Wolt vill leka med de stora pojkarna i Silicon Valley – men kan trots 700 miljoner euro ingalunda dra en lättnadens "Zuck"

Matleveransföretaget Wolt fortsätter växa och locka färskt riskkapital. Bild: Heikki Saukkomaa / Lehtikuva

Wolt höjer insatsen i kriget med Uber Eats och Foodora. Men utmattningskriget pågår inte bara på de finansiella eller tekniska fronterna.

På måndagen stoltserade det Helsingforsbaserade matleveransföretaget Wolt med 436 miljoner euro i färskt riskkapital, och har nu totalt bringat in 707 miljoner euro från olika investerare, varmed man knappar in på konkurrenterna med massiv finansiering i ryggen. Bland investerarna finns namnstarka aktörer, inte minst Goldman Sachs Growth Equity, och Iconiq Growth, vars klienter inkluderar Facebookgrundaren Mark Zuckerberg. Därmed sätter Wolt sig på den internationella kartan och får en bildlig plats vid pokerbordet som omges av den tjockaste cigarröken.

Inom teknikvärlden är litet ingalunda vackert, tvärtom är storleken både alfa och omega: lönsamhet bygger på dominans via data, effektiva algoritmer och nätverkseffekten bland kunder.

Det är en strid på kniven om marknadsandelar: Vem lyckas pumpa in digital olja – data – som smörjer det fysiska maskineriet – kurirer – och optimera logistiken? Marknaden för matleveranser på nätet väntas växa från cirka 35 miljarder dollar i dagsläget till 365 miljarder år 2030.

I fjol breddade Wolt sitt sortiment bortom restauranger och hämtmat till att även omfatta livsmedel och produkter från detaljhandeln, och expanderade samtidigt till både Tyskland och Japan. Wolt ska ha fullt erkännande för att sedan starten 2015 ha byggt en framgångshistoria för det europeiska ekosystemet av uppstartsbolag.

Samtidigt lär debatten om mat- och leveransbudens dåliga arbetsvillkor fortsätta. Så kallade gigarbetare får sina uppdrag via en app och omfattas inte av samma arbetsmiljölagstiftning eller försäkringsskydd som anställda. Frågan har drivits till sin spets till följd av virusrelaterade nedstängningar och växande näthandel. Med ökade volymer och press från uppdragsgivarna är det mer regel än undantag att knegarna pressas till bristningsgränsen. Branschen bygger på de facto-tvångsföretagande hos ett modernt prekariat som saknar förutsägbarhet, anställningstrygghet och förmåner som sjukförsäkring, semester och betald pension.

I oktober meddelade Arbetsrådet, en oberoende specialmyndighet, att matbud som jobbar för till exempel Wolt eller Foodora borde räknas som anställda och inte som självständiga företagare. Branschens stora utmaning är varken att skapa den mest effektiva kodsnutten eller övertyga riskkapitalister – det är att bygga en verksamhet som ryms inom de nuvarande ramarna för arbetslivet.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning