Wall Street ställs mot väggen

Börsguru i blåsväder. George Clooney får äta upp sina ord i Jodie Fosters Money Monster. Bild: Okänd

Med jämna mellanrum brukar det kapitalstarka Hollywood klämma åt det kapitalstarka Wall Street. Så sker också i Money Monster.

DRAMA

Money Monster

Regi: Jodie Foster. Manus: Jamie Linden, Alan DiFiore, Jim Kouf. Foto: Matthew Libatique. Musik: Dominic Lewis. I rollerna: George Clooney, Julia Roberts, Jack O'Connell, Caitriona Balfe, Dominic West, Lenny Venito, Giancarlo Esposito.

I färskt minne har vi fjolårets The Big Short. Årets elektrifierade bidrag är Money Monster med Jodie Foster som regissör, en av dem som bör hänföras till den intelligenta och annorlunda kategorin i Hollywood. Resultatet är intressant och underhållande utan att vara helt övertygande.

I god form som vanligt är George Clooney som dyker upp som Lee Gates, en trollkarl från Wall Street som tillika fungerar som underhållande clown i det populära tv-programmet Money Monster. Det sänds direkt och Gates som gjort finansvärlden till underhållningsindustri serverar heta tips och insides information åt tittarna. Den verkliga förebilden är säkert Jim Cramer som är värd för programmet Mad Money.

När Gates nu inleder sin nya show är han emellertid tvungen att komma med en smärre jobspost. Det av honom i månader entusiastiskt påhejade bolaget Ibis Clear Capital har under oklara förhållanden plötsligt förlorat 800 miljoner dollar. Men missödet skyller bolaget och Gates på datastrukturer och algoritmer som strejkade.

Programmet hinner rulla tio minuter när studion övermannas av en inkräktare försedd med pistol och en högexplosiv väst. Kyle Budwell (Jack O'Connell), en arbetare från Queens, har förlorat hela sitt modersarv, 60 000 dollar, då han förlitat sig på Gates och hans tips. Han håller studiopersonalen som gisslan och kräver Gates och bolaget på en förklaring, men det ska gå fort innan det smäller. Samtidigt kräver han att sändningen inte avbryts utan bör nå alla tittare.

Gates högra hand är regissören Patty Fenn (Julia Roberts) som håller i trådarna och kommunicerar med honom via hörlurar. Hon försöker vinna tid och få kontakt med Ibis vd Walt Camby (Dominic West) som befinner sig på resa i ett flygplan. Också poliskåren belägrar byggnaden och försöker närma sig studion.

I intrigen kan man skönja vissa ekon från filmer som Sidney Lumets Dog Day Afternoon (1975) och Martin Scorseses King of Comedy (1981). Självklart utspelar sig Money Monster i datateknikens och telekommunikationens hypermoderna värld men den kommenterar även televisionens roll, en av George Clooneys käpphästar som han så briljant gestaltade i Good Night, and Good Luck (2005). I Money Monster kunde man tala om en "dubbelexponering". Det samhälleliga dramat når i direktsändning vardagsrummet men samtidigt som det informerar och upplyser fungerar det som gastkramande show och underhållning. Jack O'Connell är både ett drabbat och desperat offer och en sanningssökande "reporter".

Jodie Fosters tidigare regiarbeten som Little Man Tate och The Beaver har varit ambitiösa men dramaturgiskt inte helt tillfredsställande. Också i Money Monster avtar den inledande intensiteten när filmen växlar in på något lösa sidospår. Småningom mjuknar inkräktaren och en själarnas sympati uppstår mellan honom och Gates som vaknar upp ur sin börshypnos då han inser att bolagets vd manipulativt och medvetet satt pengarna i egen ficka. Algoritmerna visar sig ha mycket mänskliga fingeravtryck. Slutets demonstrationer frammanar "Occupy Wall Street"-stämningar.

Helheten är sympatisk men det hade inte varit ur vägen med en större stramhet och stringens, både på thrillerns och det samhälleliga dramats område.

Hans Sundström Reporter, filmkritiker

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46