Vid en vägkorsning i Vichtis

I boken som berättar om morden på de tre bröderna Thomé under inbördeskriget har författaren ett mikrohistoriskt upplägg som ger ett människonära perspektiv på kriget skriver Ann-Catrin Östman i sin recension.

Marko Paavilainen, Murhatut veljet – Valter, William ja Ivar Thomén elämä ja kuolema. Siltala 2016.

Några dagar efter att inbördeskriget hade brutit ut dödades Valter, William och Ivar Thomé i Vichtis. De tre bröderna var på väg norrut för att ansluta sig till vita trupper, men föll offer för en patrull som leddes av Lauri Kara och som dödade sjutton män under en och samma februaridag. Marko Paavilainen har skrivit en läsvärd bok som handlar om brödernas liv före den här ödesdigra dagen, om våldsbrottet och om hur händelserna omtalades efteråt. Under en lång tid synliggjordes främst de rödas våldshandlingar, men nu har också den vita terrorn studerats i stor omfattning. I boken "Murhatut veljet" (De mördade bröderna) uppmärksammar Paavilainen den röda sidans illdåd i syfte att synliggöra de våldsspiraler som följde, inte minst i västra Nyland. Dessutom vill han med sin mikrohistoriskt upplagde studie ge ett "människonära" perspektiv på kriget.

I det dåtida Helsingfors var bröderna Thomé förhållandevis välkända. Medan Valter och Ivar drev en framgångsrik arkitektbyrå som satte spår i flera städer, ansvarade William för en skogsförsäljningsbyrå. Den fjärde brodern Verner, som överlevde kriget, var en renommerad konstnär. Bröderna växte upp i ett svenskspråkigt hem i Alajärvi där deras far var skogsvårdare och de studerade i bland annat Uleåborg. I boken ger Paavilainen stort utrymme åt brödernas karriärer och skildrar på ett initierat sätt deras affärsverksamhet men beskriver även konstnärlig och idédriven aktivitet. Under några år ägande sig exempelvis William med stor iver åt kooperation och han såg andelsverksamhet som en lösning på landsbygdens problem. År 1912 köpte brödraskaran Medvastö rusthåll i Kyrkslätt och här planerade man också att bygga ett barnhem.

Ett stort persongalleri framträder när skribenten följer brödernas liv under 1910-talet. Detta gör det möjligt för oss att se syskonskapets och nätverkens betydelse, men visar också att kategorier som svenskt och finskt eller lantligt och urbant inte kan tolkas på ett enkelt sätt. I boken skymtar en intressant tvåspråkighet fram, men ändå tenderar Paavilainen att på ett alltför givet sätt tillskriva bröderna en svensk identitet. Bröderna talade av allt döma en finska med dialektala inslag och i Helsingsfors ansågs de utstråla österbottnisk livskraft. Tre av bröderna gifte sig ståndsmässigt men två hade därtill utomäktenskapliga barn med kvinnor från lägre klasser. Även om deras eget familjeliv förblir ett sidospår i framställningen ger också detta oss en intressant inblick i hur klass kom till uttryck under åren före 1918.

I boken som är väldisponerad och som läsaren ogärna lägger ifrån sig skildras en rad intressanta händelser, bland annat brödernas begravning i det röda Helsingfors i mars 1918. Paavilainen utnyttjar tidigare forskning, samtida källor och memoarer för att kunna ge en rikhaltig bild av brödernas liv och de händelser som inramade deras död. Men i synnerhet när det handlar om morden och hur dessa senare skildrades kunde han gärna på ett mera explicit sätt ha diskuterat de källor som han använder. Också dessa kunde ha fått en mer bärande roll i framställningen.

I den sista delen av boken ställs olika historiekulturer mot varandra och Paavilainen formulerar intressanta frågor om hur vinterdagen i Vichtis har uppmärksammats av efterkommande, i det samhälle som länge var tudelat. I det här avseendet diskuteras också Lauri Karas dystra eftermäle och den våldsinriktade patrull som han ledde. Till uppläggning och tematik liknar boken Sture Lindholms viktiga arbeten, men dessa omnämns inte. Detsamma gäller för folkloristen Anne Heimos studie av hur inbördeskrigets händelser i Sammatti, en annan västnyländsk kommun, har tolkats och återberättats.

Marko Paavilainen skriver sin historia framlänges: han utformar inte bokens första del utifrån det som sedan skedde vid en vägkorsning i Vichtis. Just därför kan han på ett mångfasetterat sätt skildra händelser och levnadsöden i det samhälle som går in i ett inbördeskrig. I boken blir tillfälligheternas fatala och fasansfulla spel smärtsamt tydligt.

Ann-Catrin Östman

Skribenten är lektor i historia vid Åbo Akademi med kvinno-, genus- och agrarhistoria som specialområden

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00