Vilken terapiform passar dig?

Bild: Mostphotos

Det finns en uppsjö av olika psykoterapier, men långt ifrån alla passar alla.

Fel terapi kan göra symtomen värre. Utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck vid Föreningen för Mental Hälsa i Finland delar grovt taget in terapierna i fem grupper:

Kognitiv beteendeterapi, KBT

Används ofta vid depressionstillstånd och olika ångestsyndrom, till exempel tvångssyndrom, paniksyndrom och social fobi. Går ut på att man lär sig att iaktta och analysera sina tankar och känna igen felaktiga automatiska tankemönster. Ett sådant är till exempel tanken om att det är mitt fel om något går fel, oavsett om det stämmer eller inte. KBT handlar om det kognitiva, om tankemönster och tankesätt och att medvetet lära sig att förändra dem. Metoden innebär mycket övningar, till exempel att göra upp en lista på tio saker man är bra på – svårt för många – och tio saker man är dålig på – lätt för många.

Djuppsykologi: Psykodynamisk psykoterapi och psykoanalys

Arbetar mycket med känslor och på ett djupare plan. Det kan handla om djupa känslomässiga blockeringar och att lyfta fram känslor som personen kanske inte är medveten om. Terapierna är ofta långvariga och kan behandla till exempel barndomstrauman, instabil personlighet (borderline) eller rädsla för att bli övergiven. Kräver förmåga att arbeta med de egna känslorna och god förmåga till insikt. Passar inte alla och kan öka ångesten, och rekommenderas därför inte för personer med beroenden eftersom stegrad ångest kan öka missbruket.

Interpersonlig terapi, IPT

Passar speciellt bra för personer med instabil personlighet (borderline). Interpersonlig terapi fokuserar på relationerna till andra människor och hur de påverkar en, särskilt då de påverkar en väldigt starkt och för mycket. Avsikten är att man lär sig bli mer självständig och stark i sina relationer. Det handlar också om att få syn på sambandet mellan relationer och det egna måendet. Också till exempel personer som tenderar att råka i gräl med andra kan ha nytta av IPT. Terapierna är ofta ganska korta.

Familjeterapi och parterapi

Ibland är problemen så intrasslade i familjemedlemmarnas liv att hela familjen eller bägge parterna i ett parförhållande kan behöva behandling. Här finns flera olika skolor: En är systemisk och betonar allas olika roller. En annan är mer dynamiskt inriktad och ser mer på hur familjemedlemmarnas nuvarande relationer påverkas av tidigare relationer och bakgrund.

Gruppterapi

Har visat sig effektivt då terapiformen förutom stöd av terapeuten också erbjuder kamratstöd. Gruppmedlemmarna hjälper varandra att reflektera över vad som hänt och vad som berättas. Det finns till exempel psykodynamisk gruppterapi. En sådan grupp är sluten och terapin kan ibland pågå i flera år. Metoden är ofta mer djuppsykologiskt reflekterande, men det finns också kognitiv gruppterapi där man tillsammans hjälper varandra att identifiera automatiska felaktiga tankemönster.