Vi betalar mer än på länge för vår el

Priset på el har fördubblats sedan förra sommaren och blir det en kall vinter finns det en risk för att det stiger ytterligare. Bild: Per Berglund

En torr sommar och höga priser på kol och naturgas driver upp priset på el. Samtidigt ökar återhämtningen inom industrin efterfrågan. En kall vinter kan driva upp priset ytterligare.

Den som har ett elavtal där priset avspeglar läget på den nordiska elbörsen Nordpool har fått se sin räkning stiga betydligt de senaste månaderna. Elbolagens elanskaffning har inte kostat så här mycket på väldigt många år, omtalar marknadsspecialist Peter Strandberg på Vattenfall. Priset har stigit enormt de två senaste månaderna och börspriset har fördubblats sedan förra sommaren.

Hur mycket elräkningen stiger för de enskilda konsumenterna beror på flera faktorer. Det finns olika former av elavtal och också boendeformen och uppvärmningen inverkar. I en höghusetta räknar Strandberg med att räkningen stiger mellan två och fyra euro per månad, medan ett eluppvärmt enfamiljshus får betala omkring 15 euro per månad mera för sin el.

De konsumenter som har ett avtal med fast pris på 24 månader behöver inte tänka på prisuppgången just nu, men de konsumenter som de följande månaderna ska förnya sitt avtal kan tvingas till en betydligt kostsammare uppgörelse än de haft. Dyrare blir det också för dem som har ett pris som regleras enligt elbolagens anskaffningspriser.

Strandberg säger att prisuppgången beror på många olika faktorer. Det är inte bara läget i Finland och i Norden som påverkar prisbilden, på en integrerad elmarknad spelar också efterfrågan i till exempel Tyskland och Mellaneuropa stor roll.

– Kol har inte varit så här dyrt på 20 år, priset på naturgas stiger också samtidigt som vattenbalansen i Norden är dålig. Allt det här driver upp elpriset i hela regionen, säger Strandberg.

Regnat på fel ställen

Elproduktionen i Finland, Sverige och Norge använder mycket lite fossila bränslen, men länder som Danmark och Tyskland använder kol och Tyskland även mycket naturgas i sin elproduktion. När priset på energiråvarorna stiger samtidigt som också utsläppsrätterna för utsläpp av koldioxid är rekorddyra syns det i elräkningarna även hos oss.

I Finland, norra Sverige och norra Norge är också vattenbalansen en viktig faktor. Sommaren var het och torr och det innebär att vattenmagasinen nu ligger rejält på minus. Om det inte regnar ordentligt under hösten kan det bli aktuellt att begränsa produktionen av vattenkraft för att gardera sig för eventuella behov i vinter, omtalar Strandberg. Blir det en sträng vinter kan elpriset stiga ytterligare.

– Det har visserligen regnat en hel del i höst, men ur vattenkraftens synvinkel har det regnat på fel ställen, vattenreservoarerna har inte fått påfyllning, säger han.

Vattenkraften är en viktig faktor då det gäller att bestämma elpriset. Goda vattenår håller priset nere, medan brist på vattenkraft får priset att stiga eftersom dyrare metoder att producera el måste tas i användning.

I Tyskland och i Nederländerna är efterfrågan på el stor just nu. Ett skäl till det är att länderna inte fått alla de mängder kol och naturgas de skulle behöva levererade. Elöverföringskablar mellan Norge och Tyskland samt Sverige och Nederländerna ger ökade möjligheter till elexport. I oktober tas dessutom en ny kabel mellan Norge och Storbritannien i användning.

– Kablarna för det goda med sig att vi också kan importera el när priset i Mellaneuropa är lägre än hos oss, till exempel då tillgången på vindkraft är god, säger Strandberg.

Också värmen dyrare

Helsingforsbolaget Helen meddelade i början av veckan att priset på fjärrvärme i huvudstaden stiger markant, omkring 30 procent. De kraftigt stigande priserna på kol och naturgas är en viktig faktor även här.

– Ser man till Finland som helhet produceras en mycket liten del av fjärrvärmen längre med stenkol, Helsingfors är ett undantag här, säger Janne Kerttula, specialist på Energiindustrin.

Fjärrvärmebolagen har investerat i koldioxidfri värmeproduktion, i fjol var för första gången över hälften av värmeproduktionen i Finland klimatneutral. Det är främst andelen kol och naturgas som har minskat. I stället har överskottsvärme från till exempel industri och affärslokaler använts, liksom mera biobränslen och restprodukter från skogsindustrin.

Kerttula påpekar att alla fjärrvärmebolag har planer på hur de ska nå klimatneutralitet. Då gäller det att se på alternativen på långsikt, investeringarna lönar sig inte med tanke bara på till exempel de följande fem åren. Bolagen ser ändå till att konsumenterna hela tiden får sin värme, försäkrar han.

Nya geotermiska lösningar, små modulära reaktorer (SMR) och de möjligheter användningen av väte i framtiden erbjuder är några av de alternativ Kerttula räknar med att ska lösa värmeproduktionen på sikt.

– Just nu varierar prisbilden mycket mellan olika delar av landet. En del värmebolag kan till och med sänka sina priser och många bibehåller prisnivån oförändrad, det beror på både investeringar och på vilket bränsle som används, säger han.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning