"Vi behöver utbildning, inte medömkan"

De här unga kvinnorna i Sierra Leone firar sin yrkesexamen, en utbildning som de jobbat sig till med hjälp av lån men också mentorskap av Kvinnobanken. Bild: Antti Reenpää

Kvinnobanken är feministisk utrikespolitik i sin mest konkreta form. – Däremot är den sittande regeringens politik inte feministisk eftersom en av dess första åtgärder var att skära ner biståndet, säger Reetta Meriläinen, som leder Kvinnobanken.

– Det händer något inom dig, men också i din omgivning, när du med egna ögon ser hur du kan köpa en get med hjälp av ett lån. Efter att ha sparat och fått ränta kan du köpa en till. Och ännu en. Till sist en ko.

Reetta Meriläinen beskriver hur Kvinnobanken jobbar ute på fältet. För elfte året i rad beviljar Kvinnobanken – denna finländska uppfinning – lån till kvinnor i u-länder och lär samtidigt med det ut hur man sparar, hanterar pengar och använder dem på ett förnuftigt sätt som ger avkastning. Skådeplatsen är byar i Afrika och Asien, och investeringarna kan handla om så handfasta ting som husdjur, spannmål eller en symaskin.

– Det är bistånd enligt denna gamla visdom om att inte ge fisk utan ett nät så du kan fiska själv, säger Meriläinen som är ordförande för Kvinnobanken.

En symaskin kan vara det startkapital en kvinna behöver för att skapa sig en inkomst och därmed ta kontroll över sitt och sin familjs liv. Som den här kvinnan i Bardeau i Nepal. Bild: Ville Asikainen

Det är också feministisk utrikespolitik i sin prydno: konkreta satsningar på flickor och kvinnor som i sin enklaste form handlar om att ha råd med två mål mat om dagen eller att ha råd med skoluniform också till dottern, men som indirekt och långsiktigt bryter invanda mönster och skapar nya strukturer.

Bakgrund

Vad handlar det om?

Feministisk utrikespolitik – vad är det? Och hur kommer det sig att man i Finland inte gärna kopplar ihop termen feministisk med utrikespolitik till skillnad från Sverige där regeringen år 2014 utropade sig till den första i världen med en uttalat feministisk utrikespolitik.

I presidentvalskampanjen 2018 gjorde SDP:s kandidat Tuula Haatainen feministisk utrikespolitik till en valfråga. I Svenska Yles valdebatt sade president Sauli Niinistö (Saml) och tidigare statsministern Matti Vanhanen (C) att Finland de facto bedriver en feministisk utrikespolitik om man med det menar att man lyfter fram flickors och kvinnors rättigheter i förhandlingar och biståndssatsningar. De såg ändå ingen orsak till att kalla politiken feministisk.

På vänsterhåll säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson att det är bra att utrikespolitiken inte kallas feministisk eftersom den inte är det, menar hon, med tanke på att nuvarande regering skurit ner biståndet med 40 procent.

– Det finns en outnyttjad potential i flickor och kvinnor som är oerhört stor. Det är en av Kvinnobankens viktigaste lärdomar. När man jobbar med hjärtat föds en drivkraft som kan förflytta berg.

Kvinnobanken utgår ofta från kvinnors drömmar när de coachas till att hitta verksamheter och marknadsnischer. Hjärta och förnuft, säger Meriläinen.

– Det är den mest hållbara formen av bistånd. Men tyvärr går det långsamt. Ofta börjar vi på en mycket låg nivå, med kvinnor som varken kan läsa eller räkna. De lever ofta i machokulturer, där mannen är familjens överhuvud som fattar alla beslut, trots att kvinnan kan vara familjens dynamo och den som ser till att barnen får mat och går i skolan. I byarna finns kulturella sedvänjor som är svåra att bryta: medicinmannens ord kan väga tyngre än vilka andra argument som helst när det gäller till exempel familjeplanering och preventivmedel.

Ändå märks det tydligt vad som sker när flickor får gå i skola, och kvinnor utbildas i hur de ska sköta hushållsekonomin.

– Kvinnornas ställning i bygemenskapen stärks i takt med att också männen märker hur inkomsterna ökar. Kvinnorna tar mera plats. Jag har stött på så många fantastiska historier när jag besökt de länder där vi jobbar: kvinnor som inte vågat öppna munnen tidigare för att säga sin åsikt talar nu öppet inför publik. Varje projekt vi gör är minst treårigt och på den tiden hinner mirakel inträffa. I grunden handlar det om empowerment, egenmakt. Vi hjälper kvinnor att ta kontroll över sin situation, att skapa sig en inkomst, att bli mer oberoende.

Det har en mängd återverkningar, till exempel på det så vanliga våldet i både familjer och skolor.

– Genom att öka medvetenheten om rättigheter och hur man tar ledningen, utrustar vi flickor och kvinnor med verktyg som de kan använda i olika situationer, till exempel hantera och förhindra våld.

Sakta, sakta sker en förändring.

På tre år, som är minimitiden för Kvinnobankens projekt, hinner mirakel inträffa, säger ordförande Reetta Meriläinen, här med Middu Akullo i byn Acut Cumu i Uganda. Bild: Sara Korhonen

Så vad har det då för betydelse om en stat kallar sin utrikespolitik feministisk? Om den här typen av biståndsarbete ändå sker ute på fältet spelar det väl mindre roll vad som sägs bland ministrar och statsöverhuvuden?

Riktigt så enkelt är det ändå inte, framhåller Reetta Meriläinen. Det finns olika nivåer av allting, olika sätt att påverka, och naturligtvis har det betydelse hur ett land agerar.

– Finland är som stat snål när det gäller bistånd. Vi använder bara 0,4 procent av bni till bistånd och det är pinsamt. I den bemärkelsen har Sverige orsak att kalla sin utrikespolitik feministisk: deras bistånd har ökat till 0,98 procent av bni och det säger sig självt att mer av biståndet då kommer kvinnor och flickor till del.

Med ett lån från Kvinnobanken kan man köpa sig en get, och senare, när man sparat med ränta, kan man kanske köpa en ko, som Docas Owani i byn Abore i Uganda. Bild: Sara Korhonen

Om vi använder oss av den svenska definitionen på feministisk utrikespolitik (representation, rättigheter omfördelning) kan Kvinnobanken pricka av dem alla. Men Meriläinen framhåller att det behövs pengar för det konkreta arbetet ute på fältet, och där kommer beslutsfattarna och deras ord in i bilden.

– Presidenten tog upp flickornas situation i sitt nyårstal, de nya ministrarna i vår regering har också talat varmt för jämställdhet. Men tyvärr stannar det ofta vid vackra ord. En av de första åtgärderna regeringen Sipilä gjorde var att skära i biståndet och det har direkta effekter på gräsrotsnivån. Feministisk utrikespolitik handlar om hur mycket en regering vågar satsa på flickor och kvinnor, om både den stora och den lilla bilden. Vi talar om en syn på samhällsutveckling som Finland njutit frukterna av i 100 år. Varför skulle vi inte hjälpa andra till samma utveckling, när vi vet att alla gagnas av den? Eller som en kvinna jag träffade i Uganda sade: "Vi behöver inte medömkan, vi behöver utbildning".

Feministisk utrikespolitik handlar om hur mycket en regering vågar satsa på flickor och kvinnor, om både den stora och den lilla bilden. Vi talar om en syn på samhällsutveckling som Finland njutit frukterna av i 100 år. Varför skulle vi inte hjälpa andra till samma utveckling, när vi vet att alla gagnas av den?

Fakta

Vad är Kvinnobanken?

En fond som stöder kvinnors företagande i u-länderna.

Grundandes 2007 av Kyrkans utlandshjälp i samråd med ett gäng inflytelserika kvinnor.

Verksamheten bygger på volontärinsatser och finns på 40 orter i Finland. Primärt samlar man in donationer som Kyrkans utlandshjälp förvaltar och använder för att genomföra projekt. Just nu har Kvinnobanken projekt i fem utvecklingsländer.

Hittills har 3 000 volontärer och 1 600 aktieägare samlat in 12,5 miljoner euro. Det finns också 3 100 affärsänglar som varje månad donerar medel till Kvinnobanken.

Drömmen är att allt fler kvinnor runtom i världen ska kunna resa sig ur fattigdomen. De som fått direkt hjälp uppgår till 59 000 personer. Indirekt räknar Kvinnobanken med att den har hjälpt över 300 000 personer eftersom den hjälp en kvinna får gagnar hela familjen och byn.

Ordförande för Kvinnobankens styrgrupp är Reetta Meriläinen, tidigare chefredaktör för Helsingin Sanomat.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning