Förslaget till EU-jättefond: 750 miljarder euro – nu börjar armbrytningen i medlemsländerna

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för att presentera sina planer för den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Arkivfoto. Bild: Francois Lenoir/AP/TT

Nästan 750 miljarder euro läggs i EU:s stora återhämtningsfond efter coronakrisen, om EU-kommissionen får som den vill. Två tredjedelar ska ges i direkta bidrag till de värsta drabbade, en tredjedel som lån.

EU-kommissionens förslag till ny coronafond innehåller element från det förslag som Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel lade fram tidigare - närmare bestämt att 500 miljarder går till direkt bidrag - men därtill föreslås 250 miljarder i form av lån, som kommissionen överför till enskilda medlemsländer.

I samma veva presenterades ett uppdaterat förslag till långtidsbudget för åren 2021–2027, som medlemsländerna redan stridit om under två års tid.

Slutsumman för fonden landar på 750 miljarder euro och slutsumman för budgetramförslaget på 1100 miljarder. Orsaken till att båda behandlas tillsammans är att kommissionen planerar använda EU-budgeten som stöd för att få lån från marknaden till den nya fonden.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade fonden för "Nästa generation Europa" då hon presenterade den för parlamentet.

– En konkurs i ett land betyder en brusten leveranskedja i ett annat. En svagare ekonomi i ett land äventyrar också ett annat lands ekonomi, säger von der Leyen.

– Visst, det här innebär investeringar på en aldrig skådad nivå, men vi ska göra på ett sådant sätt att nästa generation skördar fördelarna. För att garantera att vi är en klimatneutral, digital, social och globalt inflytelserik spelare, säger von der Leyen.

De pengar som kanaliseras från den nya fonden skulle följa de program och prioriteringar som redan målats upp för budgetramen, med betoning på bland annat en grön ny giv och digitalisering. Genom att följa samma prioriteringar lystrar man också till parlamentets åsikt om dem, sade von der Leyen.

Att en stor del är direkta bidrag motiverar von der Leyen med att också budgeten har bestått av direkta bidrag, till jordbruk och regionstöd, och att det som tanke "inte är något nytt".

För att kunna få lån från marknaden föreslår kommissionen att man höjer taket för så kallade egna medel. Det är den högsta summa som EU kan samla in dels från medlemsländerna, dels via andra kanaler som tariffer.

Men för att förhindra att medlemsländernas avgifter till EU ska öka, vill von der Leyen utöka EU:s egna intäkter från andra källor.

– Vi behöver en ny uppsättning egna inkomster. Det kan utarbetas via koldioxidskatter, skatt på skadliga produkter från tredje land eller genom att beskatta de digitala jättarna, säger von der Leyen.

Betala till 2058

EU-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.

De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.

Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder: inbesparningar i olika EU-satsningar, höjda EU-avgifter samt nya inkomstkällor.

För det sistnämnda nämner kommissionen exempelvis planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, införa en digitalskatt samt börja ta ut en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav.

EU-kommissionen har på onsdagen presenterat sitt förslag till ett återhämtningsinitiativ för coronakrisens ekonomiska effekter. Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

Enligt nyhetsbyrån Reuters fördelas pengarna nationellt så att alla har en andel av de direkta stöden. Enligt uppgifter till Helsingin Sanomat skulle Finlands andel av de direkta stödpengarna vara 3,5 miljarder.

Samtidigt finns ett reviderat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Kommissionens gamla förslag motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike har hittills sagt nej till förslaget och krävt att det måste räcka med 1,0 procent.

Armbrytning

Kommissionens nya förslag om långtidsbudget för åren 2021–2027 bygger vidare på det senaste kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel från slutet av februari, men summan är större.

Redan i februari splittrades länderna kring budgeten, och en grupp på fyra länder som kallats de "sparsamma fyra" eller "procentgänget" - Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike - har krävt att budgeten inte får överskrida en procent av bruttonationalinkomsten.

Samma fyra länder har också gett sitt eget motförslag till krisfond, som bygger enbart på lån, där vart och ett land svarar för sina egna lån och där villkoren är kopplade till att man sköter sin ekonomiska politik.

Stötestenarna i Finland

Finlands regering har inte slagit fast hårda villkor i förväg, men statsminister Sanna Marin (SDP) sade innan förslaget kom till STT att "det behövs stränga villkor".

– Det ska inte vara någon öppen fullmakt, sade Marin och tillade att utgångspunkten är att varje land ska ansvara för sinn egen andel av skulderna.

Finlands linje har dessutom varit att det som delas ut ska vara lån och inte direkt bidrag - men nu är en stor del i kommissionens förslag just bidrag.

Det är i sista hand riksdagen som tar ställning till vad Finland kan gå med på, och riksdagen är central på grund av sin budgetsuveränitet. Grundlagsutskottet har under tidigare kriser målat upp ungefär vad som gäller, och det är att Finland ska kunna garantera sin budgetsuveränitet för att kunna ansvara för all den service som folket har rätt till i grundlagen. Det får inte äventyras. Linjen har också varit att det ska finnas tydliga villkor och att Finlands ansvar och borgen ska vara tydligt begränsad och inte ge utrymme för tolkningar.

Stora utskottet, som behandlar EU-frågor, har krävt att bedömningen ska innefatta också alla tidigare fonder och Finlands ansvar för dem kumulativt.

Det har tidigare beräknats att en fond som lyfter 500 miljarder i lån från marknaden skulle innebära en borgen på omkring 8,5 miljarder för Finland. Nu föreslås hälften mer.

Hittills är merparten av Finland tidigare borgen kopplat till den tillfälliga stödmekanismen EFSF, där Finlands borgensexponering är 7 miljarder.

Sedan tidigare har Finland också deltagit i kapitaliseringen av den europeiska stabilitetsmekanismen ESM med 1,44 miljarder, och andelen av kapitaliseringen kan uppgå till högst 11 miljarder.

Till de tidigare åtgärderna mot coronakrisen hör dessutom en europeisk sysselsättningsfond (Sure) där Finlands egen andel av borgen för lånen kan uppgå till 430 miljoner. Men en stor del av Sure-fonden backas upp av EU-budgeten där Finland också står för en andel - räknar man ihop dem är Finland ansvarigt för 1,7 miljarder.

Europeiska investeringsbanken har ett program för investeringar i företag, där Finlands andel av borgen är maximalt 370 miljoner.

Av dessa går inget till utbetalning såvida inte någon låntagare misslyckas med att betala sina lån. Hittills har detta inte skett, till exempel under eurokrisen.

De grönas ordförande, inrikesminister Maria Ohisalo skriver i sin blogg att det är viktigt för Finland att EU som marknadsområde håller ihop och klarar krisen. För att inte medlemsländernas bidrag ska växa de kommande åren betonar hon idén att hitta nya intäkter direkt till EU.

– Ju mer finansiering man kan samla till exempel från auktionen av utsläppsrätter, eller via en europeisk avgift på plastmaterial, desto mindre behöver vi oroa oss för den gemensamma europeiska skuldsättningen, anser Ohisalo.

KD:s ordförande Sari Essayah har flera gånger uttalat sin oro för att unionen tänjer på gränserna när de gäller de egna regelverken, och nu skriver hon i ett uttalande att EU verkar berett att bryta mot sina principer helt, som varje lands ansvar för sin egen ekonomi. Essayah hänvisar till Finlands linje varit att länder kan stödjas i form av lån, inte bidrag, och att de beläggs med villkor kring ekonomiska reformer.

– Regeringens varningsklockor borde ringa, och förslaget borde torpederas tillsammans med andra likasinnade länder, skriver Essayah.

Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio kritiserar planen för att utöka kommissionens makt i coronakrisens skugga, "så att ingen längre ska kunna lämna unionen likt brexit", skriver han på Twitter.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning