Vill mänskligheten bli befriad från arbetets bojor?

Konst liksom forskning och bildning har på sitt sätt ett evigt liv. Det kan ge oss en nyckel till en annorlunda framtid för den del av mänskligheten som äntligen ”befrias från arbetets bojor”. Kanske Karl Marx´ profetia går i uppfyllelse, men vill vi bli befriade, undrar professor emeritus Georg Walls.

Den ekonomiskt utvecklade världen stöter på komplexa utmaningar. Arbetslöshetssiffrorna visar endast svaga tecken på att minska. Automatisering, datorisering, robotisering och överflyttning av produktion och service till andra delar av världen äter upp allt fler arbetstillfällen samtidigt som sysselsättnings-, företags- och arbetslöshetsstöden, utkomstskyddet och socialservicen skjuter i höjden. Vad finns att göra?

Globalt spenderas i dag minst 2 000 miljarder dollar på innovationer hävdar professor Alf Rehn (HBL 8.4). En oerhörd summa som påminner om vapenindustrins notor eller skatteparadisens undangömda kapital, men med annorlunda förtecken. Men samtidigt vittnar det om marknadsekonomins oerhörda drivkraft. Vad får vi för pengarna, vilka värden, frågar Rehn sig. Marknaderna efterfrågar ständigt nya produkter för att generera nytt mervärde. Marknadernas logik är mervärdets, inte livsuppehällets, utkomstens, de mänskliga rättigheternas eller människovärdets.

Vem är med i eller utanför marknadskarusellen? Med vilka konsekvenser för arbetslösa och för välfärdsstaten? En nog så viktig fråga. Får vi det vi förtjänar, vem får mer, vem mindre eller ingenting? Än vad får de som saknar köpkraft, nationellt och individuellt? För att finna svar är det skäl att gå till grunden, definiera begrepp och innovationsförlopp.

Joseph J. Spengler delade in innovationerna, närmast torde han ha avsett uppfinningar, i produktutökande och produktersättande företagsformer. Då var utgångspunkten för indelningen uppfinningarnas tillämpningar, vilka inverkningar tillämpningarna har på arbetskraftens förtjänstmotiv mätta enligt arbetsinsatserna. Frågas kan om dagens finansexperter och framtidsguruer har noterat Spenglers distinktioner.

Enligt H.G. Barnetts klassiska definition är en innovation vilken som helst idé som skiljer sig från existerande. Varje innovation är därmed en idé eller ett idékonglomerat; en del innovationer förblir intellektuella tankekonstruktioner, andra får en konkret utformning. Everett M. Rogers, innovationsguru, betonar individernas subjektiva upplevelser av idéernas originalitet. Intrycken i sin tur påverkar människornas förhållningssätt till innovationerna. Ibruktagandeprocessen är enligt samme Rogers en mental process allt från det hon eller han fösta gången hör om det nya till dess acceptans eller i fråga om en konkret innovation, dess ibruktagande.

Rogers delar in ibruktagandeprocessen i fem faser: från en medvetenhet om något nytt, ett gryende intresse för det nya, vilka leder till evaluerings-, experiment- och tillämpningsfaserna. Var befinner vi oss i dagens turbulenta tillvaro med påstötningar av statsmakt och marknader för allt större innovativitet i samhälle och näringsliv? Rentav med en anstrykning på att innovativitet är var och ens, framför allt ungas, inträdesbiljett för existensberättigande i framtiden. Detta om etiken. – Hujsigt, skulle kanske en ung säga.

En indelning av innovationers ibruktagande kan göras utifrån normalfördelningen. Rogers delar in ibruktagarna i egentliga innovatörer, 2,5 procent av populationen, tidiga ibruktagare, 13,5 procent, den tidiga majoriteten, 34 procent, sena ibruktagare likaså 34 procent och baksläparna, 16 procent. Därtill kommer de som aldrig influeras av innovationer. Samtidigt som indelningen antyder skillnader i benägenheten att låta sig influeras är skillnaderna ett uttryck för att människor helt enkelt är olika. Trots detta har vi ur etisk synpunkt, var och en, ett existensberättigande här i världen.

En jämförande undersökning av produktintensifiering inom en traditionell företagsform, jordbruket, jämfört med uppkomsten av växthusodling och minkfarmning i Österbotten 1963 pekar på en med normalfördelningen överensstämmande uppstart av de replacerande företagsformerna utmed axlarna antal och tid. En liggande s-formad kurva kunde påvisas i enlighet med en redan av Gabriel Tarde uppställd imiteringshypotes. Innovatörerna hade i bägge fallen personliga influenser från utlandet (minkfarmningen från Kanada och växthusodlingen från S:t Petersburg (det kejserliga växthuset) medan de övriga ibruktagargruppernas influenser i huvudsak kom från lokalsamfunden, grannar och bekanta. Inte från till exempel konsulter, facktidskrifter, centralförbund med mera.

"Jag älskar innovatörer" skrev visst Rehn. Innovationer är marknadsekonomins saffran och rentav livselixir. Men trots det ser vi påtagliga skillnader nationellt och internationellt i sötebrödsdagarna. Frågan gäller arbetskostnaderna liksom det vart vinningarna går. Emellertid också mer och mer en allt högre automation och datorstyrning som i allt större grad friställer (som det så vackert heter) sina anställda. Men maskiner kostar ungefär lika mycket var som helst.

Annat var det då till exempel bil- och trävaruindustrin installerade löpande band, vilka krävde mänskliga ihopsättare och sorterare, levande komponenter som i Charlie Chaplins film Moderna tider. En teknik som i dag börjar vara mer och mer passé. Men det här gäller inte konstnärliga insatser, varken Chaplins eller andras, vare sig i film eller konst.

Konst liksom forskning och bildning har på sitt sätt ett evigt liv. Det kan ge oss en nyckel till en annorlunda framtid för den del av mänskligheten som äntligen "befrias från arbetets bojor". Kanske Karl Marx´ profetia går i uppfyllelse, men vill vi bli befriade? Hur är det med den stora majoriteten, finner den en mening i tillvaron? Hur spirituell och kunskapstörstande kan den bli?

Är vi i en ödesspiral där allt fler i arbetsaktiv ålder får lära sig bemästra en tillvaro utan anställning eller jobb som egenföretagare? Vad politiker och arbetsmarknadsorganisationer därefter grälar om är en öppen fråga. Att det inte bara är de samhälleliga positionerna! Kanske de sociala hierarkierna til syvende og sidst är de utslagsgivande.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00