Vinnaren tar allt

"En välfungerande marknadsekonomi leder till mångfald, men det förutsätter en maktbalans mellan tillväxthungriga företag och alerta myndigheter. Eldistributörernas kraftiga prishöjningar pekar på brister i systemet. Men den största utmaningen följer med vård- och landskapsreformen."

Det blev jackpot för SFP i österbottniska Korsnäs i kommunalvalet. Där kammade partiet hem alla platser i kommunfullmäktige medan de andra blev utan. Att ett parti får den absoluta makten är ovanligt (om man undantar suspekta diktaturer i den stora världen), men för den som lyckas är det bekvämt att få styra och ställa på egen hand. Detsamma gäller i ekonomin, och då talar man om monopol.

Monopol är sällan lagliga men nog så attraktiva för dem som lyckas ta ett strupgrepp om marknaden och som dessutom undgår straff. Elnätsbolaget Caruna är ett exempel på lokala monopol. Dominansen möjliggjorde stora prishöjningar, något som regeringen nu försöker åtgärda med ett tak för prishöjningarna.

Också internationellt strävar många företag efter en dominerande marknadsposition, för det ger möjligheter till enorma vinster. Ett bolag som länge lekt katt-och-råtta med de europeiska konkurrensmyndigheterna är mjukvarujätten Microsoft, som för cirka tio år sedan definierades som ett "near-monopoly" av EU-kommissionen, alltså ett bolag med snudd på monopol.

Utredningarna och processerna avlöste varandra när EU försökte öppna bolaget för konkurrens: År 2004 dömdes Microsoft till nästan 500 miljoner euro i böter och till att ge konkurrenterna tillgång till Windows-plattformen, 2006 fick bolaget nya böter för att ha missbrukat sin ställning och 2008 blev det nästan 900 miljoner euro i böter för alltför höga licensavgifter.

Huruvida Microsoft är mer ödmjukt i dag må den datorbrukande läsaren själv bedöma.

På en sund marknad finns det många konkurrenter vilket håller priserna i schack, samtidigt som ägarna får en god utdelning. Strävan efter en stark marknadsposition är svår att hejda när ett enskilt företag har ett stort försprång. Google hör till dagens giganter. Reklamintäkterna ger en otrolig lönsamhet som möjliggör expansion på nya områden. Och ryska Gazproms gasmonopol i Östeuropa har länge irriterat de europeiska konkurrensmyndigheterna.

Listan är lång över internationella aktörer som vuxit sig så starka att de påminner om monopol: Airbnb, Amazon, Spotify... Och varför inte Facebook med nästan två miljarder användare världen över och en stark drift att köpa upp konkurrenter som vågar trotsa övermakten. Styrka och dominans ger utdelning också på dagens digitala marknad.

Starka aktörer motiverar gärna sin ställning med omtanken om kunderna. Caruna säger sig behöva pengar för att kunna gräva ner kablar med sikte på en trygg eldistribution. Dominerande företag låter lobbare och pr-avdelningar fila på argumenten, och så har det alltid varit. I mitt arkiv, som går tillbaka till slutet av 1970-talet, hittar jag otaliga formuleringar där kundens bästa är i fokus. Optikerförbundet ansåg för tjugofem år sedan att priserna skulle stiga ytterligare om konkurrensen blev fri. "Kartellen ligger i konsumenternas intresse", sade förbundets vd Eero Lång då.

Bilskoleförbundets vd Urpo Vihervaara menade för sin del för trettio år sedan att pris är ett dåligt konkurrensmedel när man eftersträvar trygghet. Och låstillverkaren Abloy ansåg för några decennier sedan att dess starka marknadsposition (och de höga priserna) garanterade kundernas säkerhet.

När företag inte är starka nog att ensamma dominera marknaden bildar de ibland karteller. Karteller är förbjudna, men det är svårt att påvisa hur företag inom samma bransch samarbetar, delar upp marknaden och pressar upp priserna. Följden är utdragna processer. Den mest utdragna genom tiderna i Finland är asfaltkartellen, en rättsprocess mot Lemminkäinen, Skanska och andra asfaltbolag som pågick i över tio år.

Kartell är ett fult ord, men flera av våra klart lysande stjärnor bland börsbolagen har varit inblandade i kartellprocesser under de senaste femton åren, bland dem Kone, Outokumpu, Stora Enso och UPM. Den som är stark måste vara snäll, uppmanade Astrid Lindgren i en bok om Pippi Långstrump, men verkligheten är mörkare än sagan.

Ett slags lagliga karteller i Finland utgör det som påminner om gångna tiders skråväsen: Apotekssystemet och taxibranschen. På samma sätt som forntidens skråväsen skyddade medlemmarna med privilegiebrev, så begränsar krav på tillstånd och licenser dagens skyddade marknader. Men åtminstone inom taxitrafiken är en förändring på väg när avregleringen inleds nästa år.

En välfungerande marknadsekonomi leder till mångfald, men det förutsätter en maktbalans mellan tillväxthungriga företag och alerta myndigheter. Företagen strävar helt naturligt efter vinst och expansion. Konkurrensmyndigheterna måste kunna förhindra att vinsten uppstår på sätt som skadar kunderna.

Eldistributörernas kraftiga prishöjningar pekar på stora brister i systemet. Men de närmaste årens största utmaning följer med vård- och landskapsreformen. Om valfriheten inom vården förverkligas skickligt kan resultatet bli fler alternativ för medborgarna och kortare köer. Men om maktbalansen mellan vårdföretag och myndigheter är ojämn, uppstår lokala monopol och en mycket lukrativ affärsverksamhet för de starkaste.

För tillfället pågår en koncentration bland vårdbolagen. I rasande takt köper de stora upp de små för att positionera sig inför reformen. De fyra största, bland dem Attendo och Mehiläinen, svarar redan nu för tre fjärdedelar av den privata vårdsektorns omsättning. Ingen ingriper i en process där de stora blir allt större och de små vårdproducenterna allt färre.

Regeringens förslag till valfrihet inom vården, som presenterades i tisdags, noterar kort risken för lokala monopol och "marknadsbrist". Men lagförslaget innehåller inga övertygande åtgärder för att förhindra marknadskoncentrationen. I stället andas lagen en förhoppning om att nya små vårdbolag dyker upp när konkurrensen ökar. Men i praktiken kommer de små att bli underleverantörer till de stora som blir allt mäktigare.

Erfarenheterna av dominans på andra områden borde avskräcka. Riksdagen måste beakta riskerna när den behandlar lagförslaget.

Björn Sundell fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning