Video: Plogsvängen är grunden för all slalomåkning

Har du aldrig åkt slalom? Då är det här en artikel för dig! HBL bjuder tillsammans med Fjällskidarklubben-37 på skidskola, sportlovet till ära. Vi börjar med grunderna – utrustningen, inställningen och den första svängen. Häng med!

Det är en fantastiskt vacker vinterdag, en blek sol lyser från en klarblå himmel över det snötäckta vita landskapet. Kvicksilvret har dragit ihop sig till -10 grader. Pistmaskinen har dragit sitt sammetsmönster över backen. Det är en perfekt dag för att lära sig åka slalom.

Vi står på toppen av Solvallabacken i Noux i norra Esbo och blickar ut över Långträsk. En grupp barn och unga samlas för att gå en sportlovskurs i skidskola för att slipa på sina svängar. Men vi börjar från grunden tillsammans med två skidskolelärare, far och son Karlemo. Pappa Tom berättar och Chris visar hur svängarna ska se ut i praktiken.

– Slalom är framför allt roligt! Så fort man lär sig plogsvängen kan man ta sig nedför en skidbacke. Men slalom är inte så lätt alla gånger, för att komma i gång och lära sig rätt teknik lönar det sig att ta hjälp av en skidlärare, säger Tom Karlemo.

Han har åkt slalom i hela sitt liv. Karriären började just här i Solvallabacken på 1960-talet, dit hans mamma, även hon skidlärare, tog Tom så fort han var stor nog att stå på ett par skidor. Än i dag kretsar en stor del av hans fritid kring slalomsporten, han tränar juniorer i FK-37, hoppar in som skidlärare när det behövs och deltar själv i slalomtävlingar i sin åldersklass.

– Jag njuter av atmosfären i skidbacken. Slalom betyder för mig social samvaro med både familj och andra skidlärare, tävlingsmoment, en möjlighet att vistas ute i naturen, resor till andra skidorter och nya utmaningar. Varje gång jag får lära ut skidåkning till en nybörjare får jag uppleva glädjen över en lyckad sväng på nytt, det är fascinerande.

Inte så bråttom!

Vi har alltså fått en skidlärare som vet vad han talar om. Och nu ska vi kasta oss nedför pisten.

– Nej, vi börjar nog här uppe, med uppvärmning. Ställ ifrån er stavarna, snurra armarna runt ett par varv, först framåt, sedan bakåt. För händerna på knäna, sträck dem ned mot bindningarna och till sist sträcker ni er framåt mot skidspetsarna, instruerar Tom Karlemo.

Samtidigt som han vill få eleverna att värma upp sina muskler kollar han hur rörliga de är, hur bra balansen är och hur ivrigt deltagarna följer instruktioner. Vi får stå på ett ben, lyfta på skidor och snurra runt på stället, allt för att han ska se från vilken nivå den blivande skidåkaren börjar.

– Speciellt personer med utländsk bakgrund måste först lära sig att stå på ett glidande underlag innan vi kan börja fundera på att svänga. Jag har haft kunder som har ägnat de första lektionerna åt att hållas på benen när jag skuffar dem framåt på platt mark. Men också tvåbarnsmamman från Indien lärde sig att åka nedför familjebacken med sina barn efter en hel vinters aktivt tränande i skidskola, berättar Tom.

Vi som redan kan stå på skidor klättrar upp en bit längs kullen intill skiduthyrningen för att lära oss det allra viktigaste – att kontrollera farten med hjälp av plogsvängen. Chris åker först och visar modell: det är bra att stå ganska bredbent och när farten ökar ska man skuffa ut hälarna och föra skidspetsarna samman, så att skidorna bildar en plog.

– Åk rakt framåt och luta dig lätt framåt. Ju mera du vinklar skidans kant mot snön desto mera bromsar det.

Vi upprepar åket flera gånger, för att nöta in plogen. Den är grunden för all fortsatt slalomåkning. Kan man ploga så kan man ta sig nedför en preparerad pist. Dessutom är det ett bra sätt att hålla sig varm – att saxa uppför pisten mellan åken.

– Det tar på benmusklerna att ploga. Om man spänner sig hela tiden får man väldigt snabbt ont i benen. Därför är det viktigt att hitta en position där man kan slappna av ibland.

Stavar är inget som Tom Karlemo rekommenderar för nybörjare, de behövs på riktigt först sedan man väl behärskar plogsvängen och ska börja göra svängar på löpande band. Vi är inte där ännu.

– Stavar är bara i vägen i början, speciellt för barn som har en tendens att svepa med stavarna omkring sig och av misstag sticka människor som står nära dem.

Håll skidspetsarna ihop och skuffa hälarna utåt så stannar farten. Lutar du till vänster och flyttar över vikten på vänster skida kommer du att svänga till höger utan större ansträngning. Bild: Leif Weckström

En sväng i taget

Nu kan vi stanna och det är dags att börja göra svängar, eller en sväng. Det är nästa steg: vi åker rakt tills farten ökar och gör en sväng åt ena hållet så att farten avstannar. Tom berättar hur det går till:

– Håll fötterna i plogställning och för över din tyngd på den ena skidan, så svänger du åt andra hållet. Det här fungerar alltså tvärtom, när du lutar mot höger svänger skidorna till vänster. Det är som att segla, när man för rorkulten mot styrbord svänger segelbåten åt babord.

Om nybörjaren har svårt att hålla skidspetsarna ihop när många saker börjar hända på samma gång kan skidläraren åka baklänges framför och hålla ihop spetsarna, så får skidåkaren koncentrera sig på att föra över sin tyngd på ena skidan och hela tiden skuffa ut hälarna.

– I början går det bra att överdriva och flytta tyngden helt utanför skidorna, så svänger det lättare. Kroppsställningen är också viktig, man ska luta sig lätt framåt, hålla trycket på framdelen av skidorna. Om man lutar sig bakåt pressas skidspetsarna inte mot snön och då går det inte att svänga.

Wow, det funkar. Med dagens carvingskidor behöver man inte vara någon slalommästare för att lyckas göra en lyckad sväng, det räcker med att man håller fötterna i plogställning och lutar sig bortåt från svängen, så gör skidorna resten.

Nästa steg handlar sedan om att väva ihop flera lyckade svängar till ett helt åk. Men det får vänta till nästa lektion. Vi har kommit i gång, det får räcka för i dag. Nu är det dags för paus och en mugg varm saft i skidstugan.

Chris Karlemo demonstrerar hur man behärskar farten med hjälp av en plogande position i nedförbacken. Bild: Leif Weckström

Fakta

Rätt utrustning i slalombacken

Klädsel. Varma vinterkläder, gärna skidbyxor och jacka som är gjorda för slalomåkning – så att man kan röra smidigt på armar och ben, så att byxbenen går att dra över pjäxorna och så att det finns en ficka för liftkortet. Vid kallt väder är det viktigt att skydda fötter, händer och ansikte. Tom Karlemo använder elstrumpor med laddningsbart batteri.

Pjäxor. Slalomskor ska sitta bra på foten, de får inte vara så lösa att foten kan röra sig därinne. Om pjäxan är för stor tvingas man spänna den för hårt så att blodet inte cirkulerar ordentligt och då blir tårna kalla.

Skidor. Dagens slalomskidor är carvingskidor, de är timglasformade och svänger lättare än raka skidor av äldre modell. Ideala längden är till hakan på åkaren, ett kast på plus minus 10 centimeter är ok för vuxna.

Stavar. Behövs inte för barn och nybörjare. Äldre barn och vuxna använder stavar för att få rytm i åket. De är lagom långa när armbågen bildar en rak vinkel (90 grader).

Hjälm. På 1990-talet blev det hjälmtvång för skidlärare och fritidsåkarna var inte sena att haka på trenden. Hjälmen skyddar huvudet vid fall, men också om man blir påkörd av andra åkare. I dag är slalomåkare i mössa en klar minoritet. En lagom hjälm sitter stadigt, men klämmer inte.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46