Viktigt att välja kost som bidrar med alla näringsämnen

Bild: Wilfred Hildonen

Varken mjölkproduktion eller havredrycksproduktion är i sig en förutsättning för levande landsbygd och kulturmiljö – det handlar om produktionsmetoder i båda fallen.

Gunnar Rundgren är jordbrukskonsult som på uppdrag av EU-projektet Matlust skrivit rapporten "Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa". Rapporten innehåller en hel del felaktigheter och brister vad gäller struktur, objektivitet och saklighet, vilket vi också påpekat för både författaren och dess uppdragsgivare. Vi delar gärna med oss av våra kommentarer till rapporten för den som är intresserad. Vi är förvånade över att utredningsuppdraget, finansierat med skattepengar, gått till en konsult i stället för en meriterad forskare med mer sakkunskap inom ämnet.

Vi ser oss föranledda att kommentera de felaktigheter och påståenden som rapporterats i medier genom TT (HBL 19.9).

"– Är man ute efter att skapa levande landsbygd och kulturmiljö med betesdjur så tillför inte havredryck något över huvud taget. Den ökar bara storskaliga odlingar, utarmar jordarna. Och produktionen använder mer bekämpningsmedel, säger han."

Varken mjölkproduktion eller havredrycksproduktion är i sig en förutsättning för levande landsbygd och kulturmiljö – det handlar om produktionsmetoder i båda fallen, (i Sverige är det i dag endast cirka en tredjedel av dessa "kulturmiljöer" som betas av mjölkrasdjur).

Att havreodlingar till havredrycksproduktion skulle leda till mer storskaliga odlingar och utarmande av jordar än komjölksproduktion är ytterligare ett mycket märkligt påstående. I Sverige består 70 procent av den odlade arealen av foderproduktion. Mjölkkon behöver äta cirka tio kilo kraftfoder om dagen, ett kraftfoder som består av spannmål, åkerbönor, ärtor, raps och soja. Det är för övrigt ganska välkänt att foder till animalieproduktion ligger bakom en stor del av de storskaliga odlingar som finns i dag.

Påståendet att det används mer bekämpningsmedel i havreodling är absurt och bara just ett påstående rakt ut i luften. Varför skulle det användas mer bekämpningsmedel till havreodling än till kraftfoderodling till korna? Havre är en tålig gröda som det används relativt lite insatsmedel till.

"Svenska konsumenter bör dock känna till en sak, säger han. Havre, som enligt Rundgren är en utmärkt produkt, förutsätter nämligen att annan animalisk produktion finns ute i jordbruket."

Rundgren har helt fel när han påstår att havreodling förutsätter animalieproduktion. Det är ett ålderdomligt synsätt som uppstod på 1970-talet. Utvecklingen går framåt, och nya utmaningar kräver nya lösningar. Restprodukter kommer att kunna optimeras för både näringsåterförsel och förädlas vidare till livsmedelsråvara i takt med att vi äter en mer växtbaserad kost.

Påståenden om näringsinnehåll och klimatpåverkan "Komjölk eller havremjölk – vad är bäst för klimatet?"

"– Per liter vara så har ju havre en mindre klimatpåverkan. Men hur mycket mindre beror faktiskt på hur man räknar."

" – Mjölk innehåller flera nyttigheter, mer protein och en rad vitaminer och spårämnen som inte finns i havredryck."

Rundgren har rätt i att det finns fler studier gjorda på komjölk och att växtbaserade kosthåll där havredryck ingår inte är lika studerade. Men även om havredryck är ett relativt nytt livsmedel (utvecklades under 1990-talet) är havre en väldigt bekant gröda som har odlats under flera hundra år. Havrens näringsinnehåll är också välbekant och att innehållet skiljer sig från ett animaliskt livsmedel som komjölk borde inte komma som någon överraskning. Havredryck har en annan näringsprofil i jämförelse med komjölk; exempelvis en god fettkvalitet med hälsosamt omättat fett och fibrer inklusive betaglukaner som kan reglera kolesterolnivåer.

Det som är viktigt är att vi människor väljer en kost som totalt sett bidrar med alla näringsämnen. Vi kan i sammanhanget inte heller blunda för att vi i Sverige inte lyckats sänka våra växthusgasutsläpp och att maten står för ungefär en tredjedel av våra utsläpp. Vi kan inte fortsätta konsumera så stora mängder animaliska livsmedel, vi måste välja klimatsmartare lösningar även inom livsmedelsområdet. Vi behöver välja framför allt växtbaserade livsmedel och där ingår växtbaserat mejeri.

Linda Nordgren, communication manager, Oatly

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning