Vila i frid, du gränslösa värld - blir coronasmittan slutet på fri rörlighet, billigflyg och flygskam?

Coronakrisen innebär för flygsektorns del att resetrenderna och -beteendena kan om inte brytas, så åtminstone stöpas om. Bild: Jaime Reina/AFP-Lehtikuva

Vår interna globetrotter står inför en chock: i och med covid-19 kan flygskam förpassas huvudstupa ut genom fönstret, av renodlat ekonomiska skäl.

När kan vi ressugna igen vandra på kinesiska muren, förutsatt att vi vågar och har råd? Som en fripassagerare i första klass spred sig coronaviruset världen över. Nu är den fria rörligheten satt på undantag och reseindustrin slagen i spillror. Flygtrafiken är lamslagen, terminalerna gapar tomma. Blir coronaviruset dödsstöten för Schengen, den fria rörlighetens Europa? Återupptas resandet redan mot hösten, bekanta och trygga länder emellan? Och hur länge dröjer det tills unionens yttre gränser öppnas?

Historiska måttstockar saknas, total ovisshet råder. Redan innan coronakrisen upplevde stora delar av den hyperkonkurrerade flygbranschen lönsamhetsproblem. Nu duggar varsel, rekonstruktioner, konkurser och nerlagda linjer tätt. Lägre utbud och försämrad konkurrens är dåliga nyheter för slutkunden. Då överlevare köper upp sina konkurrenter stiger biljettpriserna.


"De nya reglerna för social distansering är galna! Vi måste stå två meter ifrån varandra", säger en man vid en insnöad busshållplats. "Jag vet, varför vill de att vi ska stå närmare varandra än normalt?" utbrister ödesbrodern fem meter bort. Memen som cirkulerar på webben säger något väsentligt om finländska sociala normer. Social distansering ombord på flyget, alltså tomma mittsäten, innebär lägre kabinfaktor och måhända 50 procent dyrare biljetter. Den tidigare affärsmodellen byggde på plan bokade till sista plats.

Då vissa länder lättar på flygförbuden behåller andra sina, medan blodet isar sig hos flygbolagen. Självaste Joakim von Anka suktar efter en spåkula för att förutse vem som övervintrar.

I nordisk mytologi föregås Ragnarök, världens undergång, av fimbulvintern: tre år utan sommar. Pandemin kan pågå i två år, likt historiska farsoter. Hela 80 procent av flygen står stilla. Även om man först får halvt stopp på smittan lär den återvända. Då vissa länder lättar på flygförbuden behåller andra sina, medan blodet isar sig hos flygbolagen. Självaste Joakim von Anka suktar efter en spåkula för att förutse vem som övervintrar.

Vad bedöms som kritiskt och får öppna i första hand: affärs- eller fritidsresande? Färre sålda biljetter i businessklass – den egentliga kassakon – betyder dyrare resor för ekonomiresenärer. Vi får inte heller glömma att flygtrafiken måste upprätthållas för att importen ska fungera: kring 40 procent av luftburen frakt åker i passagerarplanen.


80 miljarder euro stödpengar har regeringar hittills pumpat in i flygsektorn, som inte lär återhämta sig på 3–5 år. På 1960–80-talen var staten den dominerande ägaren för flygbolagen, nu är staten deras enda chans att överleva. Varje månad som går blir återhämtningen svårare. Obrukade biljetter kanske aldrig återbetalas, trots EU:s regler, då kassorna gapar tomma.

Stödpengarna behäftas med villkor: aktier, styrelseplatser och löften om bevarade jobb, samt en grön omställning med sänkta utsläpp och förnyad flotta. Allt detta kan göra flygresor till en lyxvara framöver.

Flygfältet i Vilnius i Litauen har tagits i bruk som utomhusbiograf under en internationell filmfestival medan flygplanen står på marken i väntan på att reseförbudet ska lätta. Bild: Petras Malukas/AFP-Lehtikuva

Flygsektorn kan inte upprätthålla den linjetrafik som fanns förut. Kanske staycation, hemester, blir det nya normala i pandemins svallvågor? Eventuellt ökar efterfrågan på sommarstugor då vi öppnar ögonen för våra närområden och lokala pärlor.


Till en början kan det bli prissänkningar då flygbolagen försöker locka tillbaka resenärerna efter krisen. Hos vissa nöjesresande bedarrar aldrig den personliga nyfikenheten, reslusten, längtan efter omväxling. Ändå betyder dyrare biljetter att spontanresandet minskar, inrikes såväl som långresor. Också mycket jobbpendlande kan ersättas av en heureka-upplevelse av modell 2020: videkonferenser.

Så länge vi saknar tillförlitliga tester, vacciner och mediciner måste varje flygresenär antagligen sitta i karantän i några veckor. Därför behövs snabbtester, febermätning eller blodprov innan ombordstigning, ansiktsmasker, coronapass eller andra hälsocertifikat, antagligen också spårningsapplikationer.

Konsumtionsmönstren avgör. Resetrenderna och -beteendena kan om inte brytas, så åtminstone stöpas om. Då återstår elefanten i rummet: skattefriheten för fossilt flygbränsle, fastslagen i Chicagokonventionen från 1944.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning