Vi är ständigt sena – och det märks på musiken

Tid att skapa. Att skapa kräver tid och utrymme, det är inte som att jobba på en fabrik, säger Dima Slobodeniouk.Bild: Tor Wennström

Dirigenten Dima Slobodeniouk ser oroväckande tecken i tiden.

Det här handlar inte om downshifting, inte heller om en viss ideologi eller livsåskådning, utan snarare om enkla iakttagelser som dirigenten Dima Slobodeniouk gjort i sitt arbete.

– Alla musiker som står på scen tar ofrånkomligt med sig av det liv som de lever utanför arbetet och min fingertoppskänsla är att vår utblick blir bara smalare. Vi hanterar en väldig mängd information, medan vår förmåga att hantera helheter har blivit sämre. Och de musikaliska tolkningarna är därefter.

Först märkte Dima Slobodeniouk tecken på fenomenet i sitt eget jobb, innan han hajade till och lade om kursen.

– När människan inte har tid till någonting och hela tiden är försenad, är det dödande för musiken och kreativiteten. Att skapa kräver tid och utrymme, det är inte som att jobba på en fabrik.

Den moderna livsstilen tror han inte att vi kan rå på – det är moderna tider – men någonting kunde justeras.

– Datorerna är till stor hjälp, men bara till hjälp. Människan skapades aldrig för att hantera väldiga mängder information utan snarare skapa ny. Det som datorerna borde ta hand om är allt det repetitiva, så att människan kunde koncentrera sig på att skapa.

Live är alltid live

I förlängningen ser Slobodeniouk hur den nya teknikens möjligheter avspeglar sig på lyssnarnas förväntningar.

– Inom musiken ser vi hur till exempel Spotify gjort att vad som helst i dag finns tillgängligt när som helst och i perfekta tolkningar. Och det har blivit det som publiken förväntar sig. Det märktes av redan under cd-tiden, men har briserat nu när det räcker med att trycka på en knapp för att musiken skall strömma. Inspelningarna är viktiga och utvecklande, men ett liveframförande är något annat: det skall vara levande och mera avslappnat och kräver tid och intresse, också av publiken.

Glädjande nog för Slobodeniouks del är besökarsiffrorna för orkesterkonserter på stadigt uppåtgående, även om utsikterna ekonomiskt är dystrare än på flera decennier.

Somliga har kastat fram att orkesterkonserternas popularitet skulle bero på att människor vill utvecklas intellektuellt. Tänk om det lika mycket handlar om att man bara vill visa upp sig eller hålla sig sysselsatt om kvällarna?

– Att lyssna till musik är inte nödvändigtvis en intellektuell syssla, men det kan vara det och är ofta det. I första hand är det ändå en sensorisk upplevelse. Jag tror många av lyssnarna i dag besöker konserter för att de får kickar. Att säga att det skulle bero på en viss orkester eller solist är inte hela sanningen. Snarare handlar det om att musik ger välbehag och en möjlighet att glömma allting annat för en stund. Musiken kan också väcka känslor, som kan vara ganska ovanligt i dag när produktivitetskraven är skyhöga. Framför allt handlar det om möjligheten att leva ett rikare liv mentalt.

Och känner du själv att du kan få starka känsloupplevelser genom musiken alltjämt eller har du blivit avtrubbad?

– Visst gör jag det och i allt högre grad. För mig hänger det ihop med att jag kräver mera av mig själv och går emot invanda mönster. Några år efter att jag inledde min dirigentkarriär upplevde jag ett bottennapp då jag tog för mycket jobb på mig, men därefter har jag mest hållit igen. I dag säger jag nej till de flesta uppdragen och tackar ja till kanske tjugo procent och reserverar mera tid för mig själv.

Kalenderpussel

Att just en dirigent börjat fundera över den moderna livsrytmen och vikten av rätt tempo är kanske inte förvånande. Kappsäckslivet med veckorytmen betyder att kalendern är bokad flera år in i framtiden.

När Slobodeniouk blev chefdirigent för Sinfónica de Galicia i Spanien 2013 flyttade hela familjen till Spanien. Slobodeniouk dirigerade sin orkester där tolv veckor om året. När han i höst tillträder som chefdirigent för Sinfonia Lahti delar han upp tiden mellan orkestrarna i förhållandet 50-50, så att han gör åtta veckor i Galicien och åtta i Lahtis.

Ett uppdrag som Slobodeniouk också tackade ja till var uppgiften att planera programmet på Avantis sommarmusik i Borgå om en dryg månad. Festivalen har föga överraskande fått temat "Just be", att bara vara. På programmet står både stillsammare och intensivare stycken.

– Det krävs en motpol för att man skall kunna uppleva lugnet.

Bartók är ett viktigt tonsättarnamn, men också spanska influenser tränger sig på. Ett par namn blev speciellt viktiga för Slobodeniouk.

Jörg Widmann är en sagolik klarinettist och Mozarts klarinettkonsert var det verk genom vilket vi lärde känna varandra. Jouni Kaipainens (1956–2015) musik vill jag spela för att hedra minnet av honom. Han har många intressanta stycken, bland annat några orkesterarrangemang av Skrjabins pianopreludier.

Lahtisorkestern får rikligt med beröm av sin nästa chef. Orkesterns starka Sibeliusidentitet är en styrka, även om han inte ser att orkesterns identitet enbart kan byggas kring en kompositör.

– Orkestern är för mig väldigt viktig och där har alltid funnits inspirerade musiker. Framför allt har jag känt att musikerna, trots den hårda arbetstakten, hanterar helheten och vet vad de gör. Det är för mig en inspirerande miljö.

Profil

Dima Slobodeniouk

Yrke: Dirigent.

Född: 1975 i Moskva. Inledde banan som violinist och avlade till och med violindiplom innan dirigerandet tog överhand.

Verksam: Har planerat programmet på Avantis sommarmusik i Borgå 29.6–3.7. Chefdirigent för Sinfónica de Galicia sedan 2013. Ny chefdirigent för Sinfonia Lahti med början i höst. Dirigerade förra veckan Tapiola sinfonietta, denna vecka i Kuala Lumpur.

Intressen: Fotografering och flygning – med egen licens och eget plan. "Om jag tvingades byta jobb, skulle jag först försöka bli pilot."

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00