Vi behöver nya perspektiv kring psykisk ohälsa

De behandlingsinsatser som en mer holistisk människosyn genererar är dessutom ofta både effektivare och framför allt säkrare än dagens farmakologiska insatser.

Psykisk ohälsa är ett mångfasetterat begrepp och omfattar ett brett spektrum av symtom. Till dessa kan bland annat räknas oro, ångest, nedstämdhet, beroende, sömnsvårigheter och suicidalitet. Beroende på vem som definierar psykisk ohälsa, och i vilket sammanhang detta sker, kan innebörden av begreppet se väldigt olika ut. Vilken syn vi utgår ifrån har en avgörande betydelse för utgången av våra ansträngningar för att både förebygga och behandla de symtom som vi i dag kallar för psykisk ohälsa.

Ser vi till den explosionsartade ökningen av den diagnostiserade psykiska ohälsan i samhället kan vi konstatera att dagens dominerande biomedicinska och farmakologiskt inriktade syn på psykisk ohälsa är både otillräcklig och kontraproduktiv.

Medan diagnoskriterierna för psykiatriska diagnoser sjunker kraftigt för varje upplaga av de i dag använda diagnosmanualerna har den ofta godtyckliga psykiatriska praktiken skapat en diagnostisk inflation vars konsekvenser på många håll blivit förödande.

I en ny studie, publicerad i Psychiatry Research, konstateras psykiatriska diagnoser vara vetenskapligt meningslösa som verktyg i identifieringen och förståelsen av psykisk ohälsa. Bland de mest centrala slutsatserna i studien fanns bland annat att så gott som alla diagnoser döljer inflytandet av trauma och svåra livshändelser samt att de psykiatriska diagnoserna berättar mycket lite om individuella patienter och vilken behandling de faktiskt behöver.

Tendensen att individualisera, patologisera och medikalisera olika livs- och samhällsproblem är i dag lika tydlig som olycklig. Majoriteten av de som upplevt trauma och som bär på emotionella sår blir ofta, när de väl söker vård för sina symtom, diagnostiserade med psykiatriska diagnoser. Diagnoser som inte sällan föranleder en farmakologisk behandling med omfattande och allvarliga biverkningar som resultat.

När det gäller de olika symtom som i dag betecknas som psykisk ohälsa har dessa alltid sina orsaker i emotionell smärta orsakad av trauman. Händelser eller situationer som belastat vårt system på ett sätt som har gjort det övermäktigt för oss att hantera situationen på ett sätt som kunnat skydda oss från emotionell smärta. Det kan handla om fysiskt våld, hot, övergrepp eller olyckor. Trauma behöver dock inte alltid innebära fysiskt våld, övergrepp eller andra "uppenbart" integritetskränkande händelser och upplevelser, utan kan även handla om separationer, omsorgsbrist och försummelse eller andra uttryck som hotar vår integritet och som gör att vi inte får våra grundläggande mänskliga behov tillgodosedda.

Hur kan vi då tolka och förstå psykisk ohälsa och hitta effektiva insatser för att både förebygga och behandla dess olika symtom?

För att förstå och därefter kunna behandla de olika symtom som kännetecknar psykisk ohälsa behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna till symtomen. Vi behöver bli mer orsaksorienterade än symtomorienterade och börja fråga människorna vad de upplevt i livet och hur detta påverkat dem i stället för att enbart fråga om deras symtom och mående. Först då kan vi få relevanta ledtrådar inför våra val av behandlingar av både orsakerna och symtomen.

När vi väl har identifierat orsakssambanden och mekanismerna bakom symtomen behöver vi, utifrån ett tvärvetenskapligt, multifaktoriellt och kontextuellt perspektiv, se vilka insatser som lämpar sig bäst i de olika situationer som vi möter. De behandlingsinsatser som en mer holistisk människosyn genererar är dessutom ofta både effektivare och framför allt säkrare än dagens farmakologiska insatser. Detta gör främjandet av en holistisk människosyn och möjligheten till ett fritt behandlingsval vid psykisk ohälsa viktigt både ur en patientsäkerhetssynpunkt och ur ett folkhälsoperspektiv.

Det sägs att trasiga vuxna ger trasiga barn. Huruvida trasiga barn sedan växer upp till trasiga eller hela vuxna senare i livet beror ofta på det stöd som de får av människorna i sin omgivning. För adekvat stöd krävs närvaro, engagemang, kunskap och omsorg. Oavsett vilken roll vi har i varandras liv. Att lära våra barn grundläggande sociala och emotionella färdigheter, att hantera livets glädjeämnen och påfrestningar, är därför bland det viktigaste vi vuxna kan ägna vår tid åt. Att hjälpa människor, barn som vuxna, att förstå och behandla sina trauman och sina emotionella sår är då avgörande, inte bara för våra enskilda barn och unga och deras familjer, utan även för samhället och för folkhälsan. Det är först när vi förstår detta som vi kan förebygga och behandla det som vi i dag kallar för psykisk ohälsa.

Lasse Mattila
, socionom, föreläsare och författare, Uddevalla, Sverige

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning