Video: Första övningen med funktionshindrade ombord

Hur tar du dig ner i räddningsbåten om du inget ser eller om du går dåligt? Vem kommer och räddar dig som inte hör larmet eller inte kan gå ur hytten för egen maskin?

Det går inte att ta miste på att det är fara å färde på Silja Serenade. Larmet tjuter så högt att du inte har något annat val än att sticka fingrarna i öronen. Det brinner i maskinrummet och Jonas Bergholm sitter i hytt 5903 och undrar vad som är på gång.

Det sprakar till i en kommunikationsradio: "passagerarna evakueras till däck sju på babords sida".

– Hur ska jag göra då det är så många trappor? Vad händer med rullstolen då den väger så mycket? frågar han av evakueringspersonalen som knackar på.

Branden i maskinrummet är fiktiv och evakueringen en övning. Det vet både Bergholm och personalen.

Han kan gå korta stycken själv, men får hjälp att gå två trappor upp. Tre ur rederiets personal pustar då de bär rullstolen på 70 kilo. Sedan åker flytvästen på och Bergholm får sätta sig i rullstolen igen.

– Det är bra för rederipersonalen att evakuera personer med funktionsnedsättning. Jag kanske skulle få panik och gå ut i korridoren och skrika "vad händer" om det hände på riktigt, säger han.

De som hör dåligt eller ingenting alls får inte ha sina teckenspråkstolkar med sig för att situationen ska vara så autentisk som möjligt. Ute på däck blir det tydligt att det kräver full närvaro av personalen för att få alla tryggt i livbåten. En del sätter sig på rampen och stiger försiktigt i båten. Andra måste lyftas ombord. Det är än mer knivigt att få alla ur livbåten. Toni Ainamo hamnar först på mage på rampen innan personalen får honom vänd och placerad i rullstolen.

– Du måste komma ihåg att kommunicera och ta reda på var det är okej att lyfta en person. Svårast var det för de blinda, två till tre gånger var någon nära att trampa ned i hålet mellan relingen och rampen. Grupparbete är vad det här är, säger Marcus Forsström, vaktman på Silja Serenade.

I en riktig nödsituation tror Ainamo att han "till 80 procent" skulle bli räddad.

– Du måste komma ihåg att vara så lugn som möjligt.

Anna Caldén, ordförande för Finlands svenska handikappförbund, tycker övningen löpte smidigt. I en verklig nödsituation till sjöss skulle hon känna sig väldigt utsatt.

– Min elrullstol väger nästan 200 kilo så den får jag inte med mig. Jag skulle vara beroende av andras hjälp helt och hållet. Man skulle helt enkelt vara tvungen att lyfta mig under armen och upp för trapporna. För annars skulle jag inte klara mig. Ingen av oss vet hur vi skulle reagera i en riktig nödsituation. Det är bra att öva de här sakerna, säger hon.

Hon påpekar att det inte är upp till enbart assistenten att hjälpa till med räddningen i en nödsituation.

– Hon kan ju ligga avsvimmad eller till och med vara död.

Alla samlas på sjunde däck innan evakueringen fortsätter ute vid livbåtarna. Jonas Bergholm och Tallink Siljas personal inväntar order från kommunikationsradion. Bild: Niklas Tallqvist

Det är första gången som Tallink Silja eller något annat rederi ordnar en räddningsövning med personer med funktionsvariationer i Finland. Daniel Saarinen är koordinator för Mutual Trust som jobbar med organisationer för funktionshindrade, räddningsmyndigheter och trafikidkare. Han hoppas att projektet ska kunna fortsätta så att det blir en kontinuitet i övningarna.

– Det är viktigt att det finns ett samarbete och att man ber oss om råd, säger han.

I maj ordnar man en flygövning med Finnair och i höst blir det en tillsammans med VR.

Jonas Bergholm vill gärna se att autister får vara med om övningarna.

– När de får panik hamnar de helt i lås. Jag vet inte varför ingen autist är med här, undrar Bergholm.

Daniel Saarinen säger att man har försökt få med personer också med psykiska sjukdomar, men det har stupat på att de sedan upplevde att övningssituationen skulle ha blivit för stressig.

Toni Ainamo (mitten) bärs upp ur livbåten av Kristian Kivimäki (till höger) och de andra från fartygets manskap. Bild: Niklas Tallqvist

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00