Vilda kulturväxtsläktingar måste skyddas för framtiden

Bild: Wilfred Hildonen

Vilda kulturväxtsläktingar är helt nödvändiga för att vi ska kunna hantera framtida utmaningar som rör tryggad livsmedelstillgång, ett miljömässigt hållbart jordbruk och att anpassa våra grödor till klimatförändringar.

För omkring 12 000 år sedan började några av våra förfäder bli bofasta bönder. De såg sig om och valde bland annat ut grässtrån med lite större frön som de började odla. Sedan dess har människan ständigt valt ut och korsat växter med eftertraktade egenskaper, vilket lett till att vi i dag har grödor som är näringsrika, högavkastande och lättskördade. Denna utveckling har gjort det möjligt för oss att föda världens miljardbefolkning i dag.

När vi nu tittar på det där grässtrået kan det tyckas futtigt och oviktigt om man jämför det med ett rejält, modernt veteax. Men de här vilda kulturväxtsläktingarna, som de kallas, kan fortfarande bära på en mängd viktiga egenskaper som inte längre finns kvar i de moderna sorterna. Det kan handla om resistens mot en ny sjukdom, tolerans mot torka eller egenskaper som gör att grödan har ett högre näringsinnehåll. Faktum är att vilda kulturväxtsläktingar är helt nödvändiga för att vi ska kunna hantera framtida utmaningar som rör tryggad livsmedelstillgång, ett miljömässigt hållbart jordbruk och att anpassa våra grödor till klimatförändringar.

I dag finns begränsat skydd för de vilda kulturväxtsläktingarna. Ändrad markanvändning, ett nytt bostadsområde eller förändrade vattenflöden kan leda till att denna naturresurs, som är så viktig för vår framtida matförsörjning, försvinner för alltid.

Men det finns mycket som kan göras för att rädda de vilda kulturväxtsläktingarna. I den samnordiska rapporten Nordic Crop Wild Relative Conservation ger vi många förslag på sådana åtgärder. I rapporten kan de nordiska myndigheterna läsa om vilka kulturväxtsläktingar som är viktigast att skydda och var de finns. Vi har även sammanställt en verktygslåda som kan användas i det nationella bevarandearbetet.

I rapporten ger vi följande huvudrekommendationer till de nordiska ländernas myndigheter med målet att rädda de vilda kulturväxtsläktingarna: Utforma nationella strategier för ett hållbart bevarande och nyttjande av kulturväxtsläktingar, både på sin naturliga växtplats och i genbanker; utveckla policy- eller handlingsprogram som syftar till att underlätta arbetet med ett hållbart bevarande och nyttjande av vilda kulturväxtsläktingar. Involvera alla relevanta aktörer; skapa ett nätverk av kompletterande reservat över hela Norden för att täcka in olika habitat och klimatzoner. Se till att de vilda kulturväxtsläktingar som har högst prioritet inkluderas i dessa; uppmuntra forskning, infrastruktur och nordiskt samarbete för fortsatt arbete mot ett hållbart bevarande och nyttjande av vilda kulturväxtsläktingar.


Förarbetet är klart. Nu behöver de nordiska länderna ta sitt ansvar och omvandla teori till praktik. Det är ett stort och viktigt arbete för framtida generationer. Vi är redo att hjälpa till.

Heli Fitzgerald, Marko Hyvärinen, Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors universitet, Elina Kiviharju, nationella programmet för genetiska resurser, Finlands naturresursinstitut, Jens Weibull, Jordbruksverket, Sverige Kristina Bjureke, Dag Endresen, UiO Naturhistorisk museum, Oslos universitet, Jenny Hagenblad, Linköpings universitet, Morten Rasmussen, Norskt genresurscenter, Norskt institut för bioekonomi, Hjörtur Þorbjörnsson, Reykjaviks botaniska trädgård, Anna Palmé, Nordiskt genresurscenter

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning