Vi borde ta lärdom av äldre tiders markanvändning

I dag strävar vi efter att skapa en cirkulär ekonomi där materialen strömmar i ett slutet kretslopp och inte rör sig enkelriktat från gruva till avstjälpningsplats. Om vi vill sluta använda Östersjön som avstjälpningsplats för näringsämnen borde vi ta lärdom av äldre tiders markanvändningssystem.

Thomas Antas skriver insiktsfullt om lantbrukets begränsade förmåga att ensam tackla algproblemet i Östersjön (HBL 20.7). Algblomningarna fortsätter trots att många miljöskyddande åtgärder har vidtagits och fosforanvändningen på åkrarna har reducerats till en bråkdel av vad den var för några årtionden sedan.

För att förstå vad som har hänt behöver vi kanske förlänga tidsperspektivet ytterligare. I äldre tider var jordbruket självförsörjande med näringsämnen. Odlingslandskapet dominerades av ängar och betesmarker. De här gödslades inte, men de gav näring åt boskapen som i sin tur gav gödsel till åkrarna. Även människogödseln användes. Gynnsamt för vattenkvaliteten var att man slog äng även på låglänta fuktiga områden vid vattendragen. Därigenom fångades näringsämnen upp som avrunnit från åkrarna.

I dag strävar vi efter att skapa en cirkulär ekonomi där materialen strömmar i ett slutet kretslopp och inte rör sig enkelriktat från gruva till avstjälpningsplats. Om vi vill sluta använda Östersjön som avstjälpningsplats för näringsämnen borde vi ta lärdom av äldre tiders markanvändningssystem. Reducera den areal mark som brukas som åker, odla den ekologiskt och använda den endast för produktion av människoföda i form av spannmål, grönsaker och frukt. Ha mer naturbeten och producera vinterfoder åt djur på naturängar. Upphöra med försök att torrlägga översvämningsutsatta marker och i stället utnyttja dem som betesmark eller slåtteräng. Återskapa våtmarker längs vattendragen som stoppar partiklar och näringsämnen på deras väg till havet.

Vad kan vi konsumenter göra för att främja omställningen till ett cirkulärt lantbruk? Vi kan äta mer grönsaker och andra vegetabilier och se till att de är ekologiska och närodlade. Vi kan kräva att den mjölk och det kött som vi köper ska komma från naturbeten. Och sist men inte minst måste vi förstå att maten ska få kosta. De stora handelskedjornas priser ger en orealistisk bild av matförsörjningens verkliga villkor och dess långsiktiga sociala och ekologiska konsekvenser.

Jens Silfvast Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00