Ylechef svarar: "Vi har ett ansvar för språket i media"

Johanna Törn-Mangs, chef för medier och utgivning vid Svenska Yle.Bild: Ilmari Fabritius

Den 8.2. publicerades en insändare av Gunilla Malm i HBL där hon kritiserade språkbruket i svenskspråkig etermedia. Vi ställde fem frågor till Johanna Törn-Mangs, som är chef för medier och utgivning vid Svenska Yle.

Malms insändare hittar du bakom den här länken.

1. Tycker du att kritiken i Gunilla Malms insändare är befogad?

– Vi är alltid tacksamma för den respons vi får, oberoende av om den är negativ eller positiv. Precis som Gunilla Malm anser vi på Svenska Yle att vi har ett särskilt ansvar för det svenska språket och att våra radioröster ska vara en språklig förebild. Att vi trots vår avsikt gör språkfel i radion kan vi bara beklaga.

2. Flödesradion kräver ett snabbt tempo och det är få som är sådana naturbegåvningar att de klarar av att improvisera utan ett manuskript. Hur många av era programledare har ett manuskript i sändningar?

– De flesta jobbar med ett manus som stöd då det gäller det innehåll som är inplanerat i förväg. Men i programledarjobbet ingår också att reagera då det händer något oförutsett. Att reagera på nyheter och samtalsämnen som plötsligt blir aktuella är en del av vårt uppdrag och inget vi ska avstå ifrån. Visst misslyckas vi ibland men oftast blir jag glad över att våra programledare faktiskt är fullblodsproffs som galant klarar av att improvisera.

3. Om man inte har något att säga är det inte bättre att spela musik i stället då?

– Vi uppfattar varken musiken eller pratet som utfyllnad utan viktiga delar av en genomtänkt helhet. I Yle Vegas direktsändningar varvas programvärdarnas prat med studiogäster, inslag, intervjuer och musik. Färsk statistik för fjolåret visar att publiken uppskattar helheten som byggs upp av de olika delarna.

4. Hur mycket utbildar ni era programledare vid sidan av jobbet i studion?

– Vi vill att språket hos våra radioröster på Yle Vega ska vara ledigt och samtidigt språkligt korrekt, och för att uppnå det jobbar vi ständigt med både språk och tilltal. Vår språkvårdare skickar regelbundet språkrekommendationer till hela personalen, svarar på språkfrågor, diskuterar problematiska formuleringar och samarbetar tätt med Institutet för de inhemska språken för att hållas ajour med de nya rekommendationer som ges ut.

5. Är språket i svenskspråkiga medier sämre än när du började som journalist?

– Nej, det tycker jag inte. Språket i medierna har under hela min tid i branschen engagerat finlandssvenskarna i ungefär i samma utsträckning. Journalister har alltid gjort språkfel, också då jag anställdes på HBL i slutet av 1990-talet, och publiken har under alla dessa år med all rätt kritiserat oss för det. Däremot upplever jag att språkmedvetenheten hos journalister har ökat, och medierna satsar mera på språkvård nu än när jag började jobba som journalist.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33