Vi stöder industrier, inte företagsamhet

Bild: Flickr - Ung företagsamhet

Av landets samlade stöd till företag går bara några procent längst ner till småföretagaren där mellan mobiltelefonen och skåpbilen.

Utan företagen stannar Finland. Därför behöver företagsamheten nationens synnerliga stöd och företagen sin frihet att agera på marknaden.

Så här argumenterar samhället ofta utan att se både den djupa sanningen i det – och att det är en sanning med många modifikationer.

Alla företag är inte sunda även om de vid årets slut levererar ett plusresultat. Precis som vi ibland anklagar enskilda grupper av finländare för att leva på samhällets bekostnad, så gör också en del företag det.

Finland delar årligen ut 4,2 miljarder euro i stöd till våra företag, som direkta bidrag och indirekta skattelättnader. Vårt invanda mantra om att samhällsordningen kräver företag har ibland lett till att företagsstödet inte ifrågasätts eller omfördelas.

En parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av Mauri Pekkarinen (C) skulle till jul ha en mellanrapport om hur stödet borde reformeras, men en sådan kom inte. Arbetsgruppens uppdrag är också formulerat så att den nuvarande ordningen torde bestå.

Viking Line hör till de företag som får det största enskilda direkta företagsstödet i landet. Miljonstödet betalas som stöd för besättningarnas löner. Det motiveras främst med att Finland som en del av vår självförsörjning behöver en egen handelsflotta och med att Vikingfärjorna är "bron" till landskapet Åland och till Sverige.

Ändå har livet ombord ibland enbart ett underhållningsvärde när fartygen kör på Östersjön medan folket ombord festar och handlar – skattefritt dessutom.

Organisationen Finlands företagare med 100 000 medlemmar och 400 lokalföreningar tycker paradoxalt nog att företagsstöden kunde skäras ner, senaste enligt dem med 550 miljoner euro.

Det kan se ut som att såga i den gren man själv sitter på. Men pengarna kommer hur som helst inte "företagsamheten" till godo som den politiska retoriken målar upp. Den går i fickorna på storföretag och industri. Finlands energi-, miljö- och trafikpolitik upprätthålls med företagsstöd.

Bland de enskilda företag som fick mest direkt stöd 2016 fanns fyra vindkraftsföretag. Redan tidigare regeringar har beviljat möllorna ett enormt tariffstöd som tidvis har gett dem två euro i stöd för varje elpuls de har sålt på marknaden för en euro.

Finlands företagare har rätt i att företagsstöden kunde portioneras ut betydligt närmare den enskilda företagaren, där mellan kaffekokare och kopieringsmaskin. Hjälp dem med de nya planerade föräldraledigheterna, när både pappor och mammor ska vara borta från växthuset, vvs-firman och lastbilsratten. Befria dem från momsköret. Låt dem slippa det tyngsta ansvaret som arbetsgivare när de sysselsätter ett par medmänniskor.

Det är talande att startpengarna till nya företagare utgör mindre än en procent av Finlands totala företagsstöd. Lönestöd för nya arbetstagare utgör en och en halv procent.

Nationens ekonomi är förstås en komplicerad metabolism. Naturligtvis har subventionerat billig energi eller statsstödda fartyg på havet också en indirekt betydelse för att våra varor ska distribueras i världen eller för att estniska jobbare ska komma hit och tillverka dem.

Finland är ett glest befolkat land med knepiga yttre förhållanden och många företag behöver stöden för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Ändå visar utredningar att bara 11 procent av våra företagsstöd är utvecklande och innovativa. Resten är mera en statisk betalautomat.

Nu bråkar nationen om hur vi borde aktivera de arbetslösa. Arbetsförvaltningen administrerar tre miljarder euro per år, företagsstöden omsätter fyra. Här kunde statsminister Juha Sipilä ta fram bläddertavlan för att hyfsa ekvationen lite.

För här finns ett samband. Vad gör vi med ett samhälle med billig energi, renare miljö och förmögna aktiesparare med industriportföljer om arbetslivet och vardagen därute sackar?

- - -

Uppdaterat: on 17.1 kl. 14.50 ändrat skrivningen om passagerarfärjor och kryssningar. En tidigare formulering hänvisade till tomgång på internationellt vatten; praxisen har upphört.

Jan-Erik Andelin HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39