Visst kan Finland!

Bild: Wilfred Hildonen

"Nu gäller det för Finland att hitta sin väg i Det Nya Normala – en värld med extremt låga räntor, svag tillväxt och en internationell handel som inte växer som förut."

Finland är ett utmärkt land för företagande, sade Hans-Peter Siefen, Nordic Business Forums vd, i en HBL-intervju i oktober. Grundaren av det framgångsrika seminariekonceptet prisade den förutsägbara lagstiftningen, den hanterliga byråkratin och bristen på korruption. Det var en fräsch kommentar i ett land där framtiden utmålas som dyster av optimisterna och nattsvart av pessimisterna.

Tänk bara på tidigare ministern och nuvarande EIB-vicechefen Jan Vapaavuoris kommentar i Kauppalehti kort efter att Åbovarvet nyligen tog hem sin senaste fartygsbeställning. Bara en enskild ljusglimt, ansåg Vapaavuori: "Vi förlorar hela tiden och på ett bestående sätt vår position i förhållande till världen och Norden."

Det är sant att den ekonomiska tillväxten är svag och att det brister i flexibilitet på vår arbetsmarknad. Också Hans-Peter Siefen räknade upp reformer som kunde sporra till entreprenörskap och risktagning. Mycket återstår att göra för att förbättra konkurrenskraften. Men de upprepade negativa budskapen får lätt en självförstärkande effekt. Det värsta är kanske att de uppmuntrar ungdomen att flytta utomlands när utsikterna här hemma förefaller dystra.

Och som Magmas rapport nyligen visade är unga finlandssvenskar särkilt benägna att flytta. Utflyttningen till Sverige har accelererat de senaste åren, och läget blir inte bättre av att ekonomins höjdare hävdar att Finland är nästan kört.

Finns det då goda nyheter som visar att hoppet är långt ifrån ute? Absolut. De välfyllda orderböckerna vid Meyers varv i Åbo är ett exempel. Den senaste beställningen säkrades i oktober och sträcker sig en god bit in på 2020-talet. Det finländska varvsklustret omfattar mycket mer än varven, eftersom underleveranser av allt från motorer till hytter ger jobb. Kring 900 företag med 30 000 anställda arbetar inom sjöfartsindustrin, och varvsklustrets förädlingsvärde är ungefär lika stort som pappersindustrins. Och det mesta går på export.

Nu är det bara att hoppas att såväl ledningen som facket har lärt sig något av den svåra varvskrisen i slutet av 1980-talet som slutade i konkurs. Den gången hade Wärtsilä Marine tagit många beställningar som blev olönsamma till följd av stigande kostnader, bland annat skenande löner som en följd av arbetskraftsbristen. Den senaste tidens många nya fartygsbeställningar kan än en gång leda till brist på arbetskraft med konsekvenser som är svåra att förutsäga i dag.

Exportframgång inom industriproduktionen förutsätter numera ett starkt miljökunnande, och det finns i vårt land. Det bidrog till de senaste varvsbeställningarna, liksom till den stororder från Danmark som Valmet fick i september. Man ska leverera en biomassadriven kraftpanna och annan utrustning för energiproduktion i Köpenhamn, och det blir Valmets största pannleverans hittills. Affären är ett exempel på hur skärpta miljökrav och klimatavtal som siktar på lägre utsläpp av koldioxid kan gynna också finländska företag inom miljöteknik.

Men är det inte så att den finländska produktionen i allt högre grad flyttar till Kina och andra låglöneländer? Nej, det är ingen entydig sanning. Största delen av Åbovarvets underleveranser kommer finska företag till godo. Och Valmets kraftpanna tillverkas huvudsakligen i Tammerfors och Ulvsby.

Samma sak gäller många mindre företag med spetskunnande. Finland har åtminstone nio tillverkare av armaturer och utrustning för LED-belysning, den nya tidens ljusteknik. Hella meddelade nyligen att man flyttar produktionen till Rumänien, men åtta företag verkar stanna kvar. Små bolag med nischkunnande klarar sig också hos oss, och den senaste tidens måttliga löneuppgörelser stärker dessutom konkurrenskraften i förhållande till bland annat Tyskland. En av LED-tillverkarna, Greenled, flyttade rent av hem sin produktion från Kina till Uleåborg år 2013.

Framgång i ett litet perifert land som Finland förutsätter specialkunnande, kanske skräddarsydda lösningar för klart avgränsade kundgrupper, omfattande service och en kontinuerlig skötsel av kundkontakterna. Här behövs personal som kan hantera både teknik och människor.

Framgångshistorierna finns på de mest varierande områden, vilket veckans stora nyhet från Valmet Automotive visade. Tillverkningen av Mercedes-Benz stadsjeep inleds i Nystad i början av nästa år, vilket innebär att företaget under de närmaste åren rekryterar tusen bilbyggare och tjänstemän. Expansionen leder till att bilfabriken blir en av de största produktionsanläggningarna i Finland.

Internationella företag fattar varje år många beslut om var man utvidgar och var man skär ned. När skogsbolaget UPM under hösten beslutade utvidga produktionen av etiketter valde man att utvidga kapaciteten i Polen, inte i Finland. Men när bolaget snart ska stänga några pappersmaskiner i Europa är det inte Finland som drabbas, utan Österrike och Tyskland. Det pågår en ständig analys av konkurrensförutsättningarna på olika håll där många faktorer inverkar, såsom närhet till marknaderna, byråkrati, tillgång till energi, lönenivå och beskattning.

Därför är frågan om Finlands konkurrenskraft ständigt aktuell, och här finns problem som kan lösas om viljan finns. Arbetslagstiftningen är till vissa delar föråldrad. De olovliga strejkerna och stridsåtgärderna är mycket allmännare hos oss än i exempelvis Sverige. Vår arbetsmarknad regleras på ett sätt som inte banar väg för framgång i den nya digitala ekonomin.

Å andra sidan har Finland flera starka sidor. Vi har en fungerande rättsstat, ett mångsidigt tekniskt kunnande, fortfarande en god utbildning och ett relativt jämlikt samhälle. Nu gäller det för Finland att hitta sin väg i Det Nya Normala – en värld med extremt låga räntor, svag tillväxt och en internationell handel som inte växer som förut. Det är en verklighet vi inte kan förändra.

Våra egna problem kan och bör åtgärdas, men höstens ekonominyheter visar att det inte finns anledning att utmåla Finlands framtid i mörka färger.

BJÖRN SUNDELL är fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL

Björn Sundell fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning