VTT:s chokladförpackning funkar för finsmakare – "vi måste ersätta plasten och vi måste återvinna den"

Ali Harlin, forskare vid VTT, säger att återanvänd plast ofta har sämre kvalitet. VTT utvecklar metoder för att förbättra det återanvända materialet. Bild: Erik Sandström/SPT

Teknologiska forskningscentralen har de tekniska lösningarna för att bli kvitt miljöproblemen som orsakas av plast. Men det behövs en enorm omställning i samhället för att det ska lyckas.

Det är möjligt att halvera miljöskadorna av plastförpackningar på tio år, tror forskare på Teknologiska forskningscentralen VTT. Forskningscentralen presenterade sina lösningar på måndagen i Esbo.

– Vi måste uppfinna nya lösningar som inte kräver plast, vi måste ersätta plasten och vi måste återvinna den, säger Ali Harlin, forskningsprofessor vid VTT.

Plast är mångsidigt, effektivt, lätt att använda och billigt och Harlin tror att vi aldrig kommer att bli kvitt materialet helt och hållet. Samtidigt ökar plastproduktionen i världen exponentiellt.

– Redan på 1980-talet visste vi att vi kommer att nå en punkt då vi producerar för mycket plast, säger Harlin.

VTT:s lösningar

VTT jobbar på både ersättande material och på att förbättra återvinning. Plast kan i många fall ersättas med nedbrytbara produkter, till exempel av växtfibrer. Forskningscentralens genomskinliga chokladförpackning har till exempel fått mycket uppmärksamhet.

– Chokladförpackningar har höga krav. Materialet måste tåla fettet i chokladen och chokladälskare är väldigt känsliga för bismaker, säger forskningschefen Tiina Nakari-Setälä.

Teknologiska forskningscentralen VTT har utvecklat ett förpackningsmaterial av cellulosa som kan användas för att packa choklad. Materialet är betydligt enklare att återvinna än vanliga plastförpackningar som kan bestå av upp till tolv olika materiallager. Bild: Erik Sandström/SPT

Enligt Nakari-Setälä kan förpackningarna bestå av upp till tolv lager som skyddar mot bland annat fett, surhet och vattenånga. Blandningar av flera olika material blir otroligt svåra att återvinna, men VTT:s förpackning består av endast tre lager och går att återvinna helt och hållet.

Olika typer av papp och papper är betydligt enklare att återvinna än plast. Åttio procent av kartongen och pappret återvinns i Finland och fibrerna går att återvinna kring fem gånger. Plasten blir däremot snabbt mindre hållbar om man försöker återvinna den.

Nu bygger VTT bland annat en central i Tammerfors som ska förbättra återvinningsplastens kvalitet. De har också en anläggning som kan omvandla plast tillbaka till olja.

Tiina Nakari-Setälä, forskningschef på VTT, tror att cellulosabaserade förpackningar som den här kommer att finnas på marknaden inom kort. Bild: Erik Sandström/SPT

"Slopa ordet plast"

I Europa återvinns kring en tredjedel av plasten, en tredjedel bränns för att producera energi och en tredjedel dumpas på avstjälpningsplatser eller hamnar i naturen. En stor orsak till att det är så svårt att återvinna plast är att det handlar om flera olika material.

– Vi borde sluta använda ordet plast. Aluminium är inte samma sak som järn och på samma sätt som det finns olika sorters metaller så finns det också olika sorters plast, säger forskaren Maija Pohjakallio.

Att ha mängder av olika sorteringskärl för plast är ändå inte realistiskt. Det blandas också ämnen i plasten för att ge materialet olika egenskaper, till exempel brandskyddsmedel. Pohjakallio säger att en stor del av plasten som samlas in inte återvinns.

– I dag mäter vi hur stor del av plasten som samlas in, men snart ska det förändras till att mäta hur stor del som verkligen återvinns.

Girighet, likgiltighet och cynism

Det finns en stor efterfrågan på alternativa material. Forskarna erkänner ändå att endast deras innovationer inte kommer att lösa problemen.

– Det här är inte bara ett tekniskt problem, det behövs förändringar i hela samhället och politiska lösningar, säger Ali Harlin.

De politiska lösningarna är däremot inte enkla. Det är inte ens speciellt enkelt att definiera vad plast egentligen är. Det förekommer polymerer också i naturen, men de klassas inte som plast. Enligt Harlin kan det ändå ske snabba förändringar i industrin om det blir ekonomiskt intressant.

– Problemen är inte utsläpp och klimatförändringen, utan girighet, likgiltighet och cynism, säger Harlin.

I dag produceras kring 400 miljoner ton plast och det förväntas öka till 600 miljoner ton 2030.

Nästan 60 procent av allt plastskräp i EU kommer från förpackningsmaterial.

60 procent av alla textilier produceras i dag av någon sorts plast, till exempel polyester eller nylon.

I Europa återvinns en tredjedel av plasten, en tredjedel bränns för att producera energi och en tredjedel dumpas på avstjälpningsplatser eller i naturen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning