Yrsa Stenius: I Finland är medierna snällare – i Sverige mer indignerade

Skillnaden. Yrsa Stenius är oroad över att den ton som de rasistiska medierna anslår läcker över i de etablerade medierna. – I Sverige är kvällspressen nog anständig i fråga om rasism, men det kan man inte säga om de finska kvällstidningarna. De läcker igenom mer, säger hon. Bild: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto

I dag kan i princip vem som helst publicera sig på nätet, men varken medierna eller folket har förstått vilket ansvar den här makten medför. Det säger Yrsa Stenius, journalist och tidigare pressombudsman i Sverige.

Folket och medierna har fått allt mer makt, men ansvaret har inte ökat i takt med makten. Många förstår inte att ord och publicitet kan skada något fruktansvärt, säger Stenius, som tycker att man redan i grundskolan borde lära sig att använda ett pressetiskt omdöme på nätet.

– Ordets makt är en makt som kräver ansvar, och pressetik borde vara del av all skolundervisning. I dag tenderar liv och person att flyta ut och bli allmän egendom, säger hon.

Det var oron för bristande pressetik och maktförskjutningen till individerna som fick henne att skriva boken Orden i min makt (2016). I boken diskuterar hon ordets frihet och frihetens gränser.

– I dag har så gott som alla människor tillgång till ett mycket verksamt maktmedel, nämligen offentligheten. Då måste man också veta hur man brukar den makten. Det är ju ett fruktansvärt maktmedel att hänga ut människor på nätet och avslöja deras privata hemligheter, säger Stenius.

"I Finland är medierna snällare"

Speciellt makthavare är utsatta. De lynchas i offentligheten och får ibland oproportionerligt häftig kritik på ganska lösa grunder, säger Stenius, och nämner dreven mot de socialdemokratiska politikerna Mona Sahlin och Margot Wallström som exempel. Så sent som i augusti avgick den socialdemokratiska ministern Aida Hadzialic efter att hon fastnat i en poliskontroll vid Öresundsbron med 0,2 promille alkohol i blodet.

– Jag har inte sett en enda journalist som skrev att det här är att gå för långt. Statsministern var så rädd för medierna och mediedrevet att han lät en ung, duktig minister gå för att hon hade 0,2 promille i blodet – en alkoholhalt som är olaglig i ganska få länder, säger Stenius.

Risken med dreven mot politiker är att ingen längre vill bli politiker om man kräver att de ska vara fläckfria och perfekta, säger hon. Dessutom riktas kritiken nästan uteslutande mot de offentliga makthavarna trots att en stor del av makten finns hos de mer fördolda, och den som kritiseras ges sällan möjlighet att försvara sig.

– Det finns många tillfällen då det verkligen finns fog för att hårt kritisera politiker och kräva deras avgång, men i Sverige tycker jag att man gör det väldigt lättvindigt. Vi har en ständigt kokande indignationsgryta och ibland kokar den över, säger hon.

I Finland är medierna snällare – tonfallet är neutralare och man är inte så överdrivet indignerad hela tiden, säger Stenius.

– Också när finländska journalister redogör för saker som de förhåller sig kritiskt till är tonen sakligare. I Sverige hade Juha Sipilä (c) blivit fullständigt mosad, säger Stenius, och syftar på Terrafame-affären.

Ökande klyftor

En stor utmaning i dag är att överbrygga den ökande klyftan mellan den världsbild som de etablerade medierna och de nättidningar som drivs av högerextrema eller populistiska rörelser förmedlar. En otäck trend är att Sverigedemokraterna, Sannfinländare och högerrörelser håller på och undergräver förtroendet för demokratin på ett ganska obehagligt sätt, säger Stenius.

– De har sina egna nättidningar där de skriver fräna saker som inga anständiga tidningar skriver, om invandrares brott och våldtäkter, och hävdar att anständiga tidningar inte skriver om det. Till slut får vi en ohanterlig klyfta mellan människor som läser de här medierna och blir väldigt påverkade och börjar misstro både det fria ordet och det politiska systemet. Det kan bli en oerhört obehaglig stämning i samhället om det här fortsätter, säger hon.

Därför är det väldigt viktigt att de etablerade medierna hittar ett sätt att behandla också saker som sker inom samhällsgrupper som det är känsligt att skriva om, såsom invandrare, men gör det på ett anständigt och just sätt, säger hon.

– Då kan ingen säga att de etablerade medierna tiger ihjäl det, utan de kan säga att de uppmärksammar ämnena, men gör det på ett just sätt. Hittills har det funnits en tendens att försöka undvika de här ämnena, säger Stenius. 

Fotnot: Yrsa Stenius var gäst på det finlandssvenska medieseminariet Mediespråk som ordnades i helgen.

 Född 1945 i Helsingfors

 Finlandssvensk journalist, författare och krönikör. Tidigare chefredaktör för Arbetarbladet och Aftonbladet.

 Jobbade som Allmänhetens pressombudsman (PO) i Sverige 2007–2011. PO övervakar pressetiska frågor och hjälper personer som anmäler att de har kränkts i en tidning.

Aktuell med boken Orden i min makt, som utkom i höst.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning