Vinter-OS 2018: Idrotten ger sig in på den politiska spelplanen

– Nelson Mandela sade att idrotten har styrkan att förändra världen. Det ser vi tecken på nu, säger Sari Essayah som företräder Internationella Olympiska Kommittén i Finland. Hon menar att ihärdig idrottsdiplomati ligger bakom tövädret i relationerna mellan Syd- och Nordkorea. Är det faktiskt så att idrotten påverkar politiken den här gången och inte tvärtom?

OS-staden Pyeongchang ligger bara 80 km från gränsen till Nordkorea. Det är en liten ort, men ståtar ändå med imponerande buddhistiska tempel och "en av Asiens bästa skidanläggningar", om man ska tro turistbroschyrerna. Det är hit Söulborna flyr för att undkomma huvudstadens jäkt.

För sju år sedan, 2011, beslöt Internationella Olympiska kommittén (IOK) att vinter-OS 2018 ska avgöras just här, och därmed slog orten ut både München i Tyskland och Annecy i Frankrike. Föga anade väl IOK då att den gamla spänningen mellan Nordkorea och Sydkorea med alla sina världspolitiska förvecklingar skulle anta sådana proportioner som den har gjort i dag.

Bild: TT Nyhetsbyrån/KSF Media

Är du rädd för att åka till Pyeongchang, Mikko Salonen, ledare för Finlands Olympiska kommitté?

– Rädd? Nej, det är jag inte. Och jag tror att jag talar för hela den finländska truppen när jag säger att vi reser dit med lugn i sinnet.

Salonen ska som högsta chef säga just det, det vill säga lugna dem som eventuellt har dubier efter Nordkoreas nyckfulla missiltest. Ändå är det med eftertryck han intygar att det finländska laget inte har diskuterat säkerhetsläget mer än andra aspekter av tävlingarna.

– Ingen idrottare har frågat mig om det här och vad jag vet har inte heller lagledningarna behövt lugna någon. Jag litar på de försäkringar vi har fått.

Vad tänker du på?

– Summan av flera saker. Till exempel att FN:s generalförsamling i november utlyste olympisk vapenvila under OS och att alla länder anslöt sig till det löftet. Den senaste tidens fredssamtal mellan Sydkorea och Nordkorea leder till att nordkoreaner deltar i tävlingarna och det är också viktigt, inte minst ur idrottslig synpunkt.

Salonens kollega i Storbritannien, Bill Sweeney, uppgav för BBC i höstas att det brittiska laget har en evakueringsplan ifall något skulle hända som förändrar säkerhetsläget.

Har Finland det också, Mikko Salonen?

– Som vid alla större evenemang samarbetar vi tätt med Skyddspolisen, den finländska ambassaden på plats och andra myndigheter som har med säkerhetsfrågor att göra. Men det är normal praxis och inget som är utmärkande för just de här tävlingarna. Ingen dramatik alltså.

Sari Essayah, som är IOK:s representant i Finland, säger att OS i Rio på många sätt var mer krävande.

– Där var situationen både politiskt och ekonomiskt instabil. Dessutom oroade vi oss för om allt skulle hinna bli klart i tid. Hälsovården var en utmaning och det fanns risk för epidemier. Sådana farhågor behöver vi inte ha i Sydkorea. Enligt de uppgifter som strömmar in löper allt enligt tidtabell. Sydkoreanerna satsar verkligen på de här tävlingarna.

Det sägs att biljetterna inte säljer så bra?

– Det har gått lite trögt i Sydkorea men det beror nog mest på att vintersporterna inte har så långa anor. De biljettpaket som säljs internationellt har gått bättre åt. För européer inverkar förstås avståndet: resorna kostar och det kan vara en utmaning för många.

Vad skulle krävas för att ställa in ett OS?

– IOK skulle aldrig riskera människors liv. Men någon sådan fara föreligger inte, enligt våra bedömningar. Jag har inte heller hört om evakueringsplaner, det är nytt för mig. Så det jag närmast kommer att tänka på är snöbrist. I Pyeongchang finns natursnö och om den av någon anledning skulle smälta och det inte finns tillräckligt med artificiell snö står vi inför en knepig situation.

Bild: TT Nyhetsbyrån/KSF Media

Överdriven oro?

Är då oron över Nordkoreas kärnvapenprogram i kombination med den amerikanska presidenten Donald Trumps hotelser överdrivna? Nej, svarar Koreaexperten och forskningsledaren Jerker Hellström vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Sverige.

– OS påverkar inte Nordkoreas kärnvapenprogram. Jag menar inte att Nordkorea kommer att avfyra robotar under OS men ingen ska tro att Nordkorea har upphört med sina tester. De kommer med största sannolikhet att fortsätta under 2018.

Forskaren Elina Sinkkonen vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors gör samma bedömning:

– Att Nordkorea deltar i OS efter samtalen mellan Syd- och Nordkorea ser många som en säkerhetsgaranti. Men hundra procent säker kan man aldrig vara med Nordkorea.

Samtidigt, fortsätter Sinkkonen, är tröskeln hög för att till exempel USA:s lag skulle stanna hemma.

– Sydkorea är USA:s allierade som vill att OS ska lyckas. Då ligger det också i USA:s intresse att så sker. Jag utgår från att Nordkorea inte avfyrar robotar under spelen utan att situationen tillfälligt lugnar ner sig. Men tyvärr kommer Nordkorea att fortsätta med sitt aggressiva beteende under våren. Det finns redan nu tecken på aktivitet på testplatserna.

Hellström säger att de samtal mellan Syd- och Nordkorea som förts i januari tidsmässigt ser ut att vara kopplade till OS. Men, fortsätter han, man ska inte bortse från att det verkliga skälet är den upptrissade spänningen med USA.

Bild: TT Nyhetsbyrån/KSF Media

– De kan vara ett första steg till ett utbyte som omfattar andra frågor. Till exempel kan det så småningom bli aktuellt att diskutera ett återupptagande av det industriella samarbetet i nordkoreanska Kaesong. Men jag tycker inte att man ska dra för stora växlar på samtalen mellan Nord- och Sydkorea. De är begränsade och försiktiga. Fast de bidrar helt klart till att skapa en bild av att det säkerhetspolitiska läget stabiliseras.

Sinkkonen menar att Nordkorea på sätt och vis slagit in en kil mellan Sydkorea och USA, som inte varit med om januarisamtalen.

– Sydkoreas nya ledning har slagit in på en mjukare linje än sin föregångare. Redan under sin presidentkampanj visade Moon Jae-In att han har en annan stil, och i hans administration finns flera likasinnade.

Många sydkoreaner är dock skeptiska till det som pågår. Enligt den senaste opinionsmätningen har stödet för Moon sjunkit till sin lägsta nivå sen han tillträdde. 50 procent av de tillfrågade gillar till exempel inte att Sydkorea inte tävlar under egen flagga i OS utan den gemensamma olympiska flaggan.

Maktspel på högsta nivå

Oberoende av allas inbördes relationer måste samtliga stormakter sätta sig vid förhandlingsbordet om dramat ska få en upplösning, säger Sinkkonen.

– Sydkorea räcker tyvärr inte som samtalspartner för Nordkorea eftersom USA är det land man har problem med. Men efter att de tidigare sexpartssamtalen strandat har stormakterna inte kunnat enas om hur man ska gå vidare.

Bild: TT Nyhetsbyrån/KSF Media

Som en följd av det har Kina och Ryssland fört bilaterala förhandlingar om Koreahalvön under de senaste åren. Väldigt lite har läckt ut men klart är att ett litet block har uppstått.

– Kina försöker stabilisera läget för man vill inte att Nordkorea ska upplösas. Samtidigt tar Kina Nordkorea i örat eftersom landet inte lyssnar utan agerar nyckfullt på egen hand. Kina har formellt anslutit sig till FN-bojkotterna, men tyvärr är det mest retorik och märks inte i praktiken.

FN-sanktionerna förbjuder export av olja och diesel till Nordkorea men trots det har några kinesiska oljefartyg ertappats på sin väg till Koreahalvön. När det gäller råoljan i oljeledningarna är det snudd på omöjligt för utomstående att kontrollera i vilken omfattning Kina fortfarande förser Nordkorea med den.

Rysslands intressen i konflikten handlar mest om att höja sin egen profil, fortsätter Sinkkonen.

– Ryssland visar de andra stormakterna att landet ska sitta med vid förhandlingsbordet. I fjol öppnades till exempel en båtförbindelse mellan Vladivostok och Nordkorea. Det byggs också en kabel för internettrafik mellan länderna.

Och Japan?

– Med tanke på ockupationen tidigare är japanerna förstås oroliga när nordkoreanska långdistansrobotar kränker japanskt luftrum. För USA är Japan en allierad ifall det inflammerade läget skulle eskalera. Men Japans position är en komplicerad sak: Kina anser att Japan bara använder Nordkorea som ett svepskäl för att stärka sin vapenpolitik, och anser att den i själva verket är riktad mot Kina. Ändå vågar Kina inte göra drastiska ändringar i sin linje och så länge Trumpadministrationen är så upp och ner som den är ser jag inte hur man ska komma vidare här.

Idrottsdiplomatin firar segrar

Under tiden, i Finland. Sari Essayah tycker att man inte ska underskatta värdet av en ihärdig idrottsdiplomati.

– Nelson Mandela sade att idrotten har styrkan att förändra världen. Det ser vi tecken på nu.

Och det är, menar Essayah, resultatet av att IOK medvetet stärkt sitt politiska kunnande under de senaste åren.

– Jag tänker till exempel på Ban Ki-Moon, FN:s förre generalsekreterare, som nu leder IOK:s etiska kommitté. Vi har också några före detta presidenter i våra led, liksom flera ledamöter som har en politisk bakgrund precis som jag själv.

Det brukar sägas att idrott och politik inte ska blandas ihop.

– Partipolitik hör inte hemma i idrotten men det är klart att IOK med sitt starka varumärke, de fem ringarna, både kan och ska påverka sin omvärld. När Sydafrika i tiderna utestängdes från idrottsliga sammanhang på grund av apartheidpolitiken handlade det om mänskliga rättigheter. I år är det första gången som ett land – Ryssland – utesluts på grund av systematisk dopning. IOK har ökat sitt inflytande på flera fronter och jobbar tätt med FN kring till exempel hållbarhet och flickors och kvinnors situation i utvecklingsländerna. Det är ett arbete som inte ska underskattas.

Bild: TT Nyhetsbyrån/KSF Media

Också Mikko Salonen väljer att se styrkan i idrotten. Han jämför med OS i Moskva 1980 som ett antal länder med USA i spetsen bojkottade på grund av den sovjetiska invasionen i Afghanistan. Fyra år senare bojkottade Sovjetunionen sommar-OS i Los Angeles som en protest mot "den antisovjetiska stämning" som USA framkallat. Den här gången är det annorlunda:

– Idrottsrörelsen är i grunden opolitisk och man ska inte använda idrotten för politiska syften. Men det är klart att idrotten kan skicka signaler så som nu via fredssamtalen och löftet om vapenvila under OS. Man kan alltså svänga på hela frågeställningen och hävda att det inte är politiken som påverkar idrotten den här gången utan idrotten som påverkar politiken.

Fakta

Det här handlar det om

Koreahalvön har under många hundra år varit i händerna på stormakterna. 1910 ockuperade Japan halvön, före det utövade Kina sitt inflytande.

Uppdelningen i Syd- och Nordkorea skedde efter andra världskriget då halvön delades in i en amerikansk och en sovjetisk intressesfär. De båda länderna blev formellt självständiga 1948 men skulle få hjälp av USA respektive Sovjetunionen under en begränsad tid.

I Sydkorea har den amerikanska närvaron fortsatt och är en av stötestenarna för Nordkorea som vill att USA lämnar grannen. Efter Sovjets fall har Kina utövat inflytande över Nordkorea. 1950-53 utspelades Koreakriget mellan de två länderna och formellt har de fortfarande inte slutit fred.

Sydkorea har under senare år genomgått en demokratiseringsprocess och leds i dag av president Moon Jae-In. 1988 hölls OS i Söul. 2002 arrangerade Sydkorea och Japan gemensamt VM i fotboll.

Nordkorea leds av den unge diktatorn Kim Jong-Un som tog över efter att fadern Kim Jong-il dog 2011. Under hans tid vid makten har Nordkorea blivit allt mer egensinnigt i sin politik.

I december 2017 skärpte FN:s säkerhetsråd enhälligt sanktionerna mot Nordkorea. Orsaken är landets upprepade test av interkontinentala missiler, som kan bära kärnvapen långa distanser. Sanktionerna stoppar 75 procent av importen av bensin och diesel och ett tak infördes på hur mycket råolja som får säljas till enpartistaten. USA hade krävt ett totalstopp för oljeimporten.

Inför vinter-OS i Sydkorea om några veckor, 9-25 februari, har de första formella samtalen på flera år hållits mellan Syd- och Nordkorea. Ett resultat av det är att Nordkorea deltar i OS med idrottare och hejarklackar. Nordkoreaner kan också ingå i symfoniorkestern vid invigningen och eventuellt i Sydkoreas ishockeylag. USA och Sydkorea skjuter upp en årlig militärövning.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46