Vin- och spritflaskor tjänar pengar på jubileumsåret – ingen information på svenska

Det finns ett överflöd av alkoholdrycker som säljs med Finland 100-etiketter. Många företag håvar in förtjänster på flaskorna utan att lova att göra något gott för samhället under jubileumsåret. Dessutom saknar etiketterna information på svenska.

De flesta konsumenter känner kanske till att det finns en officiell logo för Finlands 100-årsjubileum. Hur den däremot ser ut är det få som kommer ihåg vid nästa besök hos Alko. Vin- och sprithyllorna dignar av olika sorters jubileumsdrycker. Det är allt från konjak, champagne, vodka, likör, öl till vin.

Majoriteten av dem använder inte den officiella logon men signalerar ändå kraftigt att det är frågan om en exklusivare och finare jubileumsprodukt. På så gott som alla etiketter finns antingen ordet Finland eller siffran 100 eller en kombination av dem tryckta. Man luras lätt till att tro att det är frågan om en officiell produkt.

Så är det alltså inte. För att få bära den officiella logon på flaskan måste företaget förbinda sig till att göra en gärning som för Finland framåt. Dessutom önskas man trycka upp information om varför flaskan har en koppling till jubileumsåret. Eller att man åtminstone berättar om kopplingen på sin webbsida. Det är statsrådets kansli som bestämmer vem som får använda loggorna.

FÖRVILLANDE. Lejonet är Finlands riksvapen, men att en officiell symbol finns på en alkoholdryck betyder inte automatiskt att den ingår i firandet av jubileumsåret Finland 100 som statsrådets kansli ansvarar för. Bild: Cata Portin

Pekka Timonen, generalsekreterare för Finland 100-projektet på statsrådets kansli, är det rätt att andra företag tjänar pengar på jubileumsåret utan att göra goda insatser för samhället?

– Vi reagerar om det finns produkter som använder en logo som liknar vår och som försöker vilseleda konsumenterna. Men det är inte alltid så lätt att se var gränsen går, vi tittar på varje fall enskilt. Vi äger varumärket, men inte frasen Finland 100.

Han påpekar att dryckerna och de andra produkterna med den officiella stämpeln är noga utvalda av statsrådets kansli.

– Vi vet att det finns ett stort intresse för att fira det hundraåriga Finland. Om ett företag vill använda det som ett tema på sina produkter är det deras beslut. Vi hoppas bara att alla som använder jubileumsåret som tema har god smak och gör det med respekt. Våra hundra år som självständigt land är en värdefull sak som väcker starka känslor hos finländarna.

Firar Finland bara på finska

Just nu har 59 företag rätt att använda den officiella logon. Logon finns på produkter, men kan också användas för till exempel evenemang.

Hur hänger produkter som inte ens är möjliga att tillverka i Finland, som viner, ihop med vårt jubileum?

– Vi tänkte att jubileumsåret innebär att vara tillsammans under tillställningar då man firar. Viner och drycker är en viktig del av det, säger Pekka Timonen.

Företagen som väljs ut måste inte vara finska, men de måste ha en stark koppling till landet, menar han.

Även om statsrådets kanslis satsning på jubileumsåret görs på finska och svenska så är de officiella produkterna inte noga med att ge ut information på två språk.

– Det är upp till företagen om de använder svenska. Om de är kloka använder de båda språken för det finns en stor marknad för det. Men juridiskt sett skulle det vara lite konstigt om vi krävde att de kommunicerar på båda språken, säger Timonen.

En läsare som var ledsen över de enspråkiga texterna på en av jubileumsflaskorna i Alkos sortiment skriver så här:

– Jag kan bara inte förstå nonchalansen hos företagets marknadsavdelning och känner nästan skam inför en äldre generation svenskspråkiga veteraner, lottor och andra som byggt upp landet. Och är faktiskt lite personligen sårad också.

På projektgruppen Finland 100 har man inte försökt uppmuntra företagen till att använda de båda inhemska språken på jubileumsprodukterna.

– Bra idé, det kunde vi börja göra, kontrar Timonen.

Ett exempel på enspråkig textning är det statliga bolaget Altias officiella jubileumsviner och champagne. Etiketterna pryds dessutom av purfinlandssvenska Tove Janssons fresker.

Varför har ni ingen text på svenska?

– Det var egentligen meningen att etiketterna skulle tryckas bara på engelska för vi planerade att sälja vinerna också i Japan där Tove är stor. När vi redan hade beställt etiketterna och bestämt storleken på dem fick vi ny information från Alkos inköpare, säger produktchefen Laura Kuusela.

Det Alkos inköpare hade att säga var att alla jubileumsflaskor skulle ha en bakgrundstext om produkten på minst ett av de inhemska språken.

– Då storleken på etiketterna redan var bestämd fick vi helt enkelt inte plats med texten på svenska. Hade vi haft med båda skulle det inte ha funnits plats för mer än vilken typ av vin det var på båda språken.

Varför är utrymmesbrist är det eviga svaret man får när man frågar varför information på svenska saknas på etiketter och skyltar?

– Det är ju tråkigt att svaret alltid ska vara det här. På våra produkter som är ämnade för den inhemska marknaden brukar vi alltid ha information på båda språken. Men nu blev det ett undantag.

När HBL gör ett besök i Alko är det en enda jubileumsdryck som har textning på svenska, och det råkar dessutom vara en som inte bär den officiella stämpeln.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33