Vesterbacka: Tallinntunneln öppnar till julen 2024

Enligt entreprenören Peter Vesterbacka ska ansökan om miljökonsekvensbedömning lämnas in före midsommar.

Peter Vesterbackas tunnel till Tallinn verkar avancera och enligt den tidtabell som han berättade om för sex månader sedan. Projektledningen vill nu göra en miljökonsekvensbedömning och enligt Vesterbacka är "dykarna i havet för att kartlägga arterna", som han uttrycker det i Helsingin Sanomat.

– Absolut, vi öppnar tunneln julen 2024, säger han till HBL.

Planeringen har inte framskridit helt utan problem då Vesterbackas projekt konkurrerar med en liknande plan som bland andra Nylands förbund håller i. För en utomstående är skillnaden ändå främst den, att medan den förstnämnda går framåt är den senare fortfarande fast i tillsättandet av kommittéer och politik. Vesterbacka försäkrar också att pengar finns för hans projekt medan tjänstemän och beslutsfattare tvivlar på att miljarderna ska hittas för myndigheternas FinEst-projekt.

– Det viktiga är att ha en bra affärsplan och det har vi. Projektet måste vara lönsamt. Det är det, säger Vesterbacka.

Peter Vesterbackas projekt finansieras i huvudsak med privata pengar. Han söker finansiärer så långt borta som i Kina men diskuterar också med finländska pensionsfonder. Politikerna i Finland och Estland hoppas på EU, att Bryssel betalar.

– Pengarna finns när vi har namn på papper, men allt ser bra ut just nu, säger Peter Vesterbacka.

För Nylands förbund är det hela förbryllande inte minst därför att förbundet borde få veta om det ska finnas reserveringar för ett eller två tunnelalternativ i nya landskapsplanen.

– Vi väntar på Trafik- och kommunikationsministeriets anvisningar, säger regionplaneringsdirektör Merja Vikman-Kanerva på Nylands förbund i Helsingin Sanomat.

Kommunikationsminister Anne Berner (C) tillsatte i februari en arbetsgrupp med uppgift att evaluera slutsatserna i den EU-finansierade tunnelrapport som tidigare presenterades i Tallinn.

– Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn är ett viktigt projekt. Nu fortsätter vi utredningarna, sade minister Berner i ett pressmeddelande.

I arbetsgruppen ingår representanter från kommunikationsministerierna i Estland och Finland samt tunnelstäderna. Arbetsgruppen kom med rekommendationer i maj. Slutsatsen var att privat finansiering skulle påskynda projektet avsevärt.

Den järnvägstunnel som Peter Vesterbacka planerar ska ha fyra stationer: Tallinn, en konstgjord ö vid Helsingfors kassun, Kägelviken–Otnäs och Helsingfors-Vanda flygplats. Vid varje station planeras nya stadsdelar för 50 000 invånare, så också ute i havet vid Helsingfors kassun där den nya stadsdelen skulle få en nöjesprägel, vid sidan av boende och arbetsplatser. Att bostadsbyggande är integrerat i tunnelprojektet hänger samman med Vesterbackas övertygelse om att bostadspriserna måste hållas nere för att inte försvåra rekrytering av bra personal från hela världen till regionens företag.

– Med tunneln vill vi visa att Finland inte är en ö, utan att vi är kopplade till Europa. I motsatt riktning blir Helsingfors flygplats Tallinnbornas flygplats. Det är viktigt att ha en bra förbindelse till flygplatsen, sade Vesterbacka till HBL i november 2017.

Också myndigheterna vill förbättra förbindelserna mellan Helsingfors och Tallinn, intygar kommunikationsminister Anne Berner och trafikministern i Estland Kadri Simson. Bild: Lehtikuva/Raul Mee

FAKTA

Utredning: 15 års byggarbete

Enligt den EU-finansierade FinEst Link-utredningen beräknas tunnelförbindelsen kosta mellan 13 och 20 miljarder euro. I kostnadsberäkningen ingår planeringen och byggandet av en tunnel, terminaler, järnvägsförbindelser och depåer.

Tunnelprojektet kunde genomföras med en så kallad partnerskapsmodell mellan den offentliga och privata sektorn. Det innebär att den privata sektorn finansierar tunnelbygget och 40 procent av kostnaderna täcks med EU-finansiering.

När tunneln öppnar täcker biljettintäkterna och tunnelns bruksavgifter de årliga trafikerings- och underhållskostnaderna. Bolaget som svarar för tågtrafiken kommer också att behöva understöd. Finland och Estland skulle årligen stöda tågtrafiken med totalt 280 miljoner euro under 40 års tid.

Byggarbetet kunde påbörjas efter planeringsfasen år 2025 och arbetet skulle vara klart efter 15 år. Tunneln kunde alltså tas i bruk för passagerar- och godstrafik år 2040.

Peter Vesterbacka talar om 15 miljarder. Men sedan så påpekar alla parter att detta handlar inte enbart om en järnvägstunnel utan om en växande marknad som får en rejäl boost av bättre förbindelser mellan huvudstäderna i Estland och Finland. Hjärtat av Europa kommer närmare. Det sägs att investeringen betalar sig på tre-fyra årtionden.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46