Vi är alla upphetsade av teknologins paradis

Bild: Wilfred Hildonen

Vi drömmer om robotar som ska vara människolika. Men inte fullt ut.

Bakgrundsartikeln i HBL av Peter Rehnström om teknikens, särskilt robotarnas, frammarsch i arbetslivet (HBL 30.3) och artikeln av Jenny Bäck (HBL 11.1) av samma fenomen inom vård och omsorg reflekterar, enligt min mening, ett vanligt förhållningssätt till tekniken.

Som så ofta när teknikens intrång i den sociala sfären diskuteras påminner de ledande experter som Bäck intervjuat om hur väsentliga och oumbärliga "riktiga mänskliga kontakter" är och "att teknologi förstås aldrig ersätter mänsklig vård och omsorg". Om den allmänna uppfattningen oftast åberopar det unikt mänskliga, ljuder dock ekot – ekot från teknikens paradis – i en annan ton. Bäck avslutar nämligen artikeln med en avslöjande kommentar av specialforskaren Marketta Mäkelä. Medan vi kan vänta oss att "enkla robotar" och teknologi som "förbättrar befintliga hjälpmedel" "kommer att vara i allmänt bruk om tio år", menar Mäkelä dock att så kallade sociala robotar – de som ska användas i den mellanmänskliga vården och omsorgen – nog inte kommer att bli "allmänna lika fort".

Varför då? Jo, för att de "är ännu inte", som Mäkelä observerar, "färdiga för det". En dag kommer de dock, som vi alla i smyg anar och kanske med en del av vårt hjärta till och med hoppas på, att vara det. Det vill säga, en dag kommer vi och vårt samhälle att vara färdiga för dem.

Denna uppfattning uppfattar jag som motstridig, naiv och cynisk, allt på en och samma gång. Motstridig i och med att den innehåller tanken om bibehållandet av "mänsklig kontakt" parallellt med den fatalistiska tron på teknikens oundvikliga expansion. Naiv för att utgångspunkten är att vi kan stå emot robotiseringen av vården och omsorgen utan en verklig analys och kritik av själva teknikens väsen. Cynisk för att den redan har accepterat teknikens oundvikliga expansion och dessutom sentimental, för att tillägga ett begrepp, för att den redan inser att "det mänskliga" är gårdagens lyx.

Ett konkret exempel som stöder min diagnos kan anges från den politiska arenan: den 25 november 2015 röstade Helsingfors stadsfullmäktige ner en fullmäktigemotion för ansvarsfull robotisering initierad av stadsfullmäktige Thomas Wallgren. I motionen föreslogs bland annat att Helsingfors stad skulle binda sig till att inte tillåta att antalet vårdare per patient inom äldreomsorgen minskas när robotar tas i bruk och att staden skulle analysera och bedöma inverkan av robotisering inom vård och omsorg.

Om det nu verkligen är så att det flesta av oss anser att "teknologi förstås aldrig ersätter mänsklig vård och omsorg", hur kommer det sig då att vi inte har beredskap att fatta beslut i enlighet med vår övertygelse?

Att det finns en allmän uppfattning om att mellanmänsklig vård och omsorg är potentiella mål för teknologisk intervention antyder såklart att vår samtida omsorgs- och vårduppfattning och vårdpraktik redan nu är robotberedd. Ju mera den är det desto mer oundvikligt kommer den teknologiska expansionen att ske.

Robotberedskapen inom vård- och omsorgsinstitutioner är såklart nära sammankopplad med den allmänna ekonomiska, sociala och politiska strävan efter tillväxt, utveckling, effektivitet och så vidare. I motsats till en robot kan verkliga vårdare klaga över de bristande arbets- och vårdförhållandena.

Utöver detta kommer i inställningen till robotiseringen en mera intrikat psykologisk fantasi till uttryck. Vi är nämligen alla i smyg dragna till och upphetsade av teknologins paradis: Vi drömmer om robotar som ska vara människolika. Men inte fullt ut, utan bara i den utsträckning som tillämpar sig för och tillfredsställer, inte bara socioekonomiska krav, utan även, och kanske primärt, våra individuella preferenser och benägenheter. De sociala robotarna erbjuder olika, mycket effektiva, möjligheter till och strategier för undvikandet av det mellanmänskliga.

Niklas Toivakainen doktorand (filosofi), Helsingfors

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08