för sina internationella förpliktelser när de agerar utanför sina egna gränser. Förverkligandet av de mänskliga rättigheterna, ett rättvist asylförfarande och adekvata mottagningsvillkor kan inte garanteras i länder utanför unionen där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.


Till översikten

3.

På sikt ska EU bli ett Europas Förenta Stater

Helt emot. KD vill utveckla den Europeiska unionen till ett samarbetsorgan bestående av oberoende stater, som främjar sysselsättning och välstånd genom en fungerande inre marknad. Vi motsätter oss en utveckling som skulle leda till att EU blir en federal stat.

Delvis emot. Lissabonavtalet som grundläggande statut ger EU tillräckliga möjligheter att utveckla sin existens. Det innefattar inte idén om Europas Förenta Stater.

Ingen åsikt. EU är en sammanslutning av självständiga stater, inte en federation.

Delvis emot. EU är en politisk och ekonomisk union som består av 28 medlemsstater. Det är viktigt att vi samarbetar om de stora utmaningar som kräver gränsöverskridande lösningar. Däremot är samtliga europeiska länder trots allt mycket olika. Då är det viktigt att länderna själva får bestämma om sina egna angelägenheter, som sköts bäst på nationell nivå. Socialpolitik och skattepolitik är exempel på detta. Ett medlemsland förväntas också ha ansvar för sin egen ekonomi.

Helt emot. Samarbetet inom EU ska utvecklas och förbättras, men EU består av självständiga länder.

Instämmer delvis. Europas framtid är gemensam. På den kontinent som skakats av krig har i närmare 70 års tid byggts en gemenskap som vilar på demokratiska värderingar som - alla brister till trots - saknar motstycke. Bara tillsammans kan vi vara mer. Genom att avstå makt till den gemensamma unionen får vi i själva verket tillbaka en del av den makt som enskilt land för länge sen gått miste om. Det lönar sig att fortsätta den här utvecklingen: stärka EU och dess demokratiska strukturer steg för steg.
Europa har varit splittrat de senaste åren. Innan vi börjar visionera om långsiktiga förändringar måste vi få Europa tillbaka på fötter. Vi behöver ett EU som med konkreta åtgärder kan visa för medborgarna att man får resultat till stånd och klarar av att bygga en bättre morgondag för oss alla. Först därefter är det möjligt att blicka längre in i framtiden.

Helt emot. EU borde utvecklas mot ett fosterländernas Europa, inte mot en federal stat. Vi måste komma bort ifrån principen om en allt tätare union. Målsättningen borde vara att bryta upp de federalistiska strukturerna och flytta oss i riktning mot fosterländernas Europa. På det sättet skulle till exempel utrikes- och säkerhetspolitiken och migrationspolitiken bli en sak för nationalstaten, som klarar av att sköta dessa politikområden effektivare ur ett nationellt perspektiv. I ett fosterländernas Europa skulle EU-länderna förenas av den inre marknaden och den lagstiftning som hör ihop med den. Av de fyra friheterna som nu hör till EU:s inre marknad - fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och arbetskraft - skulle arbetskraften tas bort.

Helt emot. Vänsterförbundet vill förändra riktningen på den politik som förs i EU. Vi vill sätta människorna främst istället för storföretagens vinster, och arbeta för att EU ska vara en starkare aktör i kampen mot klimatförändringen och skatteparadisekonomin.
Däremot vill vi inte ge EU mer makt utan anser att det är centralt att EU utvecklas som ett samarbete mellan jämnbördiga stater och inte i riktning av en förbundsstat. För att uppehålla och utveckla demokratin är det centralt att beslut som påverkar människor görs så nära dem som möjligt.


Till översikten

4.

Efter 2025 ska inga nya fossildrivna bilar få säljas i EU

Helt emot. En grupp finländska forskare föreslog för en tid sedan att bensin- och dieselbilar förbjuds om åtta år. De föreslog importstopp år 2025 och totalt försäljningsförbud år 2027. Helt orealistisk sade branchfolk. Det anser vi också inom KD. Speciellt när det gäller den tunga trafiken. I takt med att teknologin utvecklas så kommer förutom elbilar också biogasbilar och hybridbilar att få en större marknadsandel på den finländska personbilsmarknaden. Utbudet av olika alternativ kommer således att öka. Inom några år kommer också begagnade miljövänliga bilar att nå marknaden och då sker förändringen allt snabbare.
Dagens klipmatdebatt har antagit formen av ett ställningskrig mellan fossila bränslen och elektrifiering. Samtidigt görs stora investeringar på att utveckla bättre förbränningsmotorer, och tekniken fortsätter att utvecklas. Jag tror att vi ännu en lång tid framöver kommer att ha förbränningsmotorn med. De kan drivas genom hybridteknik, biogas eller förnybart dieselbränsle.

Helt emot. I framtiden, förhoppningsvis år 2030, kommer alla bilar som säljs som nya i EU att vara fossilfria.

Helt emot. Vi behöver en långsiktig och hållbar politik som bidrar till klimatvänliga transportlösningar på ett rättvist sätt. Människor måste ha råd till dessa lösningar. Elbilar är ännu för dyra för de flesta människor och bilarnas klimatpåverkan beror på var elen kommer från. Vi kan minska utsläppen till exempel genom blanda med biodrivmedel till en viss procentsats. Investeringsstöd måste också beviljas för tankstationer för biogasbilar och laddstationer för elbilar.

Delvis emot. Bilar och transport utgör en stor del av våra utsläpp och därför är det viktigt att minska mängden fossildrivna bilar i EU. Vi kan främja en grön omställning och fasa ut fossildrivna fordon genom marknadsmekanismer.
Transport måste elektrifieras och infrastrukturen med laddningsstationer samt användning av biobränslen måste utvecklas. Biobränslen kan användas likväl som bränsle i fossildrivna bilar. Fokus ska därmed bara på bränslen och utsläppen istället för på bilarna.

Delvis emot. Bilindustrin utvecklas snabbt mot utsläppssnåla fordon och utbudet på utsläppssnåla bilar kommer att öka. Med nya drivmedel, som biodisel, kan också förbränningsmotorer köras utsläppssnålt vilket kommer att behövas, främst inom den tunga trafiken.

Instämmer delvis. De grönas linje är att nya bilar som kommer till försäljning efter 2030 ska stå för nollutsläpp. Det är bråttom att stoppa klimatförändringen och det kräver åtgärder inom alla samhällets sektorer. Det är till allas fördel att såväl Finland som EU bestämmer en bakre gräns för försäljningen av nya bensin- och dieseldrivna bilar. Det ger såväl industrin och konsumenterna som bilhandeln tid att anpassa sig till det som komma skall. Det är i själva verket sannolikt att brytningen inom bilindustrin sker mycket snabbare, och att det på 2030-talet inte längre ens finns bensin- och dieselbilar till försäljning, eftersom tillverkarna redan övergått till renare lösningar.

Helt emot. Tidtabellen är alltför snäv. Det är klart att en elektrifiering av trafiken och liknande utvecklingstrender är framtiden men en så här snabb tidtabell gällande ett förbud är orealistiskt.

Instämmer delvis. Vänsterförbundet vill ha strängare utsläppsgränser för nya bilar samt att försäljningen av nya bensin-och dieselbilar upphör under 2030-talet. Ett beslut på EU-nivå om att begränsa utsläppen i fråga om hela bilbeståndet är viktigt då det skulle påverka hela marknaden och biltillverkarna. Man bör dock ta i beaktande att även gasbilar använder förbränningsmotorer, och gasbilarna spelar en viktig roll för övergången till mer klimatvänliga fordon.


Till översikten

5.

EU-samarbetet ska vara mindre omfattande i framtiden

Instämmer delvis. Den Europeiska Unionen bör utvecklas som ett samarbetsorgan mellan självständiga stater. EU bör i sin verksamhet koncentrera sig på samarbete som ger den nationella politiken ett betydande mervärde till.
Subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip. Unionen kan inneha beslutskompetens och utövande av sina befogenheter, endast om det medför ett väsentligt mervärde för medlemsstaternas nationella verksamhet.

Helt emot. EU-samarbetet är viktigare nu än någonsin. Vi borde bygga ett socialt Europa och en värld som är baserad på hållbar utveckling.

Helt emot. Tvärtom har vi många viktiga frågor att lösa där EU måste kunna samarbeta närmare och samtala mer effektivt. Dessa områden är till exempel klimatpolitik, migrationspolitik och säkerhetspolitik.

Helt emot. Den europeiska integrationen har varit positiv för Finland. Den har gett oss ekonomisk tillväxt, välfärd för våra medborgare och säkerhet på vår kontinent. I och med den teknologiska utvecklingen, digitaliseringen och förändringar i världsläget kommer vi att behöva EU-samarbete även inom nya områden i framtiden.

Helt emot. Vi behöver mer samarbete t.ex. inom klimatpolitiken och för att stävja den internationella brottsligheten som skatteflykt och människohandel.

Helt emot. Den enskilda nationalstatens möjligheter att påverka vår tids stora problem - klimatförändringen, finanskriser, säkerhetshot, finansieringen av välfärdsstaten och förändringar i arbetslivet - blir allt tunnare. Finland med sina 5,5 miljoner invånare motsvarar bara 0,07 procent av världens befolkning. Som nationalstat har vi mycket små möjligheter att påverka. Men som en del av ett EU med över 500 miljoner människor är vi tillsammans mer: 7 procent av världens befolkning och världens största ekonomiska område. Genom att avstå fullmakter till den gemensamma unionen får vi i själva verket tillbaka makt som vi för länge sen gått miste om som enskilt land. Genom att jobba tillsammans får vi mer tillstånd än att jobba ensam.

Instämmer helt. I fosterländernas Europa är det viktigaste att se till den inre marknaden och den lagstiftning som hör ihop med den. Det lönar sig för Finland att söka de bästa bundsförvanterna för varje enskild sak som förhandlas mellan EU-länderna. Särskilt önskvärt vore ett tätare samarbete med Danmark och Sverige, såväl samhälleligt som kulturellt.

Delvis emot. Vår tids största politiska utmaningar är klimatkrisen, de växande samhälleliga klyftorna samt skatteparadisekonomin. Dessa utmaningar går inte att lösa bara genom nationellt beslutsfattande, utan lösningarna förutsätter internationellt samarbete och gemensamma internationella beslut. Vänsterförbundet ser därför att EU-samarbetet kommer att spela en mycket viktig roll under de kommande åren, och EU bör vara en ännu starkare aktör gällande den internationella bankregleringen, klimatpolitiken och skatteparadisekonomin.


Till översikten

6.

EU ska pressa medlemsländerna att öka jämställdheten

Instämmer delvis. Respekten för de mänskliga rättigheterna, värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, och rättsstatsprincipen är värderingar som delas av alla medlemsstater i Europeiska unionen. I alla politiska beslut från EU som påverkar barn ska deras rättigheter respekteras. EU:s olika rättssystem måste bli barnvänligare. Detta gäller för familjerättsliga tvister, registrering av handlingar, vårdnadsfrågor, straffrättsliga förfaranden och fängelsedomar, civilstatus samt behandling av barn som sårbara vittnen. De mest sårbara barnen behöver skydd om de är funktionshindrade eller exempelvis offer för sexuell exploatering eller människohandel.

Instämmer delvis. Varje medlemsland är ansvarigt för sin egen jämställdhetspolitik. EU har många olika möjligheter att stärka den positiva utvecklingen.

Instämmer delvis. Motgångar gällande kvinnors rättigheter är sorgliga nyheter som man inte väntar sig att få höra i det tjugoförsta århundradets Europa. Jämställdhet måste ständigt vara på agendan och medlemsländerna måste också bidra.

Instämmer helt. Detta är en fråga om EU:s grundläggande principer och ingår i de europeiska fördragen sedan 1957. Samlingspartiet ser att alla ska behandlas lika oberoende av kön. Detta är en av EU:s grundläggande rättigheter och principer och ska försvaras.
Ifall ett medlemsland systematisk började motarbeta EU:s grundläggande principer så ska givetvis EU ha verktyg för att pressa medlemslandet. Det samma gäller andra grundläggande principer, som rättsstatsprincipen.

Instämmer delvis. Vi anser att arbetet för jämställdhet borde intensifieras, och att EU borde göra en jämställdhetsstrategi. EU bör också stärka sitt arbete mot all slags våld mot kvinnor, som fortfarande är ett stort problem, inte bara i Finland, utan i hela EU.

Instämmer helt. De Gröna vill bygga ett feministiskt och jämställt Europa som bekämpar all form av diskriminering och, utan att pruta på det, håller fast vid varje människas likvärdiga och odelbara människovärde. EU ska målmedvetet främja jämställdhet mellan könen och minoriteters rättigheter överallt i EU, såväl genom lagstiftning som med hjälp av EU-finansiering. Till exempel borde jämställdheten inom arbetslivet främjas genom att garantera tillräckliga föräldraledigheter, en jämlikare fördelning och därtill borde avgiftsfri eller åtminstone förmånlig småbarnsfostran utvidgas till alla medlemsländer. Det behövs också en europeisk lagstiftning om jämlika löner, könskvoter inom börsbolagsstyrelser och i EU-institutioner såsom kommissionen.

Helt emot. EU ska rent allmänt inte pressa medlemsländerna till något över huvud taget.

Instämmer helt. Problemet med den politik som förts inom EU är att man koncentrerat sig på befrämja den inre marknaden, utan att lägga tillräckligt med tyngd vid arbetsvillkoren, -rättigheterna och välfärden. EU kan inte bara vara ett marknadsprojekt, utan för att bevara unionens legitimitet är det helt centralt att man även koncentrerar sig på att befrämja jämställdheten, stärka välfärden och förbättra invånarnas grundläggande fri- och rättigheter.


Till översikten

7.

EU ska ta större ansvar för sociala rättigheter

Helt emot. EU ska inte blanda sig i frågor som hör till medlemsstaternas kompetensområden och beslutsrätt.

Instämmer helt. EU borde i framtiden ha en kraftfull politik som stärker de sociala rättigheterna för de europeiska medborgarna.

Instämmer delvis. För Centern betyder EU:s sociala dimension omtanke och omsorg om varandra oberoende av gränser. Det krävs ingen gemensam social trygghet utan en stark, ansvarsfull och rättvis ekonomi med rum för arbete, högklassig utbildning och företagande. För att stärka enigheten behöver unionen fortsättningsvis en stark regional- och strukturpolitik. EU:s kohesionspolitik är det kitt som håller ihop unionen och jämnar ut skillnader i utvecklingsnivån mellan regioner både inom och mellan länderna.

Delvis emot. EU är en ekonomisk och politisk union som består av 28 länder, som samarbetar om de saker som medför mervärde. Däremot ser vardagen för vanliga medborgare annorlunda ut i alla medlemsländer. Socialpolitik och sociala rättigheter är ett sådant exempel - medlemsländerna vet bäst själv vilken slags socialpolitik som lämpar sig till landet i fråga.
Pelaren för sociala rättigheter är ett bra exempel på hur man kan främja sociala rättigheter utan att juridiskt binda medlemsländerna. Det sänder dessutom en viktigt politisk signal. Samlingspartiet tycker socialpolitik sköts bäst på nationell nivå.

Instämmer delvis. EU måste bli mer jämlikt. Det är för stora skillnader t.ex. i hur minoriteter behandlas. Varje medlemsland ansvarar ändå för sin egen socialpolitik, men det ligger i allas gemensamma intresse att minska utanförskap och marginalisering.

Instämmer helt. De Gröna vill bygga ett Europa som ser till att nätverken för social trygghet fungerar, att inkomstfördelningen är rättvis och att alla har tillgång till ett basutbud av offentliga tjänster, ett Europa som bekämpar fattigdom och erbjuder jobb och utkomster till sina invånare. EU:s sociala dimension kan stärkas genom att man enas om en miniminivå för grundtrygghet och villkor inom arbetslivet som gäller hela unionen. Som ett första steg föreslår vi att varje lands medianinkomst binds till en europeisk minimiinkomst och en europeisk arbetslöshetsförsäkring som sedan kan kompletteras på nationell nivå.

Helt emot. EU borde koncentrera sig på handelsförbindelser och den inre marknaden.

Instämmer helt. EU måste inrikta sig kraftigare på att stärka medborgarnas jämlikhet. Ju mer arbetstagarna rör sig mellan olika EU-länder, desto större blir behovet av att stärka garantierna för att de nationella arbetsvillkoren respekteras. Lönedumpning var en av de bidragande orsakerna till missnöjet som ledde till Brexit, därför är det av stor betydelse att problemet åtgärdas så snabbt som möjligt.
Europaparlamentets ledamöter måste också bättre göra sitt arbete synligt och rapportera om hurdana konkreta resultat man uppnått för att förbättra EU-medborgarnas välfärd.
EU bör även fortsätta och förstärka de framgångsrika utbytesprogrammen som Erasmus, samt erbjuda InterRail-biljetter för ungdomar.


Till översikten

8.

En europeisk koldioxidskatt ska införas

Delvis emot. Målsättningen bör vara global när det gäller nya skatteformer.

Instämmer delvis. Det finns möjligheter att tänka ut nya former av beskattning också på europeisk nivå.

Delvis emot. Centern vill att Finland ska arbeta aktivt för att utveckla EU:s utsläppshandelssystem så att priset på utsläppsrätterna snabbt och effektivt uppmuntrar till minskade utsläpp. Samtidigt ska vi se till att den europeiska industrin är konkurrenskraftig.

Ingen åsikt. I EU har vi en fungerande marknadsmekanism för utsläpp. Utsläppshandeln fungerar i princip som en koldioxidskatt eftersom utsläpp kostar. Genom utsläppshandeln kan vi minska våra utsläpp effektivt. Samlingspartiets position är att vi ska förhålla oss ambitiöst till utsläppshandeln och stärka den.
Samlingspartiets ser att vi ska beskatta utsläpp och skador i stället för arbete och företagande. Vi använder skattepengar för att bekämpa klimatförändringen. Klimatförändringen kräver gränsöverskridande lösningar på europeisk nivå.

Delvis emot. EU behöver vara en föregångare i klimatfrågor. Vi anser ändå att handeln med utsläppsrätter är ett bättre sätt än en gemensam skatt på EU nivå.

Instämmer helt. Europeiska unionen borde bli utsläppsfri redan före 2050, om klimatförändringen ska bromsas vid den kritiska gränsen 1,5 grader. Därför måste ambitionen på EU:s klimatmålsättningar höjas avsevärt. EU borde införa en bindande “koldioxidbudget” och en bakre gräns för när EU ska vara koldioxidneutralt. Ett viktigt verktyg är utsläppshandeln. Målet med den är att prissätta utsläppen så att rena lösningar alltid är lönsammare och att de som förorenar betalar för sina utsläpp. En stor del av utsläppen i Europa är redan med om utsläppshandeln men problemet har varit att priset på utsläppsrätterna är alltför lågt. En koldioxidskatt som omfattar hela EU skulle stöda samma syfte.

Helt emot. EU kan inte - och ska inte - göra sådant ensamt. Den globala konkurrenssituationen är tillräckligt svår som det är. Följderna av en ambitiös klimatpolitik bör beaktas.

Instämmer helt. Europa behöver ett eget klimatprogram, en Green New Deal, genom vilket man satsar på att skapa nya klimatarbetsplatser och samtidigt minska utsläppen. Ett program för klimatvälfärd och sysselsättning behövs för att skapa en trovärdig och realistisk plan för att göra EU koldioxidneutralt senast år 2040. En europeisk koldioxidskatt behövs speciellt ifall reglerna för utsläppshandeln inte skärps. Genom europeiska miljöskatter är det möjligt att samla in resurser som behövs för satsningar på t.ex. förnyelsebar energi. Vänsterförbundet vill stärka Finlands roll som ett land som producerar de klimatlösningar som behövs för att begränsa uppvärmningen av klimatet till högst 1,5 grader, och vill lyfta klimatpolitiken högst upp på Finlands agenda under EU-ordförandeskapet.


Till översikten

9.

EU ska utveckla en gemensam försvars- och säkerhetspolitik

Instämmer delvis. EU kommer inte att grunda en gemensam arme’. Däremot behövs ett bättre samarbete när det gäller materialanskaffning och bekämpningen av terrorism och hybridkrig.

Instämmer helt. Det är viktigt att EU stärker sin försvars- och säkerhetspolitik.

Instämmer delvis. EU måste vara en stark säkerhetsgemenskap med förmåga att påverka problem som inverkar på Finlands och finländarnas säkerhet. Men EU ska inte bli en militärallians. Skapandet av Europeiska försvarsfonden och det permanenta strukturerade samarbetet har varit steg i rätt riktning.

Instämmer helt. I EU:s globala strategi från 2016 fastställs strategin för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Mera information finns här.
Det försvagade säkerhetsläget har fört samman EU inom säkerhetspolitiken. På ett par år har EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska samarbete avancerat mer än under hela EU:s existens. Försvarssamarbetet kompletterar den nationella försvarsförmågan, höjer beredskapen mot yttre hot samt gör det lättare att få och ge militärt bistånd. För Finland är det viktigt att den ömsesidiga biståndsklausulen är bindande, eftersom den samtidigt stärker både EU:s och Finlands säkerhetsläge.

Instämmer delvis. Det är i Finlands intresse att stödja utvecklingen av EU:s gemensamma förvars- och säkerhetspolitik. EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik måste, tillsammans med utrikesministrarna, snabbare kunna reagera på världshändelser. Vi stöder stärkandet av EU:s roll som en som agerar enigt i internationella organisationer och avtalsförhandlingar. Unionen ska vara en aktiv aktör i synnerhet i sina närområden, i förhållandet till strategiska partner och i viktiga globala frågor.

Instämmer helt. Europa kan främja fred och bygga en tryggare värld globalt såväl inom sina egna gränser som utanför bara genom att samarbeta. Det lönar sig att fördjupa EU:s säkerhets- och försvarssamarbete på ett mångsidigt sätt och steg för steg. Redan nu kan vi åstadkomma mycket inom ramen för krishantering, materialanskaffning, cybersäkerhet och flera andra liknande frågor.

Helt emot. Det är skäl att minska integrationen inom utrikes- och säkerhetspolitiken, eftersom medlemsländernas intressen är mycket olika. En stor del av medlemsländerna är dessutom Natomedlemmar, och det är inte realistiskt att skapa dubbla strukturer.

Helt emot. EU behövs och unionen ska ha en stark roll i frågor som bekämpningen av skatteparadisekonomin, utvecklingssamarbete och bistånd samt kampen mot klimatförändringen. Unionen bör däremot inte utvecklas till att bli en militär allians, och unionens budgetmedel ska inte användas på projekt som gynnar den europeiska vapenindustrin. De största säkerhetsproblemen idag är klimatförändringen, arbetslösheten och den globala ojämlikheten. Att ge pengar till vapenindustrin löser inte dessa problem, och strider dessutom mot de principer som varit centrala för EU:s grundande. Unionen har inrättats för att garantera freden på kontinenten.


Till översikten

10.

EU-parlamentariker ska redovisa sina kontakter med lobbyister

Instämmer helt. Transparens i beslutsfattandet främjar demokratin.

Instämmer helt. Det är nyttigt för den demokratiska processen och den politiska öppenheten att EU-parlamentets medlemmar ger information om sina kontakter med lobbyister.

Instämmer delvis. Vi är redo att utveckla systemet inom ramen för GDPR.

Instämmer delvis. Europaparlamentet har redan ett existerande öppenhetsregister där all lobbyister registreras innan de besöker Europaparlamentet. Finland har en viktigt roll i att främja transparens och öppenhet.
Att utvidga öppenhetsregistret till att innefatta specifika möten skulle utöka den byråkratiska bördan. En lösning kunde vara att först låta europaparlamentarikerna på frivillig basis redovisa för sina kontakter. Detta skulle vara en god utgångspunkt för att vidareutveckla systemet.

Instämmer helt. Det handlar om att öka öppenheten i EU och att förstärka förtroendet för beslutsfattandet. Det betyder ändå inte att ett normalt informationsutbyte med intresseorganisationer får försvåras.

Instämmer helt. Europeiska unionen kan försvara sitt existensberättigande bara genom att visa för sina medborgare att den finns till för dem. I en demokrati ska makten tillfalla de beslutsfattare som folket har valt, inte lobbare med starka affärsintressen. Det här måste bevisas varje dag. EU:s lobbningsregister borde utvidgas så att det gäller alla EU:s institutioner och all form av lobbying. Medborgarna har rätt att veta vem som har påverkat de beslut som rör oss alla.

Instämmer helt. De regler som gäller för lobbying ska gälla alla möten med intresseorganisationer oberoende av om det sker i Europaparlamentets utrymmen eller inte. Särskilt önskvärt vore att de parlamentariker som har nyckelroller som föredragande, skuggföredragande, nämndordförande eller vice ordförande och därmed hanterar lagstiftningen (EU-direktiv eller förordningar) ska vara skyldiga att träffa enbart sådana företrädare som är registrerade i det obligatoriska lobbyistregistret. Parlamentarikerna ska också offentliggöra sina möten. Parlamentet har redan nu den tekniska möjligheten att offentliggöra dylika möten på varenda Europaparlamentarikers hemsida.

Instämmer helt. Ett obligatoriskt lobbyregister är centralt för att öka öppenheten inom beslutsfattandet i EU. Lobbyverksamhet förekommer alltid i samband med politiskt beslutsfattande, men det är centralt för demokratin att ledamöterna öppet redogör för vilka intresseorganisationer man möter och varför.


Till översikten

11.

EU ska tillåta att fler länder blir medlemmar

Instämmer delvis. Utvidgningen av EU har gått snabbt. Vissa länder har erhållit medlemsskap på felaktiga grunder. Sådana europeiska länder som uppfyller villkoren för medlemskap kan ansöka om att gå med i EU. De här villkoren kallas Köpenhamnskriterierna. Landet ska bland annat ha en fungerande marknadsekonomi, vara en stabil demokrati, följa rättsstatsprincipen, införa alla EU-regler och vara berett att införa euron. Vi måste lära oss från tidigare misstag och noggrant försäkra oss om att de nya medlemsländer som lämnat in ansökan om EU medlemsskap uppfyller kriterierna.

Instämmer delvis. På längre sikt borde man hålla möjligheten öppen för EU att ta emot nya medlemmar. Men de länder som ansökt om medlemskap borde före det utvecklas på ett tydligt sätt och så som ett EU-medlemskap förutsätter.

Instämmer delvis. Men ett land kan bara bli medlem om det uppfyller alla kriterier för medlemskap.

Instämmer delvis. Nya EU-medlemsländer måste uppfylla rättsliga, politiska och ekonomiska medlemskapskriterier bland annat genom stabila institutioner och en fungerande marknad samt genom att förbinda sig till unionens gemensamma principer. Att utvidga EU är inte ett eftertraktat egenvärde om de nya medlemsstaterna inte är ekonomiskt och socialt redo för detta eller förbinder sig till unionens gemensamma europeiska framtidsvision.

Instämmer delvis. När ett land i Europa uppfyller medlemskriterierna och vill bli medlem av EU kan en utvidgning bli aktuell. Norge och Island skulle vara välkomna genast. De länder som för tillfället förhandlar om medlemskap är Montenegro, Serbien och Turkiet. Turkiet kommer ändå inte på fråga med tanke på den senaste tidens negativa utveckling när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati.

Instämmer delvis. Europeiska unionen ska vara öppen för alla medlemsländer, som förbinder sig till europeiska värderingar, unionens grundfördrag och dess demokrati- och människorättsprinciper. Rättsstaten och god förvaltning är också väsentliga. Ett möjligt medlemskap kan ha en positiv inverkan på utvecklingen i de länder som ansöker om medlemskap.

Helt emot. De länder som vill in i unionen (till exempel Serbien och Makedonien) är framför allt ute efter pengar. En dylik utvidgning skulle försvaga Finlands ställning eftersom vår betalningsandel skulle växa.

Instämmer delvis. Att utvidga EU får inte bli ett självändamål, men unionen ska självklart vara öppen för att godkänna nya medlemsländer, ifall de uppfyller de kriterier för medlemskap som är definierade och förbinder sig till de gemensamma värderingarna.


Till översikten

12.

Alla som jobbar i Finland ska ha finländska löner och villkor

Instämmer helt. EU direktiven förutsätter samma lön- och villkor. Det brister i kontrollen. Därför behövs en bättre övervakning och samarbete mellan ländernas myndigheter.

Instämmer helt. Motivering. Alla som jobbar i Finland borde också i framtiden ha finländska löner och villkor.

Instämmer helt. -

Instämmer delvis. På EU-nivå har man precis fattat beslut om att utsända arbetstagare ska ha rätt till samma arbetsvillkor ifall de är utsända längre än 12 månader. Samlingspartiet stöder detta beslut.

Instämmer helt. I Finland ska man bara kunna arbeta med finländska löner och villkor. Vi behöver en rättvis arbetsmarknad där lika jobb ska ge lika lön. De stipulationer som finns gällande utstationerade arbetstagare behöver övervakas väl så att utländsk arbetskraft inte utnyttjas.

Instämmer helt. Normerna inom arbetslivet, lagarna och arbetsavtalen finns till som trygghet för den svagare parten, det vill säga arbetstagaren. Det ska man hålla fast vid. Vi ska inte tillåta att det i Finland uppstår en arbetsmarknad med två våningar.

Instämmer helt. Lönerna i Finland bestäms utifrån allmänbindande kollektivavtal. Det garanterar arbetsfreden och förhindrar att företag skaffar sig konkurrensfördelar genom att dumpa löner eller arbetsvillkor. Detta gäller alla företag och branscher som verkar i Finland. Skillnaden i levnadsstandard mellan EU-länderna är så stor att det på den inre marknaden är omöjligt att få till stånd en jämlik konkurrenssituation för finländska företag utifrån gemensamma EU-regler. Det här gäller framför allt företag registrerade i de östligaste EU-länderna och till exempel den så kallade cabotagetrafiken.

Instämmer helt. En av Finlands fördelar är en stabil och förutsägbar arbetsmarknad. Att man i Finland tillämpar finska kollektivavtal gynnar både arbetstagare och -givare. Det är naturligtvis helt tillåtet att betala högre löner och erbjuda bättre arbetsvillkor än det som man kommit överens om i kollektivavtalen. Således handlar denna fråga främst om huruvida man ska tillåta lägre löner och sämre arbetsvillkor för utländska arbetstagare i Finland. Det godkänner vänsterförbundet naturligtvis inte, för att det leder till att man i Finland skulle tillåta lönedumpning och segregering på arbetsmarknaden.


Till översikten

13.

EU ska prioritera den fria rörligheten

Instämmer delvis. Den fria rörligheten för arbetstagare är en grundläggande princip inom EU. Som EU-medborgare har man rätt att söka jobb i ett annat EU-land, arbeta där utan arbetstillstånd, bo där medan du arbetar, stanna kvar även när anställningen har upphört, behandlas på samma sätt som landets egna medborgare när det gäller tillgång till arbete, arbetsvillkor samt alla andra sociala förmåner och skatteförmåner.
Den fria rörligheten får dock inte missbrukas för ex. olaglig invandring. En effektiv förvaltning av Schengen området förutsätter att alla medlemsländer följer överenskomna avtal och principer.

Instämmer helt. En av EU:s principiella frågor är den fria rörligheten. Den borde hållas som den är.

Instämmer helt. -

Instämmer helt. Den fria rörligheten av människor, varor, tjänster och kapital utgör kärnan av den inre marknaden. Att upprätthålla dessa fyra friheter ska vara en prioritet för EU. Utan en fungerande inre marknad försämras vår konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. För att bevara den fria rörligheten i EU måste vi försäkra oss om att vi har hårda yttre gränser.

Instämmer helt. Den fria rörligheten är en av EU:s grundläggande friheter. För att den fria rörligheten inom EU ska kunna fungera behöver EU:s yttre gränser garanteras och fungera lika effektivt överallt.

Instämmer helt. Europa behöver inga fler murar och gränser. Den fria rörligheten - ett Europa som är öppet för oss alla, ett Europa som vi kan resa i, leva i, bilda familj i, studera i och arbeta i såväl Stuttgart, Milano och Lyon som i Åbo, Jakobstad eller Lovisa - det är en stor bedrift. Man ska göra avsteg från den fria rörligheten enbart i undantagsfall och så snart som möjligt återgå till normaltillståndet.

Delvis emot. Av EU:s nuvarande fyra friheter - fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och arbetstagare - borde man lämna bort arbetskraften. En märkbar orsak till migrationskrisen var att människor kunde röra sig fritt inom Schengenområdet.

Instämmer helt. En av de centrala förutsättningarna för att EU ska fungera och accepteras av sina invånare är att man kan röra sig fritt inom unionens gränser. Mera interaktion och ömsesidigt samarbete leder också till en starkare acceptans och förståelse för EU.


Till översikten

14.

EU ska lättare kunna straffa medlemsländers brott mot demokratin

Instämmer helt. En demokratisk samhällsordning är en av grundpelarna för ett hållbart Europa.

Instämmer helt. En av de viktiga uppgifter som EU har är att med ännu större vikt fokusera sitt agerande på att stärka demokratin också i enskilda medlemsländer.

Instämmer helt. Centern stödjer kommissions förslag att genom en budgetmekanism kunna kontrollera att länderna respekterar rättsstatsprincipen.

Instämmer helt. För att vara en trovärdig förespråkare för grundläggande värderingar måste EU:s medlemsstater konsekvent vidhålla sina värderingar. Finland har en särskild roll som förespråkare av yttrandefrihet, rättsstatsprincipen och jämställdhet. Rättsstatsmekanismen, med vars hjälp kommissionen kan övervaka utvecklingen av rättstatssituationen i medlemsländerna fick sin början genom Finlands, Tysklands, Nederländernas och Danmarks brev till kommissionen år 2013 då Samlingspartiet var statsministerparti. Att ställa värnande av rättsstatsprincipen som villkor för EU-finansiering är en välkommen förändring som Samlingspartiet förespråkar.

Instämmer helt. Vi vill att EU skall ingripa när medlemsländer stiftar lagar som bryter mot mänskliga rättigheter eller rättsstatsprincipen. Ett sätt är att strypa EU-stöden till dessa länder så att beteendet får ekonomiska konsekvenser.

Instämmer helt. Europa ska stenhårt hålla fast i sina grundvärderingar: laglighet, demokrati, rättsstaten samt grund- och mänskliga rättigheter. De här värderingarna bör finnas med och främjas i allt EU gör globalt och samma krav på att hålla fast vid dessa värderingar bör också finnas inom EU. Hur kan vi kräva av andra att leva enligt dessa värderingar om vi själva inte klarar av det? Den farliga utveckling som pågår i medlemsstater som Polen och Ungern måste målmedvetet avstyras. Fria val, fria medier, ett oberoende domstolsväsende och förutsättningar för medborgarsamhället att finnas till och verka är saker som måste försvaras överallt. Medlemsländerna förutsätts följa dessa principer, om inte annat så med hot om sanktioner och villkor för EU-finansiering.

Helt emot. Problem uppstår redan när man ska formulera vad som är ett brott mot demokratin. Är vissa omröstningsbeslut, till exempel EU-kritiska sådana, ett brott mot demokratin, så som det ofta framställs?

Instämmer helt. En av EU:s grunder ligger i tanken om EU som ett freds- och demokratiprojekt. Det är alldeles centralt att man inom EU konsekvent befrämjar demokrati och invånarnas möjlighet att på bästa sätt påverka beslut som inverkar på dem själva. En fungerande demokrati förutsätter att man utbildar människor till demokrater, ingen är i grund och botten demokrat. Detta förutsätter också att man kraftigt tar ställning mot hot mot demokratin. Meningsskiljaktigheter är godtagbara så länge de existerar inom demokratins gränser, direkta hot mot det demokratiska systemet är inte acceptabla.


Till översikten

15.

Finland ska självt få reglera beståndet av storskarv

Instämmer helt. Både EU och våra nationella myndigheter verkar ha svårt att inse att skarven är ett hot mot det hållbara fisket i Östersjön. Skarven fortsätter att breda ut sig och riskerar att rubba hela ekosystemet. Den påverkar yrkesfisket och folks vilja att bo i skärgårdsområden.

Instämmer delvis. Miljöfrågorna är viktiga på EU-nivån. I framtiden borde det vara möjligt att samtidigt på nationell nivå kunna fatta beslut som inte hotar till exempel arternas mångfald.

Instämmer helt. -

Instämmer delvis. Storskarven är idag skyddad av EU:s fågeldirektiv. Medlemsländer får själva tolka direktiv och anpassa dem till nationell lagstiftning. Finland har av alla medlemsländer den strängaste tolkning av fågeldirektivet. Skarven finns numera sedan 1997 i den andra bilagan i direktivet, vilket betyder att man får åta sig skyddsjakt vid behov. Det har man gjort på Åland, Sverige och Danmark. Problemet torde därmed ligga i finska myndigheternas tolkning av direktivet och inte på EU-nivå.
Skarven är skyddad av den finska naturskyddslagen. Samlingspartiet ser att naturskyddslagens undantagstillstånd bör bli mer flexibla när det gäller skarvar, så att vi kan ta hand om vår skärgård.

Instämmer helt. Vi vill att problemen med den överstora skarv- och sälpopulationen ska kunna åtgärdas lokalt.

Helt emot. Storskarven är en art som på 1990-talet återvände till sina ursprungliga bosättningsområden längs Östersjökusten, och är alltså inte en främmande art. På grund av storleken på beståndet har den fått sin beskärda del av kritik för sin inverkan på fiskerinäringen och den växtdödlighet som fåglarnas spillning åstadkommer. Jakt på storskarv är inte tillåten inom ramen för EU:s fågeldirektiv men det är möjligt att ansöka om undantagstillstånd via näringslivscentralerna. Ett effektivare sätt att minska beståndet av storskarv är att låta havsörnen jaga. Det har visat sig att storskarven är ett lätt byte för havsörnen. I Skärgårdshavet ser det ut som om havsörnen jagat bord storskarven från flera ställen.

Instämmer helt. -

Helt emot. Finland bör förbinda sig till internationella miljö- och djurskyddsdirektiv.






1: Finland ska på sikt lämna euron
2: Alla EU-länder ska ta emot asylsökande
3: På sikt ska EU bli ett Europas Förenta Stater
4: Efter 2025 ska inga nya fossildrivna bilar få säljas i EU
5: EU-samarbetet ska vara mindre omfattande i framtiden
6: EU ska pressa medlemsländerna att öka jämställdheten
7: EU ska ta större ansvar för sociala rättigheter
8: En europeisk koldioxidskatt ska införas
9: EU ska utveckla en gemensam försvars- och säkerhetspolitik
10: EU-parlamentariker ska redovisa sina kontakter med lobbyister
11: EU ska tillåta att fler länder blir medlemmar
12: Alla som jobbar i Finland ska ha finländska löner och villkor
13: EU ska prioritera den fria rörligheten
14: EU ska lättare kunna straffa medlemsländers brott mot demokratin
15: Finland ska självt få reglera beståndet av storskarv

Till toppen