Yrkesskolor äter av kassan – ska lösa sparproblemet själva

Axell i Karis.Bild: Nina Ahtola / Arkivbild

Yrkesskolorna i Svenskfinland står i helt olika situation då regeringens stora nedskärningar kommer. – Vi är mellan hammaren och städet, säger Stefan Johansson, vd vid Axxell.

Förslaget att skära ner anslagen till yrkesskolorna behandlas just nu i kulturutskottet i riksdagen.

Utskottet har redan tidigare påpekat att ordningsföljden är problematisk: Först vill regeringen skära ned anslagen med 190 miljoner nästa år, och först år 2018 träder den nya finansieringsmodellen för yrkesskolorna i kraft.

Nästa år skall yrkesskolorna alltså klara sig med drygt 87 procent av den vanliga finansieringen, och hitta sparmålen själva, vilket kan ge stora variationer i lösningarna helt oberoende av strategin i reformen.

– De borde absolut träda i kraft samtidigt, säger Stefan Johansson, vd för Axxell Utbildning Ab.

I kulturutskottet finns oron inte bara bland oppositionspartierna, som lämnat avvikande åsikter, utan det plågar också regeringsleden, enligt vad HBL erfar. Sparmålet anses viktigt, men det faktum nedskärningarna kommer ett år före reformen ses som ett klart problem.

Då ansvaret för att skära ner läggs på de enskilda skolorna, finns risken att styrningen tappas, och sparandet drabbat studielinjer som kunde vara viktiga för sysselsättningen. I kulturutskottet förekommer också kritik mot att sparmålen kan drabba dyrare specialiseringar, oberoende av om det är vettigt.

Axxell: Vi har redan sparat

I Svenskfinland står yrkesskolorna i väldigt olika position. Johansson påpekar att det redan finns ett tjugotal tidigare självständiga enheter bakom Axxell, och att man under de senaste åren sparat på personal och fastigheter, och tagit bort överlappningar från tidigare fusioner.

Axxell har redan nu nio verksamhetsorter, om man inräknar både vuxen- och ungdomsutbildning, och området sträcker sig över hela Nyland till Åboland och Sydösterbotten. Ett slag mot Axxell kom bland annat då NTM-centralen slutade köpa arbetskraftsutbildning i Västnyland, vilket innebar ett direkt verksamhetsbortfall.

– I något skede börjar man fråga sig när lagens bokstav om jämlika grunder kommer emot, säger Johansson, som hoppas att Undervisningsministeriet också beaktar den svenskspråkiga utbildningens verksamhetsvillkor.

Johansson ser inte vilka stenar som skulle gå att vända på längre. Det går inte att jämföra med yrkesskolor som är har koncentrerat sin verksamhet geografiskt, säger han.

– Vi har i fyra års tid inte gjort annat än sparat. Vår personal har redan gått ner från 430 till 330 personer, säger Johansson.

Omkring hälften har sparats på administration och andra stödfunktioner. Också närundervisningstimmarna har redan minskat, och permitteringar har varit ett verktyg de senaste åren. Undervisningsministeriet kommer att ha ett varv av möten med yrkesskolor för att diskutera nästa år och Axxell är en av dem. Johanssons budskap är att det behövs mer resurser, inte mindre.

– Sparar vi mer av närundervisningen påverkar det genomströmningen och hur många som utexamineras, vilket i sin tur påverkar resultatfinansieringen, som blir ännu viktigare efter reformen. Vi är mellan hammaren och städet.

Optima, Inveon har kassa som buffert

På Optima i Österbotten ser vd Rabbe Ede med tillförsikt på själva reformerna, även om nedskärningstidtabellen är tuff.

– Mycket av det som görs är också bra, men på grund av nedskärningarna hamnar det ofta i skymundan, säger Ede och nämner examensreformen, som fokuserat antalet olika yrkesexamenstitlar från 351 till 166.

Det nya system som planeras träda i kraft 2018 ser Ede också positivt på. Reformen går ut på att finansieringen i framtiden skulle styras i högre grad av resultat än av den vanliga grundfinansieringen. Förslaget är att hälften av finansieringen skulle vara grundbulten för antalet studieår, men därefter skulle trettiofem procent basera sig på avlagda examina och femton procent på resultat efter studielivet: hur väl de utexaminerade sysselsätts eller fortsätter utbilda sig, och eventuellt på studerandes feedback.

Systemet gynnar högt rankade skolor som Optima.

– Systemet gynnar det att eleverna får jobb och det är något vi varit bra på. Det tvingar fram att man har goda relationer till arbetslivet.

Eftersom Optima redan i våras samarbetsförhandlade, och 2017 blir ett mellanår i väntan på det nya systemet, har de sju ägarkommunerna och styrelsen tillåtit en minusbudget för nästa år.

Minusbudget under mellanskedet blir det också för Inveon i Östnyland, där många frågor är öppna. Tvisterna om kommande fusioner har lett till att framtiden fortfarande är bordlagd. Det senaste förslaget går ut på att Inveon flyttar under Prakticum, medan finska Östnylands utbildningssamkommun skulle slås ihop med trespråkiga Point College i Borgå till ett koncernbolag.

Enligt Inveons rektor Solveig Mickels innebär övergångstiden att skolan under 2017 tillåts ha ett minusresultat och leva på kassamedel.

Svårare i Helsingfors

På Prakticum i Helsingfors bedömer man att skolan klarar sig efter förra vårvinterns samarbetsförhandlingar, då tre lärarårsverken sparades bort på minskad närundervisning. I övrigt är läget lika öppet som för Inveon, efter Prakticum eventuellt står inför att överta både Inveon och ungdomsverkstaden Sveps.

Förändringarna ser vd och rektor Harriet Ahlnäs som en positiv sak. Däremot ser hon orosmoment i den nya finansieringsmodellen som planeras träda i kraft 2018.

Medan Optima bedöms gynnas av den, ser Ahlnäs att systemet passar sämre för skolorna i huvudstadsregionen.

– Avbrott i studierna räknas negativt, och yrkesskolorna i Helsingfors har överlag en sämre genomströmning än på andra håll, därför är vi oroliga för finansieringen, säger Ahlnäs.

En stor orsak är att utbudet av både jobb och utbildningar. Servicesektorn är mycket stor, och inom hotell- och restaurangbranschen finns det ett sug efter arbetskraft, som lockar med sig studerande redan före examensdagen.

– De som får examen hos oss får nog jobb, det visar våra egna undersökningar. Men vi har också en stor andel som söker sig vidare till yrkeshögskola, på grund av utbudet här, säger Ahlnäs, och oroar sig för att en finansieringsmodell där fortsatta studier ger en sämre summa än elever som direkt går ut i arbetslivet ska drabba Helsingforsskolorna negativt.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33