Vi kan inte tanklöst fortsätta vår blinda konsumtion

Kunder i ett nyöppnat köpcentrum i Seinäjoki. Bild: Juha Harju/Lehtikuva

Hur mycket berörs vi – du och jag här i Finland – av de globala förändringar som lett till klimatkris och nöd på olika håll? Jag ska ta ett exempel.

Rödlistan 2019, en översikt utförd enligt internationella normer med en styrgrupp från Miljöministeriet, berättar att cirka 11,9 procent av alla våra växt- och djurarter är hotade; det är 2 668 arter. De som är antingen hotade, försvunna, nära hotade eller sådana vi saknar uppgifter om uppgår till 29,8 procent, eller 6 683 arter. De livskraftiga arterna är 15 735 till antalet. Av fågelarterna är 35 procent hotade.

Hos oss bidrar bland annat förbränning av fossila bränslen till utsläppen av växthusgaser. I Finlands budget för år 2020 stöds denna förbränning med subventioner på mer än 1 500 miljoner euro, det vill säga skattepengar.

Ingen av oss kan isolera sig, allting är globalt i dag. Framför allt gäller det konsumtionen.

En billig blus som säljs här kommer sannolikt från Asien, tillverkad för en liten penning med utsläpp från materialproduktion och arbetsprocess i tillverkningslandet. Det är här, i våra butiker, som vi måste reagera. Vi kan inte tanklöst fortsätta vår blinda konsumtion av allt det som dagens materiella värld erbjuder. Vi har ett ansvar att bära.

Och vi har tröttnat på att höra tomma ord, löften som aldrig uppfylls.

Som människor behöver vi ändå inte bära på en skuldbörda. Tvärtom – vi vet redan att det finns mycket vi kan göra på individplanet. Trots att vi i dag står inför fundamentala ändringar både i samhället och – vad som är svårare att acceptera – i vårt individuella levnadssätt, så finns det hopp. Det existerar redan metoder att bromsa klimatförändringen på vägar som utnyttjar naturens egna resurser, också här i Finland. Men de är i sin linda, och långt från att bli föremål för seriös forskning – de tilldelas bara två procent av de globala anslagen för utsläppsforskning.

Hufvudstadsbladet har talat om hur man via regenerativ odling kan binda koldioxid ur atmosfären och lagra det stabilt i jorden, cirka 9 procent av alla våra utsläpp. Effekterna på global nivå är enormt mycket bättre.

Samma hopp kan vi ställa till trädet, detta naturens mirakel. Alla de ekosystem som finns i skogar, kärr och träsk, torvmossar, havsbottnar, regnskogar och mangroveträsk ger möjligheter till naturliga klimatlösningar.

Om vi börjar återställa det vi förstört i naturen, skydda hotade och hittills orörda områden, och sätta värde på biodiversiteten, kan vi vända den utveckling mot förstörelse vi redan kommit så långt på, och börja tänka på vad vi ger kommande generationer.

Mona Martin Helsingfors

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning