Vi niar de äldre, men alla uppskattar inte artigheten

Bild: Wilfred Hildonen

Ska jag nia eller dua? Är man osäker går det oftast bra att fråga den man ska tilltala, och i de flesta fall kan man dua, tipsar språkvetarna. Forskningen visar att folk är osäkra och praxis varierar.

Även om duandet har slagit igenom för länge sedan i Finland på båda språken niar vi fortfarande ofta, främst äldre personer. Det är lite paradoxalt eftersom forskningen visar att de flesta äldre föredrar att bli duade.

– Vi tycker att det är artigt att nia äldre, speciellt inom kundbetjäning. Men frågar vi de äldre säger de flesta att de inte gillar det, att det känns formellt, distant, onödigt, krångligt eller konstigt.

Det säger Hanna Lappalainen, docent och språkvetare vid Helsingfors universitet. Men hon påpekar att det finns undantag, att vissa gillar att bli niade.

– Det skapar en konflikt som gör det mycket svårt att veta hur man ska tilltala andra.

Lappalainen säger att det är svårt att ge ett allmängiltigt råd eller tips till den osäkra. Det kan vara bra att fråga om den man tilltalar vill bli niad, eller att börja med att nia för säkerhets skull.

– Jag hoppas att den som inte tycker om att bli niad säger till att du kan dua mig. Men alla tycker inte om det. En del uppfattar att man kommer för nära med duandet.

Språkvårdaren Maria Fremer vid Institutet för de inhemska språken rekommenderar i allmänhet finlandssvenskarna att dua. Hon tar bland annat ställning till frågor om myndighetsspråk som används på blanketter. Numera duar exempelvis Folkpensionsanstalten sina kunder till pappers.

– Duandet känns mer empatiskt, men det behöver inte upprepas i varje mening eller replik utan bara där ett tilltal behövs, säger Fremer.

Man kan dua artigt

Hanna Lappalainen antar att niandet lever kvar så pass starkt för att finländarna vill vara europeiska och internationella. Man upplever att det är artigt att nia på finska för att det är normen i flera andra europeiska språk och kulturer.

– Då missar man att det finns andra sätt att visa artighet i finskan, säger hon.

Lappalainen påpekar att man kan utnyttja konditionalis som i ottaisitko kahvia i stället för att nia, som ett sätt att markera artighet när man bjuder på kaffe.

På ett seminarium om att dua eller nia vid Helsingfors universitet framgår att praxis varierar i högsta grad. Ramona Lepik har forskat i kundbetjäningen i Helsingfors och Tallinns hamnar. På estniska niar man alltid kunderna, på finska används båda tilltalsformerna.

– Den estniska personal som niar kunderna på sitt modersmål duar kunderna på finska betydligt oftare än deras finskspråkiga kolleger gör. De duar överdrivet mycket för att de har hört att man duar mycket på finska. Det visar på att de är osäkra, säger Lepik.

I Estland niar man i regel folk i all kundbetjäning. I Finland däremot väljer man snarare tilltal enligt motpartens ålder.

– Esterna använder också titlar oftare. Folk tilltalas som herrn och frun, men också som fröken och unge man, säger Lepik.

Respekt mot intimitet

Tilltalet varierar också beroende på situation. Det illustreras tydligt i Marko Mattilas studie av hur präster och anhöriga tilltalar varandra i samtal där man förbereder jordfästningar. Också här finns en paradox: äldre präster finner det naturligast att nia anhöriga, men i verkligheten duar de oftast. Yngre präster är inte lika bekväma med niandet, men de använder det oftare.

Den anhörigas ålder inverkar mycket, likaså åldersskillnaden mellan anhörig och präst. Ju äldre den anhöriga är desto oftare börjar prästen med att nia. Det ska markera respekt för den anhöriga och dess sorg. I den mån prästerna duar anhöriga är det ofta för att präst och anhörig känner varandra eller för att samtalet förs hemma hos den anhöriga. Då känns det mer intima duandet naturligast.

I flera fall övergår samma jordfästningssamtal från niande till duande, antingen genom att samtalsparterna explicit kommer överens om det eller då samtalet blivit så intimt att det känns för stelt att nia, visar forskningen.

Duandet har blivit allt vanligare också när presidentkandidater möts i tv-debatter inför val. Det säger professorn emerita Pirkko Nuolijärvi vars analys av debatterna från 1994 och fram till i år visar att det också är vanligt att kandidaterna tilltalar varandra med förnamn.

Betyder då allt detta att niandet så småningom kommer att försvinna ur språkbruket i Finland, att finländarna blir du med varandra på bred front? Hanna Lappalainen är inte så säker på det:

– Niandet är fortfarande så vanligt i kundbetjäning. Många företag säger till personalen att de måste nia alla kunder eller åtminstone de äldre.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08