EU-kommissionären Cecilia Malmström om frihandelsavtalet med USA: "Vi lyssnar på kritiken"

– Jag hoppas folk kan se att vi lyssnar på kritik och protester. Det säger EU-kommissionären Cecilia Malmström om misstron mot frihandelsavtalet med USA. Också i Helsingfors mötte Malmström demonstranter på fredagen.

Ett tiotal demonstranter avbröt på fredagen en diskussion om frihandelsavtalet mellan EU och USA, där Cecilia Malmström och Finlands utrikeshandelsminister Lenita Toivakka (Saml) medverkade. Demonstranterna, som framförde sitt budskap i form av sång, fördes bort ur salen.

Kritiken mot avtalet, i kortform kallat TTIP, har varit stor på många håll. I sin intervju för HBL framhåller Malmström att EU-kommissionen, som ansvarar för förhandlingarna, lyssnar på kritiken och beaktat den.

Varför är då misstron mot TTIP så stor? Har ni varit för dåliga att förklara vad avtalet går ut på?

– Det finns ett motstånd och en debatt i alla länder. Det är bra, för handelsfrågor behöver diskuteras allmänt och inte enbart av dem som förhandlar. I vissa länder, som Tyskland och Österrike, är motståndet stort. Men i EU i genomsnitt – inklusive Finland och Sverige – ligger stödet för avtalet på över 50 procent.

– Ser man tillbaka borde vi kanske ha varit ännu tydligare med att förklara vad avtalet handlar om. Jag tror att min företrädare vid starten inte insåg hur kontroversiell frågan skulle bli. I dag försöker vi vara väldigt öppna, nästan allt kring TTIP ligger på nätet. Vi har tydliggjort saker där folk känner sig osäkra, till exempel att standarder inte ska sänkas, och vi har förändrat hela investerarskyddssystemet.

– Men det är inte kommissionen som ska övertyga 500 miljoner medborgare, det måste vara medlemsländernas jobb också. Det är medlemsländerna som sagt till kommissionen att förhandla och då måste man i varje land gå ut och lyssna på sina medborgares frågor och oro, och förklara varför avtalet är bra för till exempel Finland. Kommissionen är ingen pr-byrå.

Protest. Hör ni inte folket? Stoppa TTIP, vädjade demonstranterna, som fördes bort från mötet där EU-kommissionär Cecilia Malmström och utrikeshandelsminister Lenita Toivakka medverkade. Bild: Antti Aimo-Koivisto

Det verkar finnas en djup klyfta mellan allmänheten och er som jobbar med avtalet, när det gäller dess effekt på miljö, hälsa och arbetsvillkor. Vad beror det här på?

– Jag tror att det finns en hel del missförstånd. Sedan finns det grupper som är emot hela tanken på frihandel med USA. De hittar olika saker att kritisera, men även om dessa saker inte fanns med i avtalet, skulle de ändå vara emot. Dem är det svårt att argumentera mot.

– Men oron för att miljön eller hälsan ska försämras måste vi möta med dialog. Före varje förhandlingsrunda stämmer vi av med varje medlemsland och med utskottet i Europaparlamentet, och detsamma görs efter varje förhandlingsrunda. Skulle vi i kommissionen verkligen vara på väg åt fel håll, så skulle ju något av de 28 medlemsländerna upptäcka det.

Hos allmänheten finns en oro över att standarderna ska sänkas när det gäller till exempel miljö- och arbetarskydd.

– Den oron hör vi också. Vi har väldigt höga standarder i Europa och ska vara stolta över dem. Kommissionen har väldigt tydligt, muntligt och skriftligt, gått ut och sagt att ingen standard ska sänkas, inga standarder ska harmoniseras neråt. De kan bara harmoniseras uppåt. Där det finns för stora skillnader mellan Europa och USA så är frågan inte ens på agendan.

Men många verkar fortfarande tvivla på det här?

– Man kan prata och försöka övertyga, men i slutändan, om vi blir klara med förhandlingarna mot slutet av året, så lägger vi ut hela avtalet på nätet. Där kan folk verkligen se vad det innehåller och förhoppningsvis bli lugnare.

Investerarskyddet har varit en av de kontroversiella frågorna i avtalet. I höstas gjordes förslaget om. Har kritiken lagt sig?

– Delvis. Vi har verkligen försökt hitta ett modernare system, där EU har tagit ledningen. Det nya systemet finns med i det mest ambitiösa frihandelsavtal vi har förhandlat fram hittills, det vill säga med Kanada, samt i handelsavtalet med Vietnam. I alla förhandlingar som nu är öppna säger vi, att det här är vad EU vill ha.

– Det här är en fråga som är kontroversiell på många andra håll än i Europa. Det gamla investerarskyddssystemet är omodernt. Det har förekommit fall där företag har försökt missbruka det, och så får det naturligtvis inte vara. Avtalet är till för att verkligen skydda investeringar ifall de hotas av diskriminering och expropriering. Sådant förekommer, och då måste det finnas procedurer för det. Men vi har försökt göra procedurerna mer domstolslika, tydliga och öppna.

På måndag inleds den 13 förhandlingsrundan om TTIP. Vilka är de stora frågor som återstår?

– Dit hör marknadstillträde vid offentlig upphandling och tjänster. Här är EU ganska öppet, det är lätt att lämna anbud på vår offentliga marknad. Vi har en databas där alla kan lämna in anbud, allt är på engelska och samma regler gäller i alla länder. Anbud till det som är öppet kan lämnas in också från länder utanför EU.

– Så är det inte i USA. Där är systemet komplicerat, med olika regler i olika delstater. Och där finns Buy American-klausulen. Att kongressen under ett valår skulle slopa Buy American kommer inte att ske, men förhoppningsvis kan vi få en liten öppning i lagen.

Har alla stora och svåra frågor sparats till sist?

– Det är väl så i de flesta förhandlingar att man klarar av de enkla frågorna först. Många svåra frågor återstår. Även om det är kommissionen som förhandlar så måste varje steg stämmas av med medlemsländerna. Det är en långsam process. Men det kan inte bli så att vi tar allt svårt den sista timmen, fem i tolv på nyårsaftonen. Medlemsländerna måste känna att de är med på båten hela tiden.

I den amerikanska presidentvalskampanjen har det förekommit kritik mot frihandel. Har skepsisen mot TTIP ökat i USA?

– Det finns en skepsis mot frihandel generellt i debatten. Men ser man på vad kandidaterna kritiserar så är det framför allt Nafta- och TTP-avtalen (se faktaruta). Jag har inte hört någon av kandidaterna säga någonting negativt om TTIP. Att förhandla med Europa är inte lika kontroversiellt i USA. Men framför allt har många amerikaner fortfarande ingen aning om vad TTIP är, eftersom förhandlingarna pågår – frågan är lite under radarn.

Målet har varit att TTIP-avtalet ska bli klart under president Barack Obamas mandatperiod. Kommer det att lyckas?

– Vi satsar på det. Det är mycket kvar att göra, så det krävs enormt mycket arbete fram till december. Det går att göra, men förutsättningen är naturligtvis att avtalet är bra. Visst kan vi rafsa ihop vad vi har, men det är ingen idé om det sedan faller både i amerikanska kongressen och i Europaparlamentet. Är avtalet inte tillräckligt bra i december så tar vi paus och fortsätter med nästa amerikanska administration.

Fakta

Väcker känslor

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA inleddes 2013. Avtalet kallas till vardags TTIP, som är en förkortning av det engelska namnet Transatlantic Trade and Investment Partnership.

Målet är att minska handelshinder, till exempel tullar. Syftet är också att förenhetliga standarder, så att samma produkttester kan gälla både i USA och inom EU. På så sätt undviks dubbelt arbete. Ett mål är också att öppna offentlig upphandling för större konkurrens.

Förespråkarna ser chans till ökad handel och tillväxt, stora besparingar och ökad sysselsättning. Motståndarna fruktar bland annat sänkta krav på miljöskydd, livsmedelssäkerhet och arbetsvillkor.

I texten intill nämns även handelsavtalen Nafta och TTP. Nafta står för North American Free Trade Agreement, och är ett frihandelsavtal mellan Mexiko, Kanada och USA. TPP står för Trans-Pacific Partnership. Avtalet omfattar USA, Kanada, Japan, Australien, Brunei, Chile, Malaysia, Mexico, Nya Zealand, Peru, Singapore och Vietnam.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46