Ytterligare 5 800 kan dö av covid i Sverige

Antalet inlagda på intensivvård för covid-19 har minskat stadigt i Sverige den senaste tiden. Men det finns farhågor om nya utbrott under hösten i hela Europa. Arkivbild. Bild: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Folkhälsomyndigheten i Sverige har på regeringens uppdrag tagit fram olika scenarier för hur smittspridningen kan utvecklas i landet under det kommande året. I det värsta scenariot beräknas ytterligare drygt 5 800 personer dö av viruset.

Inför hotet om eventuella nya utbrott av covid-19 har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att ta fram scenarier för hur situationen i Sverige kan påverkas. I rapporten beskrivs tre olika scenarier från i dag till den 1 september nästa år. Det minst allvarliga är att dagens låga infektionstakt håller i sig, vilket leder till en avtagande spridning. I så fall beräknas ytterligare drygt 200 personer avlida på grund av covid-19.

Topp efter nyår

Det andra scenariot utgår från en ojämn smittspridning, vilket väntas ge en kraftig topp tidigt på hösten som följs av en ny topp efter nyår. Enligt modellen blir då antalet dödsfall ytterligare drygt 3 200 varav cirka 2 860 är personer äldre än 70 år.

Folkhälsomyndigheten skriver i rapporten att detta är en tänkbar utveckling om folk börjar umgås mer frekvent, i nya konstellationer och i större grupper. "I scenariot antas att infektiviteten snabbt minskar igen då människor blir medvetna om utbrottet och följer rekommendationer om distansering. Efter ett par månader sker en liknande snabb ökning och minskning."

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger under Folkhälsomyndighetens presskonferens att detta scenario är det mest sannolika:

– Det vi tror mest på är det att vi får utbrott här och där, som vi sett i Gällivare och som vi sett i andra delar av världen.

Ingen prognos

Det tredje scenariot beskriver en stadigt ökande och ihållande smittspridning i alla regioner. Antalet nya dödsfall blir då cirka 5 880, enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar, varav drygt 5 100 är över 70 år.

Folkhälsomyndigheten påpekar att rapporten inte är tänkt som en prognos, utan som ett planeringsunderlag inför höstens smittskyddsarbete. En sådan planering ska enligt regeringsuppdraget presenteras senast den 1 september, i samverkan med Läkemedelsverket, Länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Socialstyrelsen.

– Nu tittar vi på vilka åtgärder som är möjliga och rimliga vid olika scenarier, och kanske också vad vi möjligen skulle kunna lätta på om vi hamnar i den typen av scenario. Det är hela poängen med det här, att kunna ha lite mer framförhållning än vad vi har hunnit med än så länge, säger Anders Tegnell.

Han tillägger att det är mycket svårt att göra framtidsscenarier, inte minst för Sveriges mindre regioner.

– I stort sett alla som hittills har försökt att göra någon sorts prognoser har haft mer eller mindre fel, nästan alltid åt det hållet att man har överskattat hur mycket sjukdomsfall man får, säger Anders Tegnell.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning