Viktigt tala om orimlig arbetsbörda

Jari Lindström (Sannf) tog på tisdagen emot ett betänkande om en ny namnlag i egenskap av justitieminister. Från och med fredag är Lindström enbart arbetsminister. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) är värd en eloge för att han i en intervju vågade berätta hur sjuk han blev av en orimlig arbetsbörda.

Jari Lindström berättar i Helsingin Sanomat (30.4) att hans ambition att sköta två ministeruppdrag parallellt har lett inte enbart till högt blodtryck utan också till diabetes två. Från och med fredag har Lindström bara en ministerportfölj att bära. Nu har Lindström ändrat sin livsstil och ser till att han motionerar, äter ordentligt och sover tillräckligt.

I intervjun beklagar sig Lindström inte över sin arbetsbörda och skyller inte på någon annan än sig själv. Enligt honom är det värsta att han har varit mycket medveten om hur han borde ha levt sitt liv för att inte bli sjuk – men han förmådde inte göra det i sina försök att klara av det förtroende han fått och sina uppdrag så bra som möjligt.

Lindströms berättelse visar hur ohållbart målet att banta ned antalet ministrar var. Några ministerlöner mer eller mindre har ingen betydelse för Finlands offentliga finanser. Det är en ren symbolfråga. Regeringen Sipilä gick också in för färre statssekreterare och ministermedarbetare, vilket ytterligare ökade ministrarnas arbetsbörda.

Jari Lindström är ärlig med att den stress han upplevde inte enbart handlade om hans ork utan också om att tiden helt enkelt inte har räckt till för att sköta båda ministerposterna, och att justitieministeruppdraget har drabbats. Det ledde till en ständig känsla av stress och av att befinna sig utom sitt bekvämlighetsområde.

Frågestunderna i riksdagen har Jari Lindström, och en del andra ministrar som HS intervjuat, upplevt som en verklig pina. De är ändå ett viktigt politiskt verktyg, också i förhållande till väljarna.

Riksdagsledamot Maria Guzenina (SDP) kom i sitt förstamajtal med en släng om manliga ministrar som klär sig i offerkofta. Efteråt har Guzenina förklarat att hon ingalunda avsåg Lindström och att hon känner empati för honom. Slängen framstår ändå som mycket märklig och det är svårt att inte koppla den till Lindström.

För mycket ansvar och för stor och fel sorts duktighet är inte enbart ett politikerproblem. Det är viktigt att våga tala om de här frågorna, och det är viktigt med goda exempel. Därför förtjänar Jari Lindström en eloge.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning