Yle lägger ner Sportmagasinet sedan tittarsiffrorna rasat

Magnus Eklöv, Leif Lampenius och Marianne Nyman har varit bekanta namn och ansikten för Sportmagasinet-publiken. Bild: Yle

TV-publiken övergav Sportmagasinet. Nu väljer Svenska Yle att lägga ner det en gång väldigt populära programmet. – Det finns ett vemod och en sorg då en framgångssaga tar slut, säger Yle Sportens chef Johan Portin.

Sportmagasinet var under 1980- och 1990-talet ett av Svenska Yles stora dragplåster. Programmet kunde locka upp till 300 000 tittare och många finskspråkiga valde att se på de välgjorda och fördjupade inslagen om stort och smått från idrottsvärlden. Men vid årsskiftet går programmet i graven.

– Beslutet att lägga ner Sportmagasinet kom efter att tittarsiffrorna sjunkit, säger Portin.

Några exakta siffror vill han inte avslöja men han säger att publiken i dag är bara 5–10 procent av vad den var under glansdagarna på 1990-talet.

– Det är Svenska Yles ledning och Yle Sporten som tagit beslutet tillsammans och det var inte väldigt svårt att ta, säger Portin.

– Beslutet har tagits emot med öppna armar på redaktionen.

Det finns två händelser som försnabbat tittarsiffrornas ras för Sportmagasinets del. Då det svenska innehållet fick sin egen tv-kanal, Yle FST5 (senare, FST5 och Yle Fem), 2001 tappade Sportmagasinet omkring hälften av sina tittare. Det var många finskspråkiga som tidigare tittat på programmet som slutade titta i och med flytten till den svenskspråkiga kanalen.

– Det var många finlandssvenska program som tappade tittare då och för Sportmagasinet var det en klar vändpunkt, säger Portin.

Följande stora tittarbortfall skedde i samband med att Yle Fem och Yle Teema började dela kanalplats i april 2017. Då fick Sportmagasinet en ny sändningstid som alla tittare inte hittade.

– Vi insåg att vi måste göra något radikalt för att få till en förändring, säger Portin.

Vill nå ut till publiken

Sportmagasinet, som började sändas 1985, har varit i en klass för sig i finsk sportjournalistik i tv. Där nyhetssändningarna ofta präglas av att nyhetsuppläsaren först berättar hur en tävling eller match slutat för att sedan visa kronologiska bilder från tävlingen eller matchen och slutligen avsluta med en intervju där en spelare eller tränare kommenterar det vi redan både hört och sett, har Sportmagasinet gett bakgrund, bjudit på intressanta vändningar, fin bildsättning, stark dramaturgi och välregisserade berättelser.

– Vi vill ha kvar den här sortens innehåll också i framtiden men vi måste kunna nå ut med det till en publik, säger Portin.

– Då folk ser allt mindre på tv och allt mer på nätet måste vi försöka nå vår publik via nätet och via sociala medier. Vi ska fortfarande bjuda på samma fördjupande innehåll och försöka anpassa det goda innehåll vi är bra på att skapa till en omgivning som inte fungerar på samma premisser.

En helt lätt ekvation är det inte att förflytta det tidigare framgångskonceptet till den digitala världen. Men det finns enligt Portin också positiva sidor av att de långa tv-sändningarna försvinner.

– Samtidigt som det är lite nervöst och osäkert i samband med en så här stor förändring känns det bra. Det finns ett vemod och en sorg då en framgångssaga tar slut. Men den gör det för att en ny ska kunna börja, säger han.

Formatet begränsat

Johan Portin säger att Sportmagasinets tv-format, 30 minuter varje vecka, begränsat och satt en del press på produktionen. Därför kommer Sportmagasinet, åtminstone i sitt nuvarande format, att sluta vid årsskiftet.

– Trettiominutersformatet har betytt att vi ibland varit tvungna att klippa ner och förkorta inslag och att vi ibland tvingats förlänga inslag. I fortsättningen ska vi inte göra nio minuter på sådant som kanske bara håller för sex minuter, säger han.

Och trots att man ofta drar paralleller mellan korta videor och sociala medier och nättittande säger Portin att Yle Sporten inte i framtiden bara kommer att bjuda på korta inslag.

– Sportdokumentärer hör ju till sådant som folk ser mycket på nätet och de kan vara rätt långa, säger han.