"Vi vill känna att vi tillhör Finland"

För Maadh Alsammarraie har Kampens busstation i Helsingfors blivit en bekant plats. Härifrån tar han bussen ut till praktikplatsen på Fortum i Esbo fyra dagar i veckan. Bild: Mikko Stig

För att lyckas med integrationen så måste ni få oss att känna oss delaktiga i det finländska samhället, säger Maadh Alsammarraie, 24.

I Finland går det inte en dag utan att han och andra asylsökande blir påminda om sin bakgrund – om att de är invandrare, asylsökande eller utlänningar – och inte bara människor som alla andra.

– Om vi aldrig får känna att vi tillhör så blir Finland bara en transit. Hur ska man åstadkomma aktiva samhällsmedborgare om flyktingarna bara lämnas hemma? Det kommer att leda till samma problem som i Belgien och Frankrike, till klasskillnader och hat, säger Alsammarraie.

Han flydde från sitt hemland Irak första gången 2007 och har efter kortare vistelser i olika länder nu varit i Finland i ett år. Trots det har han fortfarande inte fått något besked om sin asylansökan och i väntan på det är hans liv i standby. Utan personnummer, bankkonto och id-kort – och stämplad som flykting – är det svårt att leva ett normalt liv.

– Det är svårt att få vänner här. Unga människor träffas ute på krogen men där kommer jag inte in med mitt irakiska id då jag inte beviljats asyl, säger Alsammarraie, som blivit nekad inträde på bland annat Vatican och Raffaello i Helsingfors.

Projektet "En bra start" i Österbotten vill så fort som möjligt ge nyanlända information om hur man skapar sig ett liv i Finland. Österbottens förbund kartlägger invandrarnas bakgrundskunskaper för att bättre kunna hjälpa dem in i arbetslivet.

"En bra start" finns också i Borgå. Här går orienteringskursen för att integrera nyanlända i lokalsamhället på både svenska och finska.

Sedan i höst är det möjligt att få sin integrationsutbildning på svenska i Västnyland via Lärkkulla i Karis och i Östnyland via Borgå folkakademi (Akan) i Borgå. Helsingfors Arbis fortsätter med integration på svenska för invandrare.

Borgå folkakademi hjälper nyanlända att komplettera sina grundskolebetyg för att de sedan ska kunna söka in till högre utbildning. I Österbotten hjälper Folkhälsan Norrvalla invandrare att slutföra grundskolekurser.

Luckan skapar i sitt projekt "Frendi" möten mellan finlandssvenska gymnasieelever och invandrare i finska skolor.

Helsingfors universitet ordnar kurser i svenska för invandrare som kommer hit för att jobba och forska 2016–19, så kallade "finland-swedish online" kurser.

Jobbet ger mening

Vi träffas på Gran Delicato i Helsingfors efter hans första arbetsvecka på energijätten Fortum. Han är en av de 38 asylsökande som i våras blev antagna till Hankens halvåriga utbildning för asylsökande, med målet att få in dem i det finska näringslivet. Drygt fyrtio finländska företag är involverade i projektet; antingen som finansiärer, som anordnare av praktikplats eller både och. Bland dem finns jättar såsom Sonera, Fennovoima, Ernst & Young, Finlands Röda kors, Kone, Nokia och Wärtsilä.

– Jag är mycket gladare att vakna om morgonen nu när jag känner att jag får göra något viktigt av mina dagar, säger Alsammarraie.

Han är klädd i blåvitrandig skjorta men tycker själv inte att han är uppklädd, som researcher på Fortum går han alltid på jobb iklädd kostym. Efter sin första arbetsvecka nämner han effektiviteten som det bästa med det finländska näringslivet.

– Det är något som immigranterna här också måste lära sig: disciplin.

"Svårt att bli delaktig"

Det Irak som han lämnade bakom sig var ett land av korruption, fattigdom, människosmuggling, extrem nepotism, ojämställdhet mellan män och kvinnor, nationalism och död.

– Det var en fullständig krigszon och i en krigszon går ingen säker, säger han.

När han kom till Finland visste han ingenting om landet. Nokia – det var vad han med sin ingenjörsbakgrund förknippade med Finland. För han har en imponerande cv – han är energiingenjör, talar och förstår fem språk och har både studerat i Turkiet, Grekland och vid ett amerikanskt universitet i Irak. Han såg till att snabbt försöka skapa kontakter till det finländska samhället – i dag är han medgrundare till företaget Zharity som hjälper flyktingar att hitta jobb och bor inhyst i en finländsk familj i centrala Helsingfors. Men det är ändå inte lätt att känna sig delaktig i vårt samhälle.

– I USA vill amerikanerna få dig att känna dig som en amerikan. De välkomnar dig och vill att du glömmer ditt förflutna. I Finland blir man dagligen påmind om att man kommer utifrån. Det är inte bra för Finland att immigranterna håller sig för sig själva. Många söker sig till anarkistkretsar eftersom de är de enda som är välkomnande och accepterande. Men hur ska personer som ställt sig utanför samhällsnormerna kunna hjälpa dem att hitta jobb?

Alsammarraie har en lägre ingenjörsexamen men skulle vilja slutföra sina magisterstudier i Finland. Men först när han beviljats asyl kan han börja söka jobb och studera inhemska språk.

– Integrationen borde ske redan från början. Jag har träffat folk från Somalia och Turkiet som har varit här i tjugo år och vid det här laget borde vara doktorer, advokater och ingenjörer. I stället har de städjobb och jobbar i restaurangbranschen.

Skolor vill ta ansvar

Den flyktingkris som präglat medierapporteringen har väckt skolorna – de vill också ta sitt ansvar i integrationen. Hankens och SSE Executive Educations utbildning för asylsökande började i maj och de flesta av deltagarna kommer från Irak, Afghanistan och Syrien. Företagen har varit väldigt positiva, berättar Sari Salojärvi vid Hanken och SSE Executive Educations.

– Många av dem vill utöka sin verksamhet till Mellanöstern och det finns behov av arbetstagare från de områdena, säger hon.

För att bli antagen krävdes det att de asylsökande hade en tillräckligt stark engelska och en kandidatexamen från ett universitet sedan tidigare. Den här typen av utbildning för asylsökande akademiker är ovanlig på EU-nivå, och i somras var Salojärvi bjuden till Wien för att berätta om projektet.

– Min gissning är att ganska många kan få jobb efter praktiken. Vi har varit noggranna med att se till att företagen får praktikanter som matchar deras profil. Många av studenterna har ingenjörsbakgrund och vissa har varit chefer på internationella företag i tjugo år innan de tvingades fly.

Projektet startade på startup-evenemanget Slush 2015 där innovatörer söker finansiärer för sina projekt.

Rättelse 23.8: Utbildningen ordnas ändå gemensamt av Hanken och SSE Executive Education, som är Hankens och Stockholms handelshögskolas gemensamma chefsutbildningsföretag. Salojärvi presenterade projektet på EU-nivå i Wien, inte i Bryssel.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning