Vin och slott ska rädda Rumäniens rykte

Fattigdom, tiggeri och korruption har länge varit tungt stämplat på Rumänien.Kanske kan vackra slott, skidbackar och vingårdar ge en annan bild – om inte de egna ledarna hinner lägga krokben för det.

Fakta

Rumänien

Läge: I sydöstra Europa, med gräns mot Ukraina i norr, Moldavien i öst, Ungern och Serbien i väst och Bulgarien i syd.

Storlek: 238 000 kvadratkilometer (ungefär hälften av Sverige).

Folkmängd: 19,6 miljoner.

Huvudstad: Bukarest, 1,7 miljoner invånare.

Befolkning: 88 procent rumäner, 6,5 procent ungrare, 3,3 procent romer. Mindre grupper även av ukrainare, tyskar, turkar m.m.

Religion: rumänsk-ortodoxa kristna till över 90 procent

President: Klaus Iohannis (sedan 2014)

Premiärminister: Viorica Dancila (sedan 2018)

Valuta: 1 leu = 100 bani (= ungefär 20 cent)

Källa: UI, NE, TT-språket.

Högt uppe i Prahovaflodens dalgång tronar rena sagoslottet i januarisnön. Här byggde kung Carol I av Rumänien det modernaste av det moderna i slutet av 1800-talet, med hissar, elvärme och rinnande vatten.

Nu är de fashionabla salarna en stor turistattraktion, inte minst för den som vill vila från skidbackarna i närheten.

– Just nu har vi många ryssar här, under den gammalortodoxa julledigheten. Det blir fler och fler skidturister, så vi överväger att bygga en ny skidort, på 2 200-2 300 meters höjd, berättar näringsminister Stefan-Radu Oprea.

Tillsammans med turistansvarige kollegan Bogdan Trif har Oprea tagit med sig TT och andra inresta EU-korrespondenter till Sinaia, några timmar norr om huvudstaden Bukarest, för att visa upp den vackra sidan av landet.

Det är fullt förståeligt.

Den gängse bilden av Rumänien är annars allt annat än fin.

För många präglas den fortfarande av diktatorn Nicolae Ceausescus tid med hårdför säkerhetstjänst och kommunistisk kolossalarkitektur. Eller av inlåsta barnhemsbarn i smuts och elände. Eller urfattiga romska byar, tiggare och korrupta politiker.

Utskälld amnesti

Inte minst det sistnämnda har stadigt varit på tapeten inför det ordförandeskap i EU:s ministerråd som Rumänien nu håller i under det första halvåret 2019.

– Vi har helt klart ett imageproblem. Att bekämpa korruption är ingen enkel historia, det tar fram det värsta ur många människor, konstaterar president Klaus Iohannis på en pressträff i sitt palats i Bukarest.

Rumäniens konservative president Klaus Iohannis hoppas att landets vänsterregering inte ska gå vidare med planer på en amnesti för korruptionsdömda politiker. Bild: TT/Wiktor Nummelin

Både inom och utanför landet anser kritiker att den nuvarande regeringens planer på juridiska reformer kommer att slå hårt mot antikorruptionsarbetet. Tanken på en amnesti för korruptionsdömda politiker sågas rejält.

Antikorruptionsaktivisten Laura Stefan tycker sig ändå se en viss positiv utveckling.

– Mycket har gjorts de senaste 15 åren. Rumänien har lyckats döma hundratals och åtala tusentals för korruptionsbrott, förskingring och missbruk av allmänna medel, säger Stefan till TT.

– Den goda nyheten är ändå att Rumänien har accepterat att det här är ett problem. All uppmärksamhet och alla skandaler är ett bevis på att politikerna är rädda.

Hoppas på turism

Rumänien är befolkningsmässigt sjua i EU. Sett till BNP per capita är man bara 27:a – endast bättre än grannarna i Bulgarien.

Ekonomin har ändå vuxit kraftigt sedan EU-inträdet 2007. Och med en låg arbetslöshet och låg statsskuld drömmer myndigheterna om en ny storhetstid, i stil med åren under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då kung Carol och hans efterföljare satsade hårt på att göra Bukarest till en modern europeisk storstad.

Stort hopp sätts till turismen. Utöver Peles-slottet i Sinaia lockas många till slottet i Bran – flitigt kallat för Draculas slott, även om den historiske förlagan till Dracula, 1400-talsfursten Vlad Tepes, sannolikt aldrig var där.

Medeltidsfursten Vlad III avbildad på en glasmosaik i presidentpalatset i Bukarest. Berättelserna om Vlads grymhet gav hundratals år senare upphov till berättelserna om vampyren Dracula. Bild: TT/Wiktor Nummelin

Myndigheterna skryter även gärna med Donaudeltats djurliv och vingårdar som säljer allt mer, inte minst till Kina.

– Vi har allting här! Vi behöver bara ha lite bättre organisation, säger turistguiden Mihai optimistiskt.

Överdådiga byggen

Omvärldens negativa bild av Rumänien lär ändå inte försvinna i första hand.

Laura Stefan gillar visserligen att antikorruptionsarbetet engagerar – men skulle gärna se fokus på annat också.

– Rumänska politiker är fullständigt förblindade av sina egna juridiska problem. Det finns ingen som helst politisk styrning i nödvändiga frågor som hälsovård och utbildning, suckar hon.

– Rumänien är kapabelt att vara så mycket bättre – men det skulle kräva ett nytt politiskt ledarskap, och det har vi inte.

Ett talande exempel på prioriteringarna tronar mitt i huvudstaden.

Precis som kung Carol en gång lade enorma summor på slottet i Sinaia och diktatorn Ceausescu lät bygga det gigantiska palats som nu inhyser parlamentet i Bukarest har även dagens makthavare slagit på stort.

Bredvid parlamentet reser sig nu en ny gigantisk ortodox katedral som kostat mer än hundra miljoner euro – huvudsakligen ur statskassan.

Den nybyggda Folkets frälsare-katedralen i Bukarest beräknas ha kostat mer än 100 miljoner euro. Bild: TT/Wiktor Nummelin

Rumänska soldater i paraduniform gör sig redo att ta emot EU-kommissionen på besök i presidentpalatset i Bukarest. Bild: TT/Wiktor Nummelin

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22