Welcome on board! Om kulturell mångfald

Det är svårt att hålla huvudet kallt när världen förändras och människor är i rörelse.

I vilket skede blev begreppet "kultur" ett centralt kriterium för att vara en människa? Kultur har på kort tid uppstått som ett nytt identitetsgivande element. Somliga forskare menar att man kan dela upp världen i olika kulturer och att skillnader mellan olika kulturer förklarar dagens kris. Gamla klassificeringskriterier, såsom klass och kön, eller religion och hemmabas (stad-landsbygd) duger inte längre.

Alltså strunta i inkomster och genus – i dag är vi framför allt representanter för våra kulturer. Kultur är som en dämpad kombination av det som vi tidigare brukade kalla etnicitet, ras och religion i ett visst geografiskt sammanhang. Begreppet kulturell mångfald leder tankarna till det yttre, beteende, klädsel, seder och vanor. Trots konceptets händighet, har spänningarna inte minskat. Genom kulturdiskurs kan vi utesluta andra, representanter av så kallade främmande kulturer.

Dem kan vi beskåda på andra sidan av staketet, såsom Undervisningsministeriet nätmaterial föreslår. Ministeriet har gett ut kunskapsstoff för distansutbildning under namnet Kom med! Welcome on board! Så här säger den högsta kulturauktoriteten: "Den viktigaste grundläggande livsfrågan är: vem är jag och var hör jag hemma. Varje självbild, identitet, utformas av den sociala och kulturella miljön där man är född och vuxen. Kulturidentitet är särskilt viktig när det gäller människor från en annan kulturell sfär" (min översättning).

En annan kultursfär? Undervisningsmaterialet fortsätter: "Det är lättast att närma sig främmande kulturer genom att titta på hur människor beter sig och klär sig, eller vilken typ av konst och arkitektur de har producerat. Kärnan i kulturen är dock osynlig för ögat. För att förstå andra borde man veta vad deras kultur värderar, beundrar eller fördömer."

Tanken bygger på multikulturalism, som spred sig från den angloamerikanska världen till Finland under 1990-talet. I Förenta staterna har kärnan av den statliga identiteten varit kulturell mångfald. När européer och andra kom till det "tomma landet", bildades den amerikanska drömmen – en välmående nation är summan av dess integrerade kulturer. Marschordningen var dock klar. Den bästa av samtliga kulturer var den europeiska vita mannens kultur.

Multikulturalism bygger på ett farligt etnonationalistiskt tänkande. Det diffusa begreppet glömmer alltså att människan är mer än bara representant för sin nationella kultur. I Europa, tack vare den koloniala eran, har storstadsliv i århundraden framkallat en samexistens mellan olika religioner, språk och etniska grupper. Det har funnits viktigare aspekter, som förenar folk och ger identitet, såsom utbildning och yrkeskunnande, hemkänsla (land eller stad), social aktivitet och familjestatus.

I dag fylls medierna med nyheter om etniska eller religiösa konflikter. Nya fiendebilder uppstår och de har ofta mörka ansikten. Det är svårt att hålla huvudet kallt när världen förändras och människor är i rörelse. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta av oss inte bara är representanter för våra "kulturer". Vi har en rad andra historier och erfarenheter, kunskaper, kunnande och socialt kapital som ger oss identitet.

I vilken kultur hör jag hemma? Utan tvekan: den akademiska kulturen och storstadskulturen. Båda är globala och universella.

Laura Kolbe professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet och stadsfullmäktigeledamot (C)

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning