Video: Det här görs nästan aldrig inom klassisk musik

Kompositören Simon Steen-Andersen vill göra gamla verk lika extrema för publiken i dag som när det begav sig.

Hur kan vi hundra, trehundra eller till och med femhundra år senare förstå forna tiders konst och på riktigt leva oss in i känslorna hos dess skapare? Den frågan har engagerat konsthistoriker i alla tider, men speciellt relevant är frågan för alla som verkar inom klassisk musik, där man ständigt spelar gamla verk av gamla mästare och utan att egentligen röra dem, bara "förverkliga" dem.

Frågan har också intresserat danska tonsättaren Simon Steen-Andersen som förra hösten tog sin föreställning Staged Night / Inszenierte Nacht med modifierade verk av fyra klassiska tonsättare till Sellosalen i Alberga.

– Staged Night är mitt försök att göra något som man väldigt ofta gör inom teater, men som man nästan aldrig stöter på inom klassisk musik, det vill säga att ta ett gammalt verk och iscensätta det, inte bara med ljus, utan genom att komponera det på nytt.

Steen-Andersen talar om att göra en intramusikalisk iscensättning, där han tar fram vissa element, framhäver dem och synkroniserar verket med nutiden.

– Ett klassiskt exempel är scener med svärd, något som de flesta teaterregissörer menar att vi inte kan relatera till. Eftersom vi inte har samma förhållande till svärd i dag, använder man sig i stället av pistoler, gevär och moderna vapen. På samma sätt tror jag man kan granska Ravels Scarbo, där jag utforskar vad en demon är. Ravel skrev stycket för att beskriva en demon, men för hundra år sedan hade människor en helt annan uppfattning om demoner än i dag när vår bild i hög grad präglats av Hollywood.

Hur illustrerar man en demon?

– Ravel skrev stycket mot bakgrunden av en dikt, och kombinerade i musiken snabba, virvelvindsaktiga löpningar på pianot med mörka, djupa och lite dunkla ackord, men det skulle knappast någon i dag associera med en demon. För mig som har vuxit upp med filmer som Poltergeist och Exorscisten var första tanken att låta en liten flicka läsa upp dikten, först med sin egen röst innan hon – med hjälp av en klassisk röstförvrängande vocoder-effekt – blir till en demon som väller över en. Det här kombinerar jag med sinnebilden av en pianist som man tror spelar, även om det snart visar sig att han inte gör det. Och så finns här självfallet en massa andra demoner, såsom virtuositetens demon, eftersom Ravel har skrivit ett av pianolitteraturens svåraste stycken. I min version spelas ett av de svåraste ställena i trefaldigt tempo, så att pianisten blir utslagen medan klaveret fortsätter spela av sig självt. På scenen finns också ett spöke, när den enda upptagningen av den spelande Ravel projiceras mot en duk vid klaveret.

Inszenierte Nacht (Iscensatt natt), som Steen-Andersen förverkligat i samarbete med Stuttgartbaserade Ensemble Ascolta, syftar dels på en kväll med iscensatta verk, men också på alla de nattliga stycken som ingår i den timslånga helheten. Det är som ett nattligt avbrott när dörren öppnar sig mitt i Schumanns Träumerei och den finstämda musiken avbryts av Hämndarian ur Mozarts Trollflöjten, i en rivig techno-house-version. Enligt tonsättaren kan det handla om grannen som håller fest eller kanske bara en dröm.

Varför blanda Träumerei med Trollflöjten?

– De lever av varandra. För mig är Schumann instrumenterad på ett sätt som är mitt bästa bud på hur det låter när man är halvt sovande, halvt vaken. Det är stämgafflar och sinustoner, något märkligt och obestämt, men också oerhört mjukt och fint. Då kändes det som om det behövdes ett avbrott. Dessutom är det här en stund då man kanske inte vet om det är meningen att det skall spelas musik eller inte. Det är lite på samma sätt med Mozart. Den här tolkningen av Nattens drottnings aria är superkitschig, med autotune och alltsammans.

Och vem är Nattens drottning enligt dig, en drag queen eller ståuppkomiker?

– Idén var att göra en modern, spontan association på titeln Queen of the Night, Nattens drottning. Och då tror jag att de flesta associerar till något i riktning mot en drag queen. Hen framstår här i en lite märklig David Lynch-aktig inramning. Jag ville inte klä honom i högklackade skor, det vore för tydligt, men här finns något som jag tror den moderna människan kan associera till.

Snävt spektrum?

På frågan om varför han engagerat sig i alla dessa gamla verk svarar Simon Steen-Andersen att han förundrade sig över att ingen annan hade gjort något motsvarande. Samtidigt frågar han sig varför gränserna för uppförande och tolkning av klassisk musik är så snäva.

– Det är klart att jag förstår att gränserna är snäva, men det jag inte förstår är varför vi behöver tusen cd-skivor och tusentals konserter med minimala skillnader i tolkningen. Jag kan säkert beskyllas för blasfemi, men själv vill jag starta en diskussion, experimentera och se om det kan vara meningsfullt.

Simon Steen-Andersen har själv genomgått olika perioder under sin karriär och om han i början ville operera med fenomen som först och främst var musikaliskt intressanta, gick han senare över till att anspela på extramusikaliska associationer – med väckarklockor, sirener och alarmsignaler. Kontaktytan till den "verkliga världen" har senare blivit jätteviktig för honom.

– Musiken, och speciellt den ordlösa klassiska instrumentalmusiken, är för mig så abstrakt att den existerar liksom i en parallellvärld. Men själv vill jag helst sammanbinda den här parallellvärlden med den konkreta, fysiska. Det hänger också ihop med min lust att kommunicera, inte bara med öppna symboler, utan med konkreta betydelser – utan att göra mig av med det magiska rum som vi kallar musik och som möjliggör ett abstrakt uttryck. Vi känner igen fenomenet från bildkonsten som i hög grad arbetar med betydelser, mening och kommunikation.

– Jag tar jag gärna det välkända, ger det en twist och leker med de förväntningar som publiken har.

Pedanten

Profil

Simon Steen-Andersen

Yrke: Tonsättare.

Född: 1976 i Danmark.

Bor: I Berlin.

Känd för: Videoinstallationsverket RunTime Error (2009); musikteaterstycket Black Box Music (2012) som belönades med Nordiska rådets musikpris 2014; en opera i helt i egen regi på Oslooperan (2014). Belönades med Carl Nielsen-priset 2013, och SWR-orkesterpriset för pianokonserten 2014.

Om influenser: Jag har inte själv upplevt direkta influenser, men nog negativa influenser: genom något som jag inte vill ge mig inpå eller genom vissa verk som är så perfekta att jag inte vill efterapa dem, verk som redan existerar i sin finaste form.

Om att vara dansk: Det hänger ihop med något informellt. Jämfört med tyskarna har jag ett lättare historiskt bagage, mindre förpliktelser och färre förväntningar på att följa regler och kanske därmed större frihet.

Simon Steen-Andersen sägs vara en riktig pedant när det gäller att uppföra sina verk och själv brukar han resa till nästan varje framförande för att se till att allt går rätt till. Det gör han för att kunna erbjuda den bästa upplevelsen och för att han har en vision och idé, som inte är helt lätt att förmedla till någon annan.

Också när Oslooperan hösten 2014 valde att uruppföra den dryga timmen långa operan Buenos Aires av honom svarade han själv på wagnerskt vis för alla elementen. Han komponerade, skrev librettot, dirigerade, regisserade och gjorde scenografin, helt enkelt för att han visste hur han ville förverkliga det.

– Det man ofta ser inom musikteatern i dag är att flera kontrasterande visioner möts. Musiken kan ha uppstått med en vision hos kompositören, innan regissören kommer med en helt annan synpunkt och scenografen med en tredje, kanske har librettisten haft en fjärde infallsvinkel. Min filosofi säger att ett verk bara går att förverkliga om det finns en enhetlig vision, som förvisso kan vara gemensam. Det bästa är att ha en idé som redan från början har både visuella och klingande implikationer. Ta till exempel en rörelse, som visuellt kan vara lika intressant som det ljud som den ger upphov till.

Rebellen på biblioteket

Ett av Simon Steen-Andersens mest fascinerande verk heter Runtime Error, där han med kamera och mikrofon i handen tar sig genom det kungliga danska biblioteket Den Sorte Diamant i Köpenhamn. Inuti har han byggt en hinderbana med dominopjäser, bollar och alla möjliga vardagliga föremål som föder olika ljud när han rusar genom bokhyllor och auditorier. Verket, med ett starkt visuellt element, illustrerar tydligt Steen-Andersens fascination för de konkreta elementen och något av det intressantaste är att följa konstnärens väg genom biblioteket och se när ljuden uppstår.

– Man kan säga att videon bara är en dokumentation av en performans, vi har trots allt ett partitur där det står vilka föremål jag spelar på när. Men videon i sig har också blivit en parameter eller komposition, när jag manipulerar den i realtid med mina joystickar, något som jag tror har en oerhörd inverkan på lyssnaren. Om man spelar upp ett ljud i extremt långsamt tempo blir det abstrakt, men om man samtidigt kan se varifrån ljudet härstammar – kanske en klocka eller ett metallrör – tror jag hela föremålet framstår i ny dager.

– Det är också viktigt för mig med en form av omedelbarhet, säger Simon Steen-Andersen bestämt.

– På tyska finns motsatsordet mittelbar, men något ord som "medelbar" har vi ju inte i våra skandinaviska språk. Omedelbart betyder att musiken skall kunna upplevas utan medel, utan verktyg, utan att man har gått fem år på musikhögskola. Men att något är omedelbart betyder inte nödvändigtvis att det är mainstream eller populärt. Tvärtom har jag själv alltid hoppats att saker kunde vara rätt extrema. Det finns inget motsatsförhållande mellan det radikala och omedelbara, tvärtom försöker jag ofta kombinera dessa för att ge en annorlunda syn.

Tror du att vi i dag måste vara mera extrema än för hundra eller tvåhundra år sedan, efter två världskrig, ett kallt krig och allting annat?

– Helt säkert. Om man läser vad Beethovens samtida skrev om hans symfonier, kan man se hur symfonierna beskrevs som helt vilda, som oväsen och något oerhört kraftigt. Och det som framstod som fragmenterat och nästan osammanhängande var de facto Beethovens tredje symfoni, Eroica, som vi i dag betraktar som fullständigt ren klassisk musik. Vi känner oss fullständigt hemma i den och den uppfattas lätt som en form för bekräftelse av våra värderingar. Med facit på hand vet vi att Beethovens symfonier knappast kan ha låtit särskilt kraftiga på den tidens instrument, men det är klart att allt har ändrats. Allt behöver inte vara mera extremt i dag, men vi kan vara helt säkra på att vi inte upplever saker på samma sätt. Vi lever i en annan kultur, med andra referenser. Och det är detta ett projekt Staged Night handlar om, att gå in och förstärka de element som finns i verken.

Tror du att vissa konstarter, som operan eller pianomusiken, redan upplevt sin guldålder?

– Jag tror det finns plats för alla former och att många saker kan existera parallellt. Jag har både lust att lyssna på mina skivor med Beethovens pianosonater och, som här, spränga verken och sätta saker på sin spets. Viktigt för mig är att vi inte har bara en mainstream, utan parallella alternativa strömmar. Av samma orsak tror jag inte på tanken om ett avantgarde, som går i bräschen för sin tid, utan snarare på tanken att somliga som vaktar och värnar om sina områden vid sidan om mainstreamen, för att få ett bredare perspektiv.

Och var står du?

– Själv vill jag röra mig i ytterligheterna, men ändå tala ett språk som kan förstås av allmänheten. I bästa fall hoppas jag att man – efter att ha hört detta – kan uppfatta saker lite annorlunda. Det ena utesluter inte det andra. Konstmusiken utesluter inte popmusik, allra bäst existerar de sida vid sida, om inte i dialog så i alla fall som alternativ till varandra.

Omedelbar och extrem. – Det finns inget motsatsförhållande mellan det radikala och omedelbara, säger Simon Steen-Andersen. Bild: Christian Vium

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03