Zillenmaterial från 30-talet räddades av slumpen

Bild: Leif Weckström

Zilliacuska skolan, som lämnat bestående spår i den finlandssvenska skolvärlden, firar 90 år. Elevarbeten från 1930-talet som av en slump räddades från sopbilen överlämnas i höst till Svenska litteratursällskapet. – Materialet är kulturhistoriskt värdefullt, säger enhetschef Pamela Gustavsson på SLS.

Tjocka högar av handgjorda elevarbeten ligger utspridda i kök och vardagsrum i den ljusa lägenheten i Eira i Helsingfors. På Resa med Dr Z. 1939 är rubriken på ett av arbetena, och Dr Z, det är Laurin Zilliacus, grundaren av Zilliacuska skolan, Zillen, eller Tölö svenska samskola som var dess officiella namn. Lägenheten där vi befinner oss i är Eli Aminoffs hem. Hon är själv före detta elev och lärare i Zillen, där hon undervisade i franska och engelska.

– De flesta av elevarbetena har gjorts inför den nordiska kongressen för ny uppfostran 1938 som ordnades av organisationen New Education Fellowship. Mötet hölls i Ulfåsa skola, som storskolans nybygge för lärdomsskolan på den tiden verkade i, berättar Aminoff.

Att elevarbetena över huvud taget finns kvar är rena slumpen. Det var Harri Stenberg som hittade dem när han hälsade på sin svärmor, skolans köksbiträde och fastighetsskötare Rauha Lehtonen som bodde i skolan fram tills den upphörde 1978 när grundskolan infördes i Helsingfors.

– Harri hittade hela högen i regnet på skolgården just innan sopbilen kom, och räddade den. Arbetena fanns länge på hans vind men det blev det min tur att ta över dem när vinden skulle tömmas, säger Aminoff.

Ett eget mikrosamhälle

Pedagogiken i Zilliacuska skolan hade Laurin Zilliacus själv format utifrån rörelsen New Education Fellowships idéer, som betonar så kallad aktivitetspedagogik och learning by doing – att lära sig genom att göra. Den som myntade begreppet var den amerikanska filosofen John Dewey, den pedagog som kanske haft mest inflytande över den moderna skolans utveckling. En liknande filosofi som Zillens har bland annat Steinerskolan och Freinetrörelsen, där handens och hjärnans arbete värderas lika. Mycket av materialet i Zillen gjorde eleverna själva. Zillen fungerade som ett litet samhälle, man skrev och ritade grupparbeten och lärde sig socialt samarbete.

– Målet var att utbilda sådana barn som aldrig mer skulle starta ett världskrig, säger Aminoff.

Skolan var som ett mikrosamhälle med egen bank, egen domstol där olika förseelser behandlades och egen pappershandel, där man köpte pennor, suddgummin och andra nödvändiga skoltillbehör.

– Att sitta i banken eller pappershandeln var enormt spännande, säger Aminoff och visar upp en liten gulnad lapp med anteckningar över inköp.

Före sin tid

Laurin Zilliacus ansåg att man skulle använda god vilja, inte tvång. Eleven ställdes i centrum. I stället för hemläxor fick eleverna veckouppgifter varje måndag morgon som skulle vara klara till lördag morgon.

– Trots att man hade läxläsningstimme på morgonen var det inte sagt att alla utnyttjade den utan i stället skrev ihop något sista dagen. Ofta hjälptes man åt, säger Aminoff.

Zilliacus införde också en timme varje vecka då världshändelserna behandlades. Ett utmärkande drag för skolan var att på olika sätt försöka överbrygga de traditionella ämnesgränserna i undervisningen.

– Zillen hade sammansätta ämnen som till exempel MBG – matematik, biologi och geografi.

Grundskolans införande gjorde slut på Zillen men en del av Laurin Zilliacus progressiva pedagogik har infiltrerats i grundskolan. Sammansatta ämnen är ju något man för ett par år sedan gick in för i grundskolans nya läroplan. Vid specialiseringslinjen vid Tölö gymnasium och dess föregångare vid Gymnasiet Svenska normallyceum, där Anna Lena Bengelsdorff, Chris-May Savonius och Eli Aminoff var förgrundsgestalter, lever en del av pedagogiken kvar.

– Visst kan specialiseringslinjen ses som en andlig arvtagare. Vissa av de pedagogiska traditionerna syns fortfarande. Mycket handlar ändå om att man vid en liten nedläggningshotad skola får jobba extra hårt för att få finnas kvar, säger Annika Luther, lektor i biologi, geografi och humanekologi vid Tölö gymnasium. Hon har också själv gått i Zillen.

SLS näst på tur

Näst på tur att ta hand om de 80 år gamla elevarbetena står Svenska litteratursällskapet nu i höst. På SLS vill man ännu inte uttala sig om vad materialet ska användas till innan man tagit emot det.

– Men materialet är kulturhistoriskt värdefullt, säger enhetschef Pamela Gustavsson på SLS.

På SLS finns sedan tidigare elevmaterial från Zillen, Föreningen Ulfåsa Älgars arkiv (1928). I arkivet ingår elevmaterial som samlats in i samband med skolans 60-årsjubileum år 1988.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning