WHO klassar viruset som pandemi – betonar att alla länder fortfarande kan bromsa spridningen

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus. Bild: Fabrice Coffrini/AFP-Lehtikuva Coffrini

Spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi, meddelar Världshälsoorganisationen på en presskonferens.

På onsdagseftermiddagen tillkännagav Världshälsoorganisationen WHO att det nya coronaviruset nu har fått så stor spridning att det räknas som en pandemi. Hittills har 118 000 bekräftats smittade och 4291 avlidit i sjukdomen covid-19.

– Vi är djupt oroade både över den alarmerande smittoutvecklingen och av bristen på åtgärder för att stoppa den. Därför har vi gjort bedömningen att det nya coronaviruset bör klassas som en pandemi, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Adhanom Ghebreyesus betonar att pandemiklassificeringen inte förändrar organisationens värdering av de risker som coronaviruset medför. Inte heller förändrar det hur WHO arbetar eller vad länderna borde göra.

– En pandemi är inte ett ord som ska användas lättvindigt. Om man missbrukar ordet kan det skapa obefogad rädsla eller en felaktig känsla av att kampen mot viruset är över, vilket leder till onödigt lidande och död. Alla länder har fortfarande en chans att bromsa utbrottet.

Han påpekade också att 90 procent av de smittade finns i fyra länder: Kina, Italien, Sydkorea och Iran. Av dem har både Kina och Sydkorea lyckats vända utvecklingen.

– Flera länder har visat att det går att mota spridningen. Nu uppmanar vi andra länder att följa exempel: gör era sjukhus redo, gör vårdpersonalen redo. Kommunicera med era medborgare om riskerna och hur man kan skydda sig. Hitta, isolera, testa och behandla alla covid-19-fall och spåra varje kontakt. I länder med bara ett fåtal fall kan man förhindra intern spridning, och också länder som redan har samhällelig spridning kan vända trenden.

Det här innebär en pandemi

En epidemi innebär att många människor i ett område på kort tid insjuknar i samma sjukdom. En epidemi som har spridits över flera världsdelar kallas för pandemi.

– För att det ska klassas som en pandemi ska det ha kommit igång en kontinuerlig spridning över egentligen alla kontinenter, men åtminstone över två, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på svenska Folkhälsomyndigheten.

För att en sjukdom ska kunna spridas så mycket behöver det dessutom vara en helt ny typ av smitta.

– Det förutsätter att det är en ny sjukdom som vi inte har någon immunitet mot i befolkningen överhuvudtaget, att det är något vi inte har stött på tidigare. Så alla kan mer eller mindre bli sjuka av det. Dessutom måste det vara något som är hyfsat smittsamt.

Den stora skillnaden på en pandemi och en epidemi ligger i hur myndigheter och sjukvård agerar.

– På engelska säger man att man går från containment to mitigation, från inneslutning till att försöka minska effekterna så mycket som möjligt, säger Anders Tegnell.

Under 1900-talet inträffade tre stora pandemier: Spanska sjukan, Asiaten och Hongkong-influensan. Även influensan A(H1N1), den så kallade svininfluensan, som påträffades för första gången under våren 2009 orsakade en pandemi.

Historiskt så har de influensavirus som orsakat pandemier ofta haft sitt ursprung i virus bland fåglar.

Hur ska man som privatperson agera vid en pandemi?

– I grunden så förändrar det inte så mycket. Det är viktigt att lyssna på olika myndigheter och följa de råd som ges. Det grundläggande är att vara noga med handtvätt och personlig hygien för att minska smittspridning, säger Anders Tegnell.

Källa: Nationalencyklopedin, Folkhälsomyndigheten

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning