Vivan från Bottenviken trivs bättre vid Ishavet

Bottenviksvivan har en lång historia bakom sig i Finland, men en osäker framtid framför sig. Bild: Marko Hyvärinen

I årtusenden har en liten blomma anpassat sig till de karga förhållandena vid Bottenvikens kust. I dag klarar den sig bättre vid Norra ishavet.

Medan inlandsisen drog sig tillbaka kröp strandvivan sakta norrut över Fennoskandia och slog rot i karga miljöer där få andra växter trivs. De lågväxta örterna med späd stjälk, långskaftade blad och blekvioletta blommor förekommer i dag sparsamt i norr, från Norge till Kolahalvön och Vitahavskusten.

En annan population som stannade sitt strövtåg på bägge sidor om Bottenvikens kust har anpassat sig till ett något mildare klimat och brackvattensmiljöer. Den skiljer sig genetiskt så mycket från sina nordligare släktingar att den fått ett eget namn, bottenviksviva.

I Finland är bottenviksvivan knuten till Bottenhavets strandängar där landhöjningen frigör nya ytor och betande boskap klipper ner högvuxna konkurrenter. Men inte ens korna kan rädda den undan en snabb klimatuppvärmning. Beståndet minskar och riskerar att dö ut.

Forskare vid Helsingfors och Uleåborgs universitet prövade hur några exemplar norska strandvivor och finska bottenviksvivor skulle klara sig i de botaniska trädgårdarna i Tartu, Helsingfors, Raumo, Uleåborg och Svanvik – i höjd med Utsjoki – vid den norsk-ryska landgränsen.

Båda sorterna av vivor klarade sig som väntat sämst i söder, och bättre i Uleåborg och Svanvik. Det visar att ett varmare klimat kan vara förödande för växter som inte kan förflytta sig norrut.

Däremot överraskade det forskarna att de finska bottenviksvivorna klarade sig bättre i Nordnorge än i sina hemtrakter, och rentav bättre än de nordnorska strandvivorna klarade sig på sin hemmaplan.

– Klimatuppvärmningen påverkar redan den här arten. Vi kan bara ana hur många andra arter som också lider av att förhållandena förändras snabbt, säger Maria Hällfors som forskar vid Helsingfors universitet.

Bottenviksvivan hinner inte anpassa sig till den snabba uppvärmningen. Inte heller kan den fly norrut då det saknas lämpliga kustmiljöer mellan Bottenviken och Norra ishavet.

Forskarna säger att människan antingen kan flytta populationen norrut eller förbättra dess nuvarande livsmiljöer. Det kunde ge beståndet större variation och genetisk mångfald, och en chans att hinna anpassa sig.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning