Vidöppet i kullerstensklassikern

Kullerstenarna i Paris-Roubaix kräver fysik, skicklighet och tur. En del av pavésektorerna ingick på den nionde etappen i förra årets Tour de France. Bild: AP/Stephane Mantey

På söndag är det igen dags för cykelmonumentet Paris-Roubaix. Här är fem punkter inför l'enfer du nord, helvetet i norr.

Kullerstenarna

54,5 km och 29 pavésektorer för att vara exakt. Föreställ dig att cykla med en stenborr i händerna samtidigt som hundrafemtio andra cyklister försöker knuffa dig ut i diket. Efter 100 km väntar Arenbergskogen, där tävlingsarrangörerna plöjt vägrenen med traktor för att ingen ska kunna cykla på gräset bredvid kullerstenarna. Kullersten är lite att överskatta vägarnas kvalitet, de värsta pavésektorerna är boskapsstigar med lite tegelstenar slumpmässigt utslängda längs med.

Favoriterna

Ingen som sticker ut i år. De vanliga favoriterna Greg Van Avermaet, Belgien, och Peter Sagan, Slovakien, har haft en ovanligt blygsam vår. Det finns 10-15 som kan vinna, Belgiens Sep Vanmarcke, hans landsman Oliver Naesen, Norges Alexander Kristoff, Slovakiens Zdenek Stybar, Tysklands John Degenkolb, men det är vidöppet. Det kan bli ett annorlunda och aggressivt lopp – kanske en enorm skräll i stil med Ronde.

Belgien

Med 56 segrar sedan premiären 1896 har Belgien överlägset flest vinster i Paris-Roubaix. Senast Van Avermaet 2017. Det belgiska stallet Deceuninck-Quickstep har hisnande 22 segrar i år, bland annat prestigefyllda Milan-Sanremo och E3 Binckbank Classic. Men belgarna har själva ett historiskt dåligt facit i vårens klassiker. Naesen, Van Avermaet, Vanmarcke, Philippe Gilbert, Yves Lampaert och Wout Van Aert hör till dem som kan bryta den onda sviten.

Turen

Det är inte alltid den starkaste som vinner i Paris-Roubaix. Inte ens den starkaste och den smartaste. Turen spelar en stor roll, det gäller att undvika punkteringar, mekaniska problem och krascher. Det har förstås också en del med skicklighet att göra att ta sig helskinnad till Roubaix, se bara hur Sagan hanterar sin cykel. Om proffscyklisterna för det mesta är lättbyggda med stora lungor krävs det ofta lite mera muskler och styrka för att bemästra pavén.

Velodromen

Starten sker inte i Paris, utan i Compiégne, 75 km nordost om Paris. Efter 256 kilometer väntar målgången på den klassiska utomhusvelodromen i belgiska Roubaix. Inte sällan det blir en spurtuppgörelse inom en liten grupp på själva velodromen. Det andra alternativet är en lång soloräd, à la Tom Boonen eller Fabian Cancellara. Oftast är Paris-Roubaix en utmattningsstrid där cyklisterna en efter en faller bort längs med vägen.

Paris-Roubaix visas direkt av Eurosport, 12-18.30.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning