VTT bekräftar: Hemsydda munskydd skyddar inte sin bärare, men kan minska smittspridningen

Inga hemmagjorda munskydd skyddar bäraren för coronasmitta, säger man på VTT efter att ha testat två modeller av två slags tyg. Bild: VTT

Nu har forskningscentralen VTT svar på hur väl självgjorda munskydd av tyg hjälper mot coronasmitta. De hemmasydda maskerna är inte lika effektiva som olika fabrikstillverkade certifierade skydd, men kan ses som en del av smittskyddspusslet.

Mikrofibertyg är det bästa materialet för den som syr sitt munskydd själv. Polyester är bättre än bomull, men bomull duger. Det här beskedet kommer från Teknologiska forskningscentralen VTT, som under de senaste veckorna testat hur effektivt hemmasydda masker egentligen skyddar för coronasmitta.

De hemmagjorda maskerna skyddar delvis personer nära dem som bär munskyddet, men släpper ändå igenom tiotals gånger fler viruspartiklar än andningsskydd för professionellt bruk. Då de effektivaste professionellt använda andningsskydden (med märkning FFP1, FFP2 och FFP3) filtrerar 70–99 procent av viruspartiklar av en viss storlek, filtrerade de uppsydda munskydden mellan 20 och 45 procent.

Är det då någon idé att sitta hemma och sy?

– De hemgjorda skydden hjälper på inga villkor lika bra som de professionella, men de är en del av lösningen, säger forskarprofessor Ali Harlin på VTT.

Polyester bäst i VTT:s test

Vill man bygga en nationell hinderbana för smittan kan de hemgjorda munskydden ses som ett av hindren. Tvingas viruset löpa hinderlopp på sin väg genom befolkningen kan en kombination av tvättade händer, städade ytor, säkerhetsavstånd och tygmasker trötta ut det i längden.

På VTT syddes testskydden upp av både 100-procentig bomull och 100-procentig polyester. För den som rotar efter material i garderoben gäller det alltså att söka bland avlagda flanellskjortor och sportkläder med glatt yta. Maskerna på VTT syddes enligt de modeller som det finska marthaförbundet tagit fram – både som veckade, platta versioner och som koppformade. Därefter mätte forskarna hur partiklar som rör sig med nysningshastighet tar sig genom maskerna.

På ett allmänt plan noterar forskarna bakom studien att de bästa andningsskydden på marknaden är tillverkade av mikrofibrer, men att det kan vara svårt att få tag på ett lämpligt mikrofibermaterial. Själva sydde de inte upp och testade inte några av de mikrofibertyger som finns till salu i tygaffärerna.

Förutom att materialen som testades skyddar olika mycket visade sig koppformen skydda sämre än den platta veckade modellen.

– Det kan bero på att det blir fler hål i koppmodellen under sömnaden, säger Harlin.

För att undvika onödiga hål i maskerna syddes de upp utan knappnålar.

Bild: Maija Hurme

Skyddar inte bäraren

VTT:s undersökning bekräftar det som sagts tidigare om att munskydd inte skyddar bäraren, men i viss mån omgivningen. Det här har att göra med kraften i en nysning och hur snabbt droppar med smitta färdas.

Om du nyser inne i ditt munskydd kommer tyget att fånga upp en del av dropparna och släppa igenom andra, men de som tränger ut genom tyget tappar delvis fart på vägen och landar alltså på marken närmare dig själv än om du skulle nysa rätt ut.

Om någon däremot nyser rätt ut på dig flyger alla dropparna ohindrat fram, landar på dig och kan också tränga igenom din mask. Ett tyg för munnen hos den som nyser förkortar dropparnas flygfärd från flera meter till under en halv meter.

– Bäst är det ändå att nysa i armvecket, säger specialforskare Aku Karvinen på VTT.

En av de frågor som fortfarande inte har något entydigt svar är vilken betydelse aerosoler har för smitta. Då droppsmitta innebär att virus far genom luften i vätskedroppar är aerosoler mycket lätta fasta partiklar som svävar kvar i luften och därför kan landa på förbipasserande slemhinnor.

– Aerosoler frigörs delvis när vi andas, pratar och sjunger, men inte lika mycket som i en nysning. I fyra sekunder såg vi aerosoler sväva kvar i luften efter en simulerad nysning, säger Karvinen, som också säger att aerosoler rätt effektivt kan filtreras ur inneluft med hjälp av olika luftrenare.

Använd högst en timme

Hemsydda munskydd är ingen heldagslösning för kontoret eller skolan. En halv eller högst en timme rekommenderar VTT att skydden används. Därefter ska de tvättas. Till exempel fransmän har fått rådet att tvätt munskydd i minst 60 grader i en halvtimme, men de finska direktiven är strängare.

– De ska tvättas i ett 90-gradersprogram för vittvätt, säger Karvinen.

Kan maskerna kokas i stället för att man ska köra tvättmaskinen hela tiden?

– Man kan koka dem på samma sätt som man desinficerar nappflaskor, men fördelen med maskinen är att tvättmedlen också effektivt förstör virus, säger Karvinen.

Förutom att VTT testade hur droppar färdas genom masker av olika slag fick testpersoner använda munskydden i en timme. Därefter laboratorietestades en del av de använda skydden.

På bara en timme hade mängden bakterier från utandningsluften tiofaldigats i de använda maskerna.

– Bakterietillväxten blir närmast ett problem för bäraren, säger Harlin.

Och på tal om hinderbanor: Harlin påpekar att alla inte kan använda munskydd eftersom de kan göra andningen svår för till exempel hjärtpatienter och astmatiker.

Däremot har forskarna i testet räknat på hur stor nyttan med hemgjorda munskydd kunde vara och talar om reproduktionstalet R0. Det talet beskriver hur många personer en sjuk kan smitta ner om befolkningen inte har ett flockskydd.

För coronaviruset räknar man med talet 2,4, vilket betyder att en person skulle smitta i medeltal 2,4 personer. Om talet är under 1 innebär det att epidemin hejdats och avtar.

– Om hälften av befolkningen använde munskydd som skyddar till 40 procent så kunde vi få ner reproduktionstalet till cirka 1,5. Det är inte hela lösningen, men en del av den, säger Harlin.

Texten har ändrats den 16.5.2020 kl. 14.15. Mellanrubriken "Polyester bäst" har förlängts och lyder nu "Polyester bäst i VTT:s test". Följande stycke har också lagts till: "På ett allmänt plan noterar forskarna bakom studien att de bästa andningsskydden på marknaden är tillverkade av mikrofibrer, men att det kan vara svårt att få tag på ett lämpligt mikrofibermaterial. Själva sydde de inte upp och testade inte några av de mikrofibertyger som finns till salu i tygaffärerna."

För tillfället utreder Social- och hälsovårdsministeriet nyttan med munskydd genom att samla information om vetenskapliga studier och kartlägga andra länders rekommendationer och vad de grundar sig på. Utredningen ska bli klar inom maj.

Inhemsk fabriksproduktion av munskydd kommer i gång inom maj, men att få ut maskerna på marknaden kan dröja på grund av att produkterna måste kvalitetsgranskas och godkännas, säger arbetslivsprofessor Sauli Eloranta på VTT.

Maskiner och material för processen är beställda från utlandet. Bland annat tillverkas inte så kallat meltblown-material, som många masker tillverkas av, i Finland. Meltblown är polypropen som först smälts ner och töjs ut med hjälp av stark luftström.

Tillverkningen av skyddsmasker lades ner 2015 i Finland. Därför måste produktionen nu starta från grunden med maskin- och materialinköp från utlandet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning