Viltolyckorna ökar i trafiken

Älgolyckor har lett till tjugo dödsfall i trafiken de senaste tio åren, hälften av olyckorna involverade motorcyklar. Bild: Auvo Korpi (CC BY 2.0)

Efter viltolyckor kallas jaktföreningar in för att hantera kadavret. Hjortkött går sällan att ta till vara efter en krock.

Trafikolyckor som involverar djur har ökat i Finland de senaste åren och Statistikcentralen noterade över 14 000 viltolyckor i fjol. Vitsvanshjortar och rådjur orsakar största delen av olyckorna och det registrerades drygt 7 000 krockar med vitsvanshjortar och 5 000 med rådjur.

Årligen inträffar kring 2 000 älgkrockar, medan siffran i fjol var ungefär 1 500. Statistik förs över trafikolyckor där storviltsassistans har kallats in och siffrorna inkluderar några tiotal vildsvin, dovhjortar och skogsrenar.

Älgarna orsakar största delen av dödsfallen i samband med djurkrockar i trafiken. De tio senaste åren har 25 personer dött i viltolyckor och 20 av dödsfallen berodde på älgkrockar, enligt en sammanställning av Institutet för olycksinformation.

– Lyckligtvis sker ganska få dödsfall, det handlar om noll till tre per år, säger Esa Räty, trafiksäkerhetschef vid institutet.

Räty lyfter fram att hälften av de som dog var motorcyklister, medan de övriga åkte personbil eller skåpbil.

– Bilarnas säkerhet har blivit klart bättre och konstruktionen håller betydligt bättre vid en älgkrock än bilarna gjorde för 20 år sedan.

Samtidigt har antalet viltolyckor där ersättning beviljats från trafikförsäkringar nästan fördubblats på tio år. Enligt Räty är det framför allt olyckor som leder till personskador som ersätts med trafikförsäkring.

– Det sker mycket olyckor, men de leder sällan till allvarliga skador.

Älgolyckor har lett till tjugo dödsfall i trafiken de senaste tio åren, hälften av olyckorna involverade motorcyklar. Bild: Michael Johansson (CC BY-SA 2.0)

Sänk hastigheten

Älgkrockarna ledde till dödsfall enbart på vägar där hastighetsbegränsningen har varit 80 eller 100 kilometer i timmen. Enligt Räty ligger ansvaret för situationshastigheten i första hand på föraren.

– En skylt som varnar för älg borde vara en tillräcklig signal för att sänka hastigheten. Det gäller också om det är skymning och sämre sikt, framför allt på våren då det är kalvar i rörelse och på hösten då bland annat jakten får djuren att röra på sig.

Räty säger att det sällan förekommer sänkta hastigheter vid platser där risken för att älgar rör sig är stor. Det motiveras främst med att trafiken ska kunna löpa smidigt.

– Samtidigt skedde två tredjedelar av olyckorna på överraskande platser utanför älgriskområden. För att åtgärda det skulle man vara tvungen att sänka hastigheten överallt.

Älgolyckor har lett till tjugo dödsfall i trafiken de senaste tio åren, hälften av olyckorna involverade motorcyklar. Bild: Ott Rebane (CC BY 2.0)

Sällan kött kan tas tillvara

I Egentliga Finland har storviltsassistans kallats in 92 gånger i samband med älgolyckor i trafiken i år. Det är klart fler fall än i fjol då siffran var kring 70 vid samma tidpunkt, berättar Antti Rinne, älgförvaltningsplanerare för Egentliga Finland vid Finlands viltcentral. Hjortdjursolyckorna överlag ligger på ungefär samma nivå som i fjol i landskapet, kring 2 200 sedan årets början.

Storviltsassistans går ut på att jaktföreningar ger tjänstehjälp åt myndigheterna. Jägarna kan kallas in efter olyckor för att bland annat avliva skadade djur. Det är också jägarnas uppgift att handskas med kadaver, samtidigt som eventuellt kött tillfaller jägarna.

– Om en bil kör på en hjort så går det sällan att ta tillvara någonting eftersom krocken orsakar så stor skada. Älgkött kan oftare tas tillvara, säger Rinne.

Färre vitsvanshjortar

Enligt Rinne går antalet olyckor hand i hand med stammens storlek. Vitsvanshjortstammen i Finland har fördubblats de senaste tio åren enligt Naturresursinstitutet.

– Det talas om att älgstammen verkar vara ungefär lika stor som förut, men älgjakten inleddes nyligen så ännu går det inte att säga så mycket om stammen.

Vitsvanshjortarna har brett ut sig i snabb takt framför allt i de sydvästra delarna av landet. Hjortarna orsakar inte bara trafikolyckor utan också skador bland annat inom jordbruket och skogsbruket. En orsak kan vara att höstplöjning har blivit allt ovanligare. Då åkrarna inte plöjs så finns det mycket mat för hjortarna också sent in på hösten och vintern.

– Det finns ofta stora åkrar nära vägarna och då finns där också mycket mat för hjortar.

Enligt Rinne verkar ändå vitsvanshjortarna vara lite färre i år i Egentliga Finland, samtidigt som jägarna redan har fällt fler vitsvanshjortar än i fjol.

– Det finns stora regionala skillnader, men förhoppningsvis stämmer fingertoppskänslan om att stammen är mindre.

Springer plötsligt över vägen

Älgar och hjortar beter sig på samma sätt, de blir lätt skrämda och kan plötsligt springa över vägen. Dessutom rör sig djuren ofta till exempel i skymningen då det är dålig sikt. Rinne säger att riktad jakt fungerar ganska bra för att minska olyckor.

– Jägarna försöker fälla så många hjortar som möjligt i närheten av vägarna.

Hjortdjuren rör sig ofta på samma platser och en annan metod har varit att sätta upp ett gult band längs vägen. Det kan i någon mån styra djuren, men framför allt kan det få förarna att hålla sig alerta. En tredje metod är att rensa växtligheten vid vägrenen.

– Om skogsbrynet börjar lite längre in blir sikten bättre och förarna får mer tid att reagera.

Älgolyckor: 2 021 stycken år 2017, 1 956 år 2018, 2 009 år 2019 och 1 527 år 2020.

Vitsvanshjortolyckor: 5 086 stycken år 2017, 6 251 år 2018, 6 507 år 2019 och 7 252 år 2020.

Rådjursolyckor: 2 991 stycken år 2017, 4 052 år 2018, 4 792 år 2019 och 5 094 år 2020.

Källa: Statistikcentralen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning