Vi skvallrar mest om oss själva

Lagarna om personuppgifter har länge anklagats för tandlöshet. Dataskyddsförordningen GDPR täpper till de flesta hålen när den träder i kraft i slutet av maj. Privat får vi förstås fortsätta delta i ”tester” på sociala medier och berätta vad vi gör, gillar och äter eller var vi rör oss.

Anonymiserad data från mobilnät används i många sektorer i samhället. Urbaniseringen gör till exempel att kraven på fungerande transporter växer i större städer. Smarttelefonen visar var vi är i realtid, vilket gör det möjligt att anpassa kollektivtrafiken till verkliga behov.

Backa en mening och läs på nytt, så inser du senast nu att din mobil faktiskt kan meddela var du sitter, varifrån du kom och när du var framme. Vi är inte oroade eftersom vi tänker att vi bara identifieras som prickar bland alla andra prickar. Forskning och undersökningar har ändå visat att det är svårt att göra information om individer helt anonym.

Om knappt två månader kommer dataskyddsförordningen GDPR att på EU-nivå slå fast reglerna för behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person. Om ett företag slarvar med personuppgifter kan det kosta upp till flera miljoner euro. För myndigheter, företag och organisationer betyder det förändringar i hanteringen av persondata. En biprodukt är att framtida forskare inte så lätt får fram gamla uppgifter.

Samtidigt ökar användningen av anonymiserad data överallt. Registrerar du dig för att läsa en tidning gratis på nätet eller få information om ett företags produkter blir du en potentiellt värdefull siffra i statistiken. Har du bonus- eller betalkort är du noggrant iakttagen. Men å andra sidan: Om du deltar i "tester" eller "utlottningar" på sociala medier är du och dina vänner garanterat både köpta och sålda. Google och Facebook har visat sig läcka data som vi slentrianmässigt delat med oss av.

Telia har nyligen lanserat sin metod för att följa med hur folkströmmar rör sig i städer. Den kan till exempel avslöja hur många som pendlar till och från Helsingfors i olika väderstreck varje dag.

I augusti 2017 hade systemet Finlandspremiär i Tammerfors. Då analyserades trafiken till och från Robbie Williams konsert. Lite senare sattes fokus på hela Tammerfors för att integrera planeringen kring de kommande spårvagnarna med den existerande kollektivtrafiken. Liknande system har länge använts för att underlätta trafikplaneringen i många europeiska länder.

2016 när Telia testade sitt system i Stockholm visade analyserna snabbt på behov av nya busslinjer, optimerade rutter och anpassning av tidtabeller och hållplatser. Utvecklarna betonar att man inte analyserar individers rörelsemönster, endast grupper. Allt görs automatiserat och inga data innehåller personuppgifter. Hittills har trafikplaneringen byggt på biljettstatistik och reseundersökningar, ett trubbigt verktyg som inte säger något om slutmålet eller den totala restiden.

Med EU:s dataskyddsförordning är det tänkt att vi ska känna oss lugnare. Det är fortfarande tekniskt möjligt att återskapa en anonymiserad identitet, men det blir dyrt om man åker fast. Paradoxen är att vi själva aktivt och frivilligt, ibland med en viss stolthet, sprider så mycket information på sociala medier om våra konsumtionsvanor, hur vi rör oss och vad vi gör. Det kan ingen hindra om vi inte förstår vårt eget bästa.

Dan Kronqvist Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00