Vin är mer än en handelsvara – "dryck som satte människor i trans"

Konsumtionen av vin har ökat under coronapandemin, trots att restaurangerna har varit stängda under vissa tider. Folk har i stället druckit vin i kretsen av de närmaste. Vin fungerar oftast som njutningsmedel, men det har också en ceremoniell funktion, exempelvis vid jubileer, högtider och namngivning av fartyg. Bild: Mostphotos

När Finlands gränser stängdes i början av coronapandemin och handeln med alkoholprodukter över Östersjön gick ner till nästan 0, ökade ändå försäljningen på Alko. Vad var det som ökade? Jo, vinförsäljningen.

Den ökade vinkonsumtionen ger osökt anledning att ta sig en funderare på vinets olika roller och dess väsen i vår tillvaro. Alkohol, det vill säga etanol eller etylalkohol, är den magiska substansen.

Det finns knappast en mänsklig kultur på jorden som inte har en alkoholhaltig dryck. Råvaran är någon form av kolhydrat som med hjälp av jästsvampar förvandlas till en stimulerande och fascinerande produkt.

Utgångspunkten kunde likaväl vara jäst stomjölk för stäppens vilda ryttare, tuggad kokosmassa för en söderhavsbo, krossad kaktus i Sydamerika eller en mosad vindruva i Europa eller i Medelhavets östra del. Den söta saften av vindruvor är den perfekta råvaran eftersom jästsvamparna finns på druvskalets yta. Utgångspunkten är den förädlade druvan som blir till alkoholhaltig dryck. Vinet har spridits från vår världsdel över hela världen.

Satte människan i trans

Den mänskliga uppfinningsrikedomen har skapat vin i över 10 000 år. Vinrankorna växte ursprungligen på trädgrenar där de fick skydd. Druvorna skördades och förädlades redan på samlarstadiet, likaväl som alla andra vilda grödor och djur som människan behövde som näring. Djuren gav dessutom pälsverk som skydd mot köld.

Efter samlarstadiet ökade kunskapen om odlingen och därmed också insikten om hur vinrankor kunde kultiveras. Det handlade fortfarande om samma vilda druvor som växte längs trädgrenarna, men småningom utvecklades kunskaperna om växtförädling.

Vindruvorna hade olika roller, de var angenäma som föda, men med jäsningstekniken skapades en delikat dryck med en märklig förmåga att stimulera den sociala vardagen. Drycken kunde sätta människan i trans vilket kändes som en kontakt med en högre värld. Urvinet gav känslan av positiva upplevelser och skänkte en avslappnad harmoni.

Förutom den magiska funktionen kom snart vinets lugnande roll in i bilden, en uppgift som vinet har än i dag som smärtstillande. Dagens anestetikum kom i bruk först på 1800-talet. Länge gällde regeln "ett glas åt patienten – ett glas åt kirurgen" inför en operation. Ett litet glas vin gör fortfarande mången smått nervös situation lättare att handskas med.

En eländig husbonde

Vin är en viktig handelsvara över hela världen. Främst fungerar den som njutningsmedel, men vin används även som ingrediens vid religiösa ceremonier i såväl kristendomen som judendomen.

En intressant roll har vinet i kraft av dess betydelse i skålritualerna. Vi höjer ett glas för den nyfödda och hyllar den nyblivna studenten likaväl som brudparet och jubilaren. Vinet följer med till livets slut i form av en skål till den avlidnes minne. En säregen funktion har vinet i dopet av ett fartyg där en flaska mousserande vin krossas mot stäven och resten av buteljen bevaras i en monter ombord.

Den viktigaste funktionen är den sociala, där ett glas vin ger oss talets gåva och smörjer munlädret så att samtalet löper lättare och blygheten ger vika.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att vin är en utmärkt dräng men en eländig husbonde. Moderation i konsumtionen är det centrala.

Georg Borgström vinkännare

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning